Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Vem är framtidens äldre?

1 oktober 2020

I tisdags morse var jag en av tre som berättade litet om hur behoven inom äldreomsorgen ser ut i framtiden med fokus på trender som vi utredare kan se redan nu. Min roll var att som sociolog med erfarenhet av ett antal utredningar på området tänka framåt med tanke på vem den äldre kommer att vara i framtiden.

Det som intresserade mig var hur idén om att vi skall bo hemma så länge som möjligt korresponderar med vilka framtidens äldre kommer att vara. Kommer det ens att fungera, eller måste vi tänka om?

Inte en grupp

Det går säga en hel del om framtiden utifrån vad vi vet idag. I det här korta blogginlägget tänkte jag kort beröra några spaningar som sällan eller aldrig förekommer i samtal om framtidens äldre.

Det som är min poäng är att föreställningen om vilka som kommer att vara äldre i framtiden behöver förändras. Idag är det en ganska idealtypsikt bild av äldre som ligger till grund för beslut om hur den här gruppen vill och bör leva sitt liv. Frågan är om ens kan tala om en grupp. Framtidens äldre måste nog beskrivas som grupper. Och det innebär i sin tur att framtidens vård och omsorg måste anpassas för det. Det gäller inte minst hur vi planerar och bygger framtidens vårdboende. Nu följer några spaningar:

Nya språkgrupper går i pension

Det finns berättelser om barn som förlorat kontakten med sina föräldrar när de drabbats av exempelvis Alzheimers. Plötsligt har de börjat tala ett helt annat språk. Det gäller exempelvis de finska krigsbarnen som kanske inte ens berättat för sin familj om sin bakgrund. Det har inneburit att familjemedlemmar plötsligt inte förstår varandra. De finska migranterna som kom under kriget och därefter som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 70-talet var den första större gruppen som kom till Sverige och lärde sig svenska som andraspråk i modern tid. Det kommer framöver att bli fler grupper som kommer att göra samma erfarenhet. De större språk som kommit till Sverige sedan den finsktalande gruppen är spanska i slutet av 1970-talet, farsi under 80-talet, därefter har varje decennium inneburit att nya grupper kommit till Sverige med inte bara ett annat språk utan också helt andra preferenser när det gäller mat, musik, litteratur och andra kulturella uttryck. Hur kommer det att påverka? Behöver vi bygga enheter som tar hänsyn till dessa olika grupper? Det tror jag är nödvändigt av en rad skäl.

Framtidens äldre blir sjuka samtidigt

Många som är äldre idag lever i en relation där kvinnan är ett par år yngre än mannen. Det har inneburit att kvinnan i praktiken möjliggjort den hemvård som vi har idag. Kvinnan har många gånger varit både sjukvårdare och hemtjänst. Från om med 50-talet och framåt är par mer jämngamla och lever på många andra sätt mer jämställt. Det medför att de sannolikt kommer att bli sjuka samtidigt i samma typer av sjukdomar. Hur kommer det att fungera i relation till att vi redan idag saknar upp mot 160.000 personer som skall arbeta inom vård och omsorg? Och den siffran är lågt räknad. Det saknas inte bara vårdpersonal i samtliga kategorier. Den grupp som skall installera, underhålla och utbilda vårdpersonal om alla digitala lösningar som nu tas fram finns inte, och såvitt jag vet utbildas de inte heller. Bara där får vi plussa på med åtskilliga tusen till. Har vi ens råd att installera digitala system i tusentals boenden runt om i landet, och flytta på dem när det behövs. Tanken på digitaliseringens praktiska sida är ganska svindlande.

Fler fattigpensionärer

I och med den grupp som går i pension nu baseras pensionen på hela livets arbetsinsats och inte som tidigare de femton år då man tjänade som bäst. Det kommer att påverka i första hand den grupp kvinnor som valt att arbeta deltid och som i många fall varit den som tagit ut större delen av föräldraförsäkringen för att få ihop det så kallade livspusslet. Någon har räknat ut att med dagens system kommer en kvinna att få ut ungefär hälften i pension eftersom kvinnor i regel tjänar mindre, arbetar i sektorer med lägre lön och som nämnts ofta jobbar deltid. Det innebär att den insamlade summan krymper avsevärt. Det gäller också den grupp som kommit till Sverige senare i livet. När pengarna inte räcker för att betala hyran, hur gör en då?

Listan på andra påverkansfaktorer kan göras längre och inkludera rubriker som hur subkulturell och politisk tillhörighet eller helt olika olika livsstilsval. Vi kan lägga till erfarenhet av att ha bott i annat land som exempelvis Spanien eller Thailand under senare delen av livet. EN delvis ny grupp, återvändarna. Sammantaget gör alla (och en hel rad till spaningar som det inte finns plats att ta upp här) att framtidens äldre kommer att vara i behov av samhällsinsatser som är väldigt annorlunda än för den grupp äldre vi har idag. Hur kommer det att påverka möjligheten att behålla dagens idé om att bo kvar hemma så länge som möjligt?

Det kommer att finnas ett behov av nya typer av äldreboenden

Jag stack ut hakan och påstod att idén om att alla skall bo hemma så länge som möjligt kommer att utmanas för att hantera framtidens utmaningar. Ett sätt att lösa framtidens utmaningar är att bygga helt nya typer av äldreboenden där grupper som har olika önskningar och behov kan bo tillsammans i mindre enheter.

Kanske är det så en grupp fattigpensionärer behöver ett boende med kök och kylrum eller kanske en verkstad för att kunna ägna sig åt någon form av inkomstbringande verksamhet för att klara sig ekonomiskt. Andra behöver en replokal, en tredje grupp bor och trivs ihop bara för att de hela sina liv gillat samma fotbollslag, rockgrupp eller politiskt parti. Samma grupp kan inte för ett ögonblick tänka sig att bo ihop med den som inte gillat samma sak. I framtiden kommer personer som i ett tidigare liv stått på varsin sida i ett krig av flytta in på ett äldreboende. Det är helt nya utmaningar som behöver helt nya lösningar.

Samtidens föreställning om äldre som en grupp kommer att förändras och det kommer i sin tur att påverka hur vi planerar och utformar framtidens äldreboende. Frågan är hur?

Profilbild
Författare
Lars Holmberg är seniorkonsult, samhällsanalytiker och arbetar på Sweco Society. Lars är fil.dr i Sociologi och har en fil.kand i Kulturgeografi. Som forskare har Lars ägnat sig år frågor som handlar om hur samhälleliga strukturer och normer formar människors sociala interaktion och det är sannolikt på det temat inläggen kommer att skrivas på bloggen.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.