Digitalisering

En blogg om utmaningar och möjligheter med digitaliseringen inom samhällsplanering och samhällsbyggnad.

Vad har AI och digitalisering med jämställdhet att göra?

28 november 2018

Efter intervjun med min kollega Cornelia för några veckor sedan, så fortsätter AI-temat här på bloggen.

Denna gång med min kollega Beatrice Bengtsson (klicka för länk till LinkedIn). Hon arbetar hos oss i Stockholm som konsult inom samhällsanalys och har disputerat i Forskningspolitik med uppdrag inom regional utveckling, digitalisering och jämställdhet. Hon har tidigare utfört samhällsekonomiska konsekvensanalyser åt Digitaliseringskommissionen och nyss avslutat en nuläges- och behovsanalys för Region Skåne. För några dagar sedan så medverkade hon även i ett väldigt spännande avsnitt av AI-podden.

För de som inte lyssnat på AI-podden, vad har AI och digitalisering med jämställdhet att göra?

Jämställdhet, eller ännu hellre intersektionalitet, är både en rättvise- och kvalitetsfråga.  Det handlar om att en mångfald av personer med olika bakgrund, oavsett exempelvis kön, ålder och etnicitet, har rätt att medverka i exempelvis utbildning, forskning, ledningsgrupper, rådgivande organ, nätverk och workshops kring digital transformation. Om denna mångfald inkluderas ökar också kvaliteten i verksamheten, eftersom allas bakgrund, expertis och erfarenhet tas tillvara på. Rättviseperspektivet är särskilt viktigt vad gäller just AI, eftersom det är en så totalt samhällsomdanande kraft. Därför tycker jag att det är bra att ställa sig följande typer av frågor:

  • Vem har tolkningsföreträde och problemformuleringsinitiativ?
  • Vem/vilka aktörer exkluderas respektive inkluderas?
  • Vilka tillämpningsområden synliggörs och prioriteras, och vilka osynliggörs respektive bortprioriteras?
  • För vilka sektorer och grupper skapas effekt och nytta, och när uteblir och utestängs det?

Det är orimligt och motsägelsefullt att området globalt domineras av ett så begränsat antal företag, och en så begränsad grupp av människor – vanligtvis män från en handfull elituniversitet på ett fåtal geografiska platser i världen. Som jag var med och visade i Digitaliseringskommissionens slutbetänkande är könsbalansen på högre IT-utbildningar i Sverige också skev. Det här är ett demokratiproblem som skadar marknaden, men även kompetensförsörjningen eftersom kanalerna från utbildningssystemet är så smala och kompetensen koncentreras till en begränsad del av näringslivet.

Hur kan diskussionen kring AI breddas? Vilka frågeställningar är viktiga att lyfta fram?

Vi behöver fråga oss hur man kan förvänta sig ett välbalanserat data, opartisk träning, och en mångfald av tillämpningar om den grupp som programmerar och tränar AI är homogen? Vad blir konsekvenserna av stereotypt tänkande, bristande representativitet och perspektivblindhet? Vad blir konsekvenserna, för enskilda individer och samhällen, av robotar som exempelvis guidar män och kvinnor till olika utbildningar, jobb och pensionsplaceringar? Hur kommer det sig att ansiktsingenkänningsapplikationer har så svårt att känna igen mörkhyade kvinnor, och ibland tror att de är män alternativt djur? Hur prioriteras och fördelas forsknings- och utvecklingsresurser? Hur kommer det sig att ett av de snabbast växande applikationsområdena för AI globalt är sexrobotar? Varför har AI-assistenterna en kvinnas röst? Varför ser vi aldrig robotar vars ansikten är avbilder från män med afrikanskt ursprung? Vad innebär det för mänskligheten när ett fåtal aktörer kontrollerar så stora mängder data och data låses in? Vem utnyttjar data och för vilka syften? Dessa typer av frågeställningar uppkommer vid en intersektionell analys, som i grund och botten handlar om maktfördelning och etik.

