Trångboddheten i Sverige ökar. Det visar vi i rapporten Sveriges Nya Geografi som släpptes nyligen. Nästan en tiondel av alla hushåll i Sverige räknas som trångbodda men det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner. Det vi kan se är att det framförallt är i storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö och i många av pendlingskommunerna runt Stockholm som det är vanligare med trångboddhet. Variationen i andel trångbodda är så stor som från 3-4 procent i kommuner som Ydre, Överkalix, Vellinge, Åsele och Hagfors till 19 procent i Stockholm, Botkyrka och Sundbyberg.
Trångboddhet är vanligare i hushåll med låga inkomster, i barnhushåll och i hushåll med utrikes födda. Allra högst är andelen trångbodda i det som vi kallar ”övriga hushåll med barn”. Det är hushåll med två eller flera vuxna som inte är gifta eller har ett samboförhållande och där det också finns barn. Det kan t ex röra sig om generationsboenden.
De negativa effekterna av trångboddhet har visat sig särskilt tydligt under pandemin. Risker som ofta nämns kopplat till trångboddhet är till exempel svårigheter för de äldre att isolera sig och hålla distans och att det kan försvåra för barnens studiero och därmed ge sämre skolresultat.
Jag kontaktar Petra Bäckman, etnolog och samhällsanalytiker på Sweco för att höra om hon kommer i kontakt med dessa frågor kopplat till stadsutformning.
Hej Petra, du jobbar i många olika uppdrag kopplat till stadsutformning. Trångboddheten har många orsaker och är inte en enkel utmaning att få bukt med. Hur kan utmaningarna hanteras i stadsplaneringen?
Ett sätt att motverka de negativa effekterna av trångboddhet är att satsa på de gemensamma rummen i staden och se till att de erbjuder kvaliteter som alla boende i samhället kan nyttja. Kommuner har ofta direkt rådighet över hur offentliga utomhusmiljöer som parker, grönområden, idrottsplatser och lekplatser utformas. Kommunerna kan också påverka offentliga inomhusmiljöer som exempelvis bibliotek och kommunal kultur-, fritids och utbildningsverksamhet. Genom att se till att dessa ytor och funktioner håller hög kvalitet och finns tillgängliga i nära anslutning till trångbodda områden kan de trångbodda hushållen få den möjlighet till rekreation, mötesplatser och studiemiljöer som inte finns inom hemmets fyra väggar. Det är särskilt viktigt för barn och unga att de gemensamma rummen finns nära hemmet, eftersom de inte har samma möjlighet som vuxna att resa längre sträckor. Så det räcker inte att gemensamma ytor och mötesplatser finns i centrala staden, exempelvis, utan det behöver finnas i alla bostadsområden.
I en ny Urban Insight-rapport presenterar Sweco en ny vision där stadsplanering bidrar till ökad hälsa genom de tre delarna; den gröna staden, friska byggnader och engagerade medborgare.
Fler Urban Insight-rapporter hittar ni här: https://www.swecourbaninsight.com/
