När Sveriges klimatlag röstades igenom, var vårt mål klimatneutral 2045 världens tuffaste. Sen kom Finland, med klimatneutral 2035. Då måste det bli åka av! Men hur går det? Finlands klimatårsberättelse ger en osminkad bild av omställningen, här är mina fem viktigaste slutsatser.
- Energisektorn ställer om. Finlands klimatpåverkande utsläpp inom utsläppshandeln minskade 16 % jämfört med året innan, eftersom förbränningen av stenkol och torv minskade. Det beror delvis på EU:s utsläppshandel, men också på minskad energiåtgång under pandemin, liksom en varm vinter. Nationell policy har inte haft lika stor betydelse, även om det finns stöd till hushållen för att lämna oljeuppvärmning.
- Trafiken är nyckeln. Trafiken står för en dryg tredjedel av Finlands klimatpåverkan, liksom i Sverige. Trots pandemin och den minskande rörligheten, minskade utsläppen ”måttligt” under 2020. Det bör gå snabbare nu, med en ny färdplan för fossilfria transporter och en ordentlig elbilspremie, med målet att halvera utsläppen från transporterna senast 2030 jämfört med nivån 2005.
- Jordbruket släpar efter. Utsläppen från jordbruket har förblivit på samma nivå i åratal, och står för 12% av Finlands samlade klimatpåverkan. När regeringen nu hoppas att de ska minska, är fokus på EU:s mer klimatdrivna gemensamma jordbrukspolitik, men också på medborgarnas egna val att minska matsvinnet och äta mindre rött kött, uttryckt som ”kostvanor som följer näringsrekommendationerna”.
- Sambandet konsumtion och klimatpåverkan har börjat brytas. Finnarnas konsumtionsutsläpp står i stort sett still medan ekonomin har förbättrats; en begynnande decoupling som måste accelerera för att klara klimatmålen. ”Ju mer pengar människor har, desto mer konsumerar de vanligen”, anger regeringen, och det ”avspeglas i synnerhet på mobilitetsvalen”.
- Tempot måste öka. Slutliga siffror för 2020 är ännu inte tillgängliga, men 2019 var de finska utsläppen 10,3 ton koldioxidekvivalenter per år. En hållbar nivå anges vara 2,5 ton per år. För att påskynda minskningen lanserar regeringen under året en ny klimatpolitisk plan, en uppdaterad klimat- och energistrategi och en klimatplan för markanvändningssektorn, vilket tillsammans med EU:s skärpta politik och den ökande lönsamheten för förnybar energi kan göra att Finland klarar sitt mål.
Finlands sak är vår. Ju tuffare konkurrens om klimatledningen, desto bättre för oss alla. Och ju fler ledande exempel från vårt östra grannland, desto mer kan vi ”copy and improve”. Får jag välja en sak att ta efter, är det den finska dialogen med medborgarna – de blev i en nationell enkät tillfrågade ungefär ”klimatmålen är beslutade, men hur de ska uppnås kan vi bestämma tillsammans. Vad tycker du?”. Något liknande har svenska folket aldrig fått besvara. Våga fråga, tänker jag, för på så vis skapas ökad acceptans och möjligheten att klara målet förbättras!
