Smarta städer

Den smarta staden är en stad med öppna sinnen. Med sensorer kan den se, höra, känna, lukta och smaka sig till digital information som bidrar till ett mer omtänksamt, effektivt, tryggt och hållbart samhälle.

Vägen till en smart stad – med Helsingborg som exempel

5 juni 2018

I förra veckan var jag i Göteborg och föreläste tillsammans med Björn Lahti från Helsingborg stad (Programledare för smart@helsingborg) om Den smarta staden – nu och i framtiden. Anledningen var en temadag om ”Det digitala lyftet inom samhällsbyggnadsprocessen” som anordnades av GIS-väst. Det var en oerhört bra dag – med en agenda som hade en tydlig röd tråd, och samtidigt gav en bredd och en större förståelse för de utmaningar och möjligheter som de olika aktörerna inom offentlig sektor ser och kommer att ha när samhällsbyggnadsprocessen ska digitaliseras.

Budskapet som jag och Björn ville förmedla under vår presentation var lite förenklat följande:

1) Åhörarna i salen var till stor del personer från städernas GIS-avdelningar. Personer som har lång erfarenhet och stor förståelse för att arbeta med geografisk information och geodata. Om det är något vi vet om den framtida staden så är det att tillgången till information kommer vara oerhört stor. Datamängder och datakällor ökar, och den här informationen kommer vara väldigt viktig och värdefull för städerna – OM den tas om hand om och används på rätt sätt. Rådata i sig har inget värde, utan det är de nyttor som vi kan skapa med hjälp av data som är det som är det värdefulla. Det är när vi förstår hur vi ska använda och förädla data som nyttor skapas. Med detta sagt, så finns det ytterligare en sak vi vet om stadens framtida data – och det är att den har koordinater. Och finns det några på en kommun eller en stad som kan data med koordinater så är det kommunens GIS-ingenjörer och kartingenjörer. De här personerna skulle kunna ta en väldigt betydelsefull roll i våra framtida städer. För att detta ska ske behöver vi dock göra fler uppmärksamma på den skattkista av data som kommunerna redan har idag och kommer att få framöver. I Köpenhamn, så har man förstått värdet av geodata, och GIS-avdelningen har ersatts med en avdelning för ”Bydata” – eller stadsdata på svenska. Förhoppningsvis skapar detta en ökad förståelse hos fler vilken tillgång den här datan är för staden/kommunen.

 

2) Det andra medskicket handlar om mjukare värden. Ofta när vi pratar om smarta städer och samhällen hamnar ett stort fokus på tekniken och data. Det är så klart så att det finns massa smarta, coola och roliga tekniker som vi nu gärna vill testa skarpt i en stadsmiljö – men ännu viktigare för framgång är människorna. Människorna som ska använda den nya tekniken och de som bör få ta del av nyttan eller effekterna av de smarta lösningarna. Det finns flera människor som berörs och en del av dem är så klart invånarna i staden. Det är inte för inte som Helsingborg pratar om att de ska ha världens mest engagerade invånare, och att de ser att alla 145 000 invånarna i kommunen ska kunna bidra till att driva utvecklingen av de smarta tjänsterna och den smarta staden framåt. Sedan är det också människorna som arbetar inom staden, som anställda, och de som arbetar för de aktörer som är intresserade av att arbeta med staden. Hur får man med de på det här arbetet? För det är så, för att kunna hänga med i den teknikutveckling som sker idag så måste vi våga tänka nytt. Vi måste våga fatta beslut på nya informationsmängder och använda teknik som vi tidigare inte använt. Vi måste våga vara innovativa, prova, misslyckas och prova igen – tills vi hittar de smarta lösningarna. Återigen så är det männskorna som är i centrum för att vi ska kunna få till de smarta lösningarna.

Just den andra punkten är något som Helsingborgs stad arbetat mycket med. När de fick en ny stadsdirektör för några år sedan så gick han ut och sa att staden hade blivit för bekväm. Vi måste våga tänka nytt menade han, och i en tidning som han intervjuades i efterfrågade han nya och galna idéer. Det var några år sedan, och sedan dess har Helsingborg sakta men säkert skapat en kultur där det uppmanas att testa nya idéer, att misslyckas (förutom att belöna årets innovation lade man nyligen till en kategori i tävlingen –  ”Årets misslyckande” – för att visa att det är OK att misslyckas, att det är så vi lär oss) och att vara innovativa. Detta menar Björn Lahti är ett av framgångskoncepten för Helsingborg som också är en stad som satt sig på kartan som en av Sveriges smarta städer. Inte minst med konceptet smart@helsingborg. Staden letar ständigt efter nya möjligheter och partners, vilket också lett till att de fått ett brett kontaktnät med resten av Europa, genom alla de EU-finansierade projekt som de bedrivit.

Tema-dagen i Göteborg var väldigt givande, och en av de saker som var riktigt kul, var att vi var långt ifrån de enda presentatörerna som pratade om vikten av att få med människorna och att hitta nya innovativa sätt att arbeta. Samtliga föredragshållare återkom till detta, en av dem var Mats Snäll, digitaliseringschef på Lantmäteriet. Han berättade bland annat om hur myndigheten arbetar med utveckling och innovation. Som att de testat Watson för att se om hen* kunde gå in och svara på enklare ärenden (ja, det kunde hen), och deras utredningar och testande av blockkedjeteknik i fastighetsaffärer. Men mer om det i ett annat blogginlägg, för det är alldeles för intressant för att sammanfatta i några få rader.

Är du intresserad av att veta mer om Helsingborgs arbete med smarta städer? Besök hemsidan https://smart.helsingborg.se/.

* Är Watson en han, hon eller hen? Eller rent av en den? Googlar man verkar ”han” vara det mest förekommande, men vad anser ni? Kommentera gärna!

Författare
Jenny Carlstedt arbetar på Sweco med IT för samhällsutveckling och skriver gärna om utmaningarna med informationsflöden och behovet av digitalisering för våra framtida smarta samhällen.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.