När vi lägger det värsta av pandemin bakom oss och planerar för en mer hållbar framtid, bör vi också lägga uppdelningen mellan stad och natur bakom oss. Låt oss i städerna skapa gröna, inbjudande miljöer, som gynnar den biologiska mångfalden, klimatet och vårt eget välbefinnande!
Stora delar av den biologiska mångfalden är akut hotad. Samtidigt ökar insikten om hur värdefull den är, både för vår ekonomi och vårt välbefinnande – förutom att arterna förstås har ett egenvärde. Därför är det mycket värdefullt att det på senare år inrättats så många nya naturreservat i Sverige, liksom den globala rörelsen för att kraftigt öka skyddet av natur både på land och till havs. Men möjligheten att skapa varierande miljöer med hög biologisk mångfald är stor också i våra städer, och bör förverkligas i samband med att staden nu snabbt anpassas för en post-corona-era med delvis andra önskemål och behov än innan pandemin.
I en stad där man planerar utifrån de blå-gröna strukturerna finns stor potential för ökad biologisk mångfald och varierande livsmiljöer. Här kan vi skapa ett sammanhängande nätverk av gröna stråk för både människor och djur, och med hjälp av grönytefaktorer och GIS-analyser bedöma vilka värden som finns på en viss plats idag och vilka som behöver stärkas. Där de sammanhängande stråken är svåra eller omöjliga att åstadkomma, visar ny forskning att även ”pocket parks” på bara något kvarters storlek eller rentav ännu mindre kan ha betydelse för många växter och djur, och betyder mycket för vårt välbefinnande – särskilt när vi uppmanas att hålla oss i närområdet.
Mycket går också att ändra på inom ramen för den bebyggelse som redan finns. När kommunens gräsytor klipps mer sällan och med maskiner som låter gräset med fröna ligga kvar, skapas blommande marker och ängsytor. Att lämna växtligheten vid vägkanten ger smala men långa stråk av grönska – till och med en parkeringsplats kan ”rewildas” genom att få beläggning där gräs och blommor tillåts sticka upp. När det är dags att plantera växter, bör arter från den befintliga floran och omgivningen väljas för att gynna inhemska arter. Även villaträdgårdar kan ge viktiga miljöer för sårbara pollinerare, om de får mer av buskar och mindre av kortklippta gräsmattor. Kolonilotter och -trädgårdar kan skapa grönska och gynna biologisk mångfald.
Någon kanske tycker att vi i dessa tider av svåra prioriteringar måste sätta oss själva i främsta rummet. Men ett levande ekosystem gagnar oss genom att det levererar ekosystemtjänster. Renare luft, vattenrening, bullerdämpning och lagom luftfuktighet får vi på köpet när vi satsar på de gröna delarna av staden. Det mildrar också effekterna av ett förändrat klimat med mer av extrem hetta, våldsam nederbörd och långvarig torka, eftersom grönytor är bättre än asfalt på att föra undan skyfall och ge skugga och svalka. Öppna, hållbara dagvattensystem med dammar i staden skyddar mot översvämningar, stödjer den biologiska mångfalden och bidrar med svalka och luftfuktighet som är särskilt viktig i tätbebyggda områden där värmen studsar mellan byggnaderna. Gröna tak minskar byggnaders kylbehov och förbättrar därmed ekonomin för de som bor där eller för den verksamhet som bedrivs under taket.
Ett grönområde uppmuntrar också mer till fysisk rörlighet som vi så väl behöver dessa stillasittande tider, än asfalten i en stad till stora delar skapad för bilen. Vår ekonomi gynnas och vår sårbarhet minskar när vi odlar mer av vår mat själva, i koloniträdgårdar, på innergårdar och balkonger.
En stor del av potentialen är kommunens; här beslutas om stadens parker, grönområden och gator. Men också fastighetsbolagen har stor möjlighet att bidra, liksom näringslivet med sina industrier, uppställningsytor och kontorslokaler. Var och en med en gräsplätt, en bostadsrättsförening med en innergård eller blomsterrabatt och den som har en balkong – alla kan bidra. Och när vi gynnar den grönare, skönare staden, då gynnar vi i slutändan oss själva.
Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco
Marika Karras, expert biologisk mångfald i staden, Sweco
