Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Varför är kulturen alltid först med att ryka?

24 november 2020

Kulturen har alltid varit en såväl ombestridd som central del av samhällsutvecklingen. Kristider genom historien har gång på gång blottlagt vår paradoxala syn på kulturens roll i samhället. För visst gör det ont när kulturens knoppar brister: allt från förstörelsen av biblioteket i Alexandria och bokbålen i Nazityskland till stunden när Sylvia Beach tvingas bomma igen sin bokhandel Shakespeare & Company på 12 Rue de l’Odéon i Paris år 1941. I kristider blir kulturen både ett hot och en nyckel till andra möjliga världar.

Coronapandemin är så klart en helt annan typ av samhällskris. Åtgärderna handlar om en nödvändig och solidarisk minskning av smittspridningen. Likväl har den lamslagit kulturlivet i Sverige. Scenkonst, musikliv, bibliotek och museer har gått på sparlåga sedan i våras, och återigen aktualiseras debatten om kulturens villkor i samhället.

Kulturen har blivit svårtillgänglig i en tid då den kanske behövs som mest. Mer än någonsin behöver vi skingra tankar, få känna oss inspirerade och kreativa, och så klart känna oss mindre isolerade. Digitala verktyg kan förvisso tillgängliggöra museivisningar och operaföreställningar för fler, men de kan aldrig ersätta den sammanhållning och tillhörighet som uppstår när man utövar eller upplever kultur tillsammans.  

En forskargrupp vid Centrum för kultur, kognition och hälsa på Karolinska institutet bedriver sedan i våras en studie om hur allmänheten uppfattar kultursituationen under pandemin. Några preliminära slutsatser kan redan dras: kulturen har djupa och komplexa effekter på individer och samhällen, inte minst kopplat till känslan av gemenskap. Människor saknar starka konstnärliga upplevelser och känner minskad energi och sämre inspiration.

En otydlig hantering av kulturlivet speglar också samhällets inställning till kultur. Kulturen har ett självklart egenvärde och man bör så klart undvika en alltför instrumentell kultursyn, men ibland kanske mätbarhet behövs för att kommunicera hur viktig kulturen faktiskt är. Till exempel har kulturen mätbara positiva effekter vid behandlingar av ångest och smärta. Forskning och erfarenhet visar att kulturen kan stärka folkhälsa, demokratiutveckling och platsattraktivitet, liksom skapa mötesplatser och främja integration, men det är inte första gången som den samhällsekonomiska betydelsen av kulturell verksamhet ändå undervärderas. Kultur skapas av människor, lika mycket som människor och samhällen skapats av kulturuttryck och kulturella innovationer. Här öppnas det upp för viktiga och intressanta frågeställningar. Är kulturen en lyxvara som vi bara har råd med i goda tider? Är en stad en stad utan sitt kulturliv? Vem definierar vad som är samhällsnödvändig verksamhet, och i vilka situationer denna är nödvändig?

På Sweco har vi sedan 2017 följeforskat flera kultur- och integrationssatsningar i Sörmlandsregionen och framför allt Katrineholms kommun, däribland projekt som arbetat med att minska avståndet mellan biblioteket och fler målgrupper, att utveckla metoder för världsmusik som integrationsfrämjande verktyg, samt att främja språklig och musikalisk mångfald i sångskatter på den öppna förskolan. Vi har även utrett det regionala litteraturfrämjande arbetet med hänsyn till regionens övergripande mål kring folkhälsa och näringslivsutveckling.  Ytterligare ett exempel är projektet ”KVISK” (Kreativa Vägar till Integration och Sysselsättning genom Kultur), ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden som arbetade med att stötta nyanlända kulturarbetares etablering i den kreativa sektorn. KVISK:s långsiktiga vision var en utökning av kultursektorn i form av nya målgrupper och verksamheter, där de nyanlända kulturarbetarna även kan agera brobyggare för integration. Idag finns KVISK som en kurs på Eskilstuna folkhögskola.

På grund av coronapandemin har flera av de pågående projekten behövt ställa in eller tänka om kring sina aktiviteter, i synnerhet sådana som uppmuntrar spontana fysiska möten mellan medborgare i offentliga miljöer. En positiv effekt har varit ett mer kreativt förhållningssätt till digitala metoder inom kultursektorn. Till exempel görs det digitala biblioteket mer relevant än någonsin i dessa tider av isolering – och den digitala kunskapen kan därmed spridas till fler.

Diskussionen handlar om kulturens livsvillkor i en pandemi, men också om vilken roll kulturen kommer att spela för samhället post-corona. Kulturen har alltid hjälpt oss att förstå omställningar och samhällsfenomen, och gett oss verktyg att möta dessa. I ett samhälle som präglas av stor ovisshet och existentiella frågeställningar kring t.ex. folkhälsa och klimat så blir kulturen allt viktigare i sin förmåga att skapa mening och sammanhållning, samt att stärka det demokratiska samhället.

Liksom coronapandemin ställde projektet KVISK viktiga frågor om kulturens roll och villkor, och synen på arbete och produktivitet i den svenska samtiden. Naturligtvis säger det något om samhällets syn på kultur, när kultur inte syns eller finns som ett kategoriserat yrke i arbetsförmedlingens loggsystem.

Så varför ses egentligen kultur som mindre produktivt och nödvändigt? Det stämmer att många kulturverksamheter och kulturyrken inte alltid genererar ett tydligt kvantifierbart värde – vissa skulle kunna gå så långt som att kalla kulturen för ”värdelös” om man tolkar värde enbart utifrån det monetära – samtidigt som kulturens roll i ett samhälle är ovärderlig. Det är helt enkelt inte alltid möjligt eller önskvärt att sätta en prislapp på kulturens värde. Å ena sidan visar detta hur betydelsefull kulturen är i ett samhälle, vilket förklarar intresset och engagemanget för kulturlivets villkor under pandemin. Å andra sidan är det svårt att tydliggöra och budgetera för något som inte har ett mätbart värde. Samtidigt ser vi nu vad kulturen kostar – och vad det kostar oss människor att vara utan den.

Fredagen den 27 november kl. 11.15 kommer jag och min kollega Petra Bäckman att medverka i ”Kommunkvarten” för att prata mer om några av dessa goda exempel från Katrineholms kommun. Jobbar du med kultur, integration, arbetsmarknad i någon mån? Välkommen att lyssna in!

Bloggförfattare Shimeng Zhou, samhällsanalytiker Sweco

Profilbild
Författare
Pernilla Melin är affärsområdeschef för Swecos samhällsanalytiker. Pernilla tror på att framgången bakom en hållbar utveckling handlar om att se till helheter och att utvecklingen bör ha sin grund i välgrundade analyser och scenarier. Med förståelse, fakta och insikter kan vi tillsammans skapa en hållbar samhällsutveckling.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.