Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Varför pratar vi så mycket om segregation i skolan?

29 september 2020

Segregation betyder inte utanförskap för de svagaste grupperna i samhället utan att grupper lever åtskilt. I vardagen, på jobbet och i skolan. En skola med enbart barn med svensk bakgrund och välutbildade vårdnadshavare är lika segregerad som en skola i ett mer socioekonomiskt utsatt område med många nyanlända. Segregationens kärna är alltså att grupper lever åtskilda och hur detta påverkar samhället.

Skolans uppgift är att skapa goda miljöer och ett gott lärande för alla elever och vara en mötesplats för elever oavsett bakgrund. Det här gör det lite mer komplicerat. Elever och vårdnadshavare i skolor med hög social status upplever inte att segregationen är ett problem på samma sätt som elever som går i skolor där segregationen medför otrygghet och lägre studieresultat. Ska vi angripa problemet med segregation måste det ske från båda håll, det går inte att integrera den mer utsatta gruppen om inte samtidigt mer priviligierade grupper också blir mer integrerade.

Vi på Sweco deltar i många olika uppdrag för att hjälpa våra kunder att motverka segregation. Vi tar fram underlag och beskriver segregation på skolnivå eller områdesvis och analyserar effekter av åtgärder eller förändringar. Elevpendlingen är i det här sammanhanget väldigt intressant. Det handlar om att elever från områden med högre andel lågutbildade och fler boende med utländsk bakgrund har valt att gå i skola i områden där de flesta inte har annan än svensk bakgrund och är mer välutbildade. Ofta sker en sådan pendling i Stockholm med kollektivtrafik från ytterstad till innerstad. Dessa pendlande elever når i genomsnitt betydligt högre resultat, sambanden är väldigt starka. Orsaken till de högre resultaten finns både i deras hemmiljö och driv att söka en annan skola och i den nya skolans miljö och undervisning. Genom att undersöka sådana samband bidrar vi till kunskap kring segregationens mekanismer.

Sveriges radio undersökte i en i dagarna publicerad sammanställning utvecklingen av andel segregerade skolor över tid. Definitionen var skolor där andel elever med utländsk bakgrund eller med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning avviker med mer än 20 procentenheter från snittet för respektive kommun. Alltså både uppåt eller neråt. Men det intressanta är att 7 % av de fristående skolorna i Stockholm är positivt segregerade vad gäller utbildningsnivå och negativt segregerade vad gäller utländsk bakgrund. De har alltså många elever med utländsk bakgrund men också många välutbildade vårdnadshavare och är skolor som har en internationell profil. Här finns skolor som är segregerade på helt andra sätt, exempelvis genom att alla elever pratar franska.

Det här visar att registerdata över utländsk bakgrund och utbildningsnivå är trubbiga instrument och att segregation är mycket mer komplext än så. Utländsk bakgrund är i sig inte en faktor som har samband med exempelvis skolresultat. Andra faktorer som ursprungsland, antal år i Sverige och hur familjen lever är mer betydelsefulla. Utbildningsnivå å andra sidan släpar efter i register och vad som är en hög utbildning varierar mellan länder. Först när vi kombinerar fler aspekter som beskriver segregation hittar vi utmaningarna och kan följa utvecklingen.

Oavsett hur vi räknar är vi överens om målet att minska segregationen. Intressant är också vad som händer efter grundskolan och hur valet till gymnasier cementerar segregationen. Hur kan vi på gymnasienivå jobba med den än starkare segregation som vi har de tre sista åren före vuxenlivet? Det förtjänar en egen text, ni får en cliffhanger tills mitt nästa inlägg.

Profilbild
Författare
Silke Tindrebäck. Statistiker som brinner för att veta mer - och att använda det jag får veta till att skapa likvärdighet, hållbarhet och lite lycka. Rör mig mest i skolans värld, det är där allt börjar. Kontakta mig gärna på silke.tindreback@sweco.se

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.