What do we want?
Climate justice!
When do we want it?
Now!
When, when, when?
Now, now, now!
Så brukar det låta i klimatdemonstrationerna, men också från helt andra håll – alltifrån Greta Thunbergs Fridays for Future till de franska Gula Västarna betonar klimaträttvisa men med helt olika tolkning. Rättvisan har ju så många dimensioner; mellan generationer, mellan länder, utifrån hudfärg, stad-land, kvinna-man, fattig-rik…
Därför är det så spännande att Tysklands författningsdomstol nu med ett tungt juridiskt klubbslag har definierat vad som ur klimatperspektiv krävs för att vara tillräckligt rättvis. Domen slår fast att Tysklands klimatlagstiftning från 2019 strider mot tysk grundlag eftersom de stora utsläppsminskningarna ska ske efter 2030, och eftersom det är för otydligt hur klimatmålen ska nå. Klimatarbetet är därmed inte tillräckligt rättvist mellan generationer och kränker de yngres frihet (allt kursiverat nedan är författningsdomstolens egen översättning till engelska):
Fundamental rights are violated by the fact that the emission amounts allowed until 2030 under § 3(1) second sentence and § 4(1) third sentence KSG in conjunction with Annex 2 substantially narrow the remaining options for reducing emissions after 2030, thereby jeopardising practically every type of freedom protected by fundamental rights.
Hur mycket ett enskilt land ska minska sin klimatpåverkan för att vara i linje med Parisavtalet är svårt att ange exakt. Men Författningsdomstolen slår fast att denna osäkerhet inte får användas som ursäkt för att inte agera:
If there is scientific uncertainty regarding causal relationships of environmental relevance, Art. 20a GG imposes a special duty of care on the legislator. This entails an obligation to even take account of mere indications pointing to the possibility of serious or irreversible impairments, as long as these indications are sufficiently reliable.
Domstolen slår också fast att utsläppsminskningar måste ske i en sådan takt att inte framtida generationers handlingsfrihet minskas oproportionerligt:
one generation must not be allowed to consume large portions of the CO2 budget while bearing a relatively minor share of the reduction effort if this would involve leaving subsequent generations with a drastic reduction burden and expose their lives to comprehensive losses of freedom […] the impacts on future freedom must be proportionate from today’s perspective.
I tider då mycket av klimatbördan läggs på den enskilda medborgaren, är också domstolens tydlighet om politikens ansvar välkommet:
the objective duty of protection arising from Art. 20a GG encompasses the necessity to treat the natural foundations of life with such care and to leave them in such condition that future generations who wish to continue preserving these foundations are not forced to engage in radical abstinence.
Konkret slår domstolen fast att tyska regeringen måste påskynda klimatarbetet och konkretisera färdplanen:
it is imperative under constitutional law that further reduction measures are defined in good time for the post-2030 period, extending sufficiently far into the future. Moreover, further annual emission amounts and reduction measures must be defined in such detail that sufficiently specific orientation is provided. […] The legislator must at the very least determine the size of the annual emission amounts to be set for periods after 2030 itself or impose more detailed requirements for their definition by the executive authority responsible for issuing the ordinance.
Hur togs då domen emot av den tyska regeringen? Näringsminister Peter Altmeier från konservativa CDU kallade den för historisk, och regeringspartnern Socialdemokraterna välkomnade den. Regeringen hade till slutet av 2022 att skärpa klimatmålen, men efter bara sex dagar, kom tyska regeringen med ett första svar:
- Målet att bli klimatneutral tidigareläggs med fem år, till 2045
- Delmålet till 2030 skärps, till 65 % minskad klimatpåverkan jämfört med år 1990, mot tidigare beslutade 55 %
- 2040 ska utsläppen ha minskat med 80-95 %
Vad som hänt i Tyskland har trippel relevans för oss
- Tyskland är Europas största marknad, och med skärpta klimatmål här blir en snabb klimatomställning mer lönsam än förut
- Klimatlagar har betydelse. En och annan har nog sett t.ex. Parisavtalet eller det svenska klimatpolitiska ramverket som tandlösa – det finns inga formella sanktioner, böter eller straff för den som bryter mot dem. Men nu ser vi land för land, domstolsutslag för domstolsutslag, hur klimatlagarna är just lagar, som ska följas.
- Rättvisedimensionen får betydelse. Parisavtalet betonar Just Transition, EU:s gröna giv har devisen ”Leave Noone Behind” och varje klimatdemonstration har Klimaträttvisa på sina plakat. Nu har Europas största marknad definierat vad det konkret innebär – utgå från det, och du har en bra förståelse för vad som komma skall på andra håll!
Mattias Goldmann
Samtliga citat från domen i kursiverat är författningsdomstolens egen översättning till engelska. Läs hela domen här.