Jag delar åsikten att AI, som den mest kraftfulla teknologin någonsin, måste demokratiseras. Det är helt nödvändigt – inte minst med tanke på hur exempelvis arbetsmarknaden kommer att förändras där AI ersätter både kvalificerade och icke-kvalificerade yrken. Vad händer med vårt välfärdssystem, samhällskontrakt och offentliga etos? Vilka grupper kommer att gynnas respektive missgynnas? Sweco jobbar mycket med social hållbarhet, därför är det sociotekniska och tvärvetenskapliga perspektivet så viktigt. Vi kan inte prata om människor och teknik separat. Vi vill göra vad vi kan för att vara socialt ansvarstagande och bidra till samhällsnytta.

Vad gör Sweco just nu vad gäller AI?

AI ett prioriterat område för oss, och en del av det större arbetet där vi hjälper våra kunder med sin digitaliseringsresa. Vi använder AI för att hitta smarta lösningar inom bygg- och fastigheter, trafikområdet och för exempelvis vattenanalys. Vi ger också verksamhetsstöd och utför utvärderingar inom offentlig förvaltning. Man kan se det som en kedja eller ett hjul där vi är med hela vägen – från inledande behovs- och nyttoanalyser till teknisk optimering, uppföljning och utvärdering.  Vi vet både från forskning och beprövad erfarenhet att styrningsfrågorna är helt avgörande för att nå framgång.

Hur är det att jobba med dessa frågor på Sweco?

AI och digitalisering är ett roligt, fantasieggande och dynamiskt område, oerhört varierat, spännande och i ropet. Det händer så mycket, både internt hos oss själva och ute hos våra kunder. Jag är glad att jobba i en icke-hierarkisk organisation med korta avstånd mellan olika verksamheter, det gör det lätt att samverkan och ta fram skräddarsydda lösningar. Vi är måna om att inte skapa ”ad hoc”-lösningar och stuprör för våra kunder, och vi gör det inte själva heller. Det finns en stor öppenhet och nyfikenhet i organisationen. Jag vet också att vårt verksamhetskunnande inger stort förtroende hos våra kunder. Till skillnad från flera konkurrenter har vi exempelvis ett stort gäng statistiker som tillsammans med statsvetare och organisationsutvecklare kan den kommunala kärnverksamheten. Därför kan vi säkerställa att data är välbalanserat och har god kvalitet, analysera stora datamängder, och leverera ett tvärvetenskapligt och effektivt beslutsunderlag. Visualisering av data med hjälp av GIS är något vi ser efterfrågas i allt högre utsträckning, och kartor är också en form av beslutsunderlag.

Varför ska man vända sig till Sweco om man är intresserad av AI och digital transformation?

Vi håller på att ta fram ett utbildningspaket som vi kallar ”Digitaliseringsresan”. Den vänder sig till kommuner som nyss kommit igång, alternativ har kommit en bit på vägen i sitt digitaliseringsarbete. Vi vill hjälpa dem att verkligen dra nytta av digitaliseringens transformerande kraft, både för att öka servicen ut till medborgarna, effektivisera interna processer som hjälper personalen och höjer kvalitén i verksamheten.  Det är en kombination av analytiska, tekniska och organisatoriska verktyg för att möta nutida och framtida utmaningar. Utbildningen kommer att vara tvärvetenskaplig och erbjuda expertis från våra dataingenjörer, verksamhetsutvecklare och samhällsanalytiker. Ledorden är samverkan och samhällsnytta.

Digital transformation handlar nämligen mindre om teknik och mer om människor som behöver samverka över kompetens-, perspektiv- och organisationsgränser. Det kräver att tänka nytt, vara modig och få folk med sig på en gemensam resa framåt. Digitaliseringsarbetet måste vara inkluderande. Vi kommer snart att komma ut med mer information om den här Digitaliseringsresan. Formatet för utbildningen kommer att vara innovativt, det blir inte som att sitta i skolbänken.

Vill du veta mer? Kontakta Beatrice: beatrice.bengtsson@sweco.se

Intresserad av att lyssna på AI-podden?  https://www.dagensmedia.se/nyheter/det-viktigaste-ar-att-sakerstalla-att-datat-ar-valbalanserat/

Profilbild
Författare
Julia Berglund - projektledare inom IT för samhällsutveckling. julia.berglund@sweco.se

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.