Trygghetsindex, vad är det? Många kommuner arbetar med olika insatser för att öka tryggheten, men då är det också viktigt att kunna utvärdera insatserna och följa upp utvecklingen över tid. Det är där vårt trygghetsindex kommer in i bilden!
När jag sist skrev om att mäta trygghet här på bloggen, så handlade det främst om kvalitativa metoder som djupintervjuer och observationer, men jag nämnde också ett behov av att använda kombinera olika mätmetoder för att få en så tillförlitlig bedömning som möjligt. Vi samhällsanalytiker på Sweco kombinerar ofta kvalitativa analysmetoder med statistisk analys, eftersom vi har experter inom båda dessa områden.
Två av mina kollegor, med stor erfarenhet av statistisk analys och kvantitativa mätmetoder är Merrisha Axelsson och Patrik Waaranperä Jean-Simon, som har arbetat mycket just med statistiska modeller för att följa upp trygghetsrelaterade frågor på stadsdelsnivå. De har exempelvis utvecklat en mall för ett kommunalt trygghetsindex, som visar förutsättningarna för upplevd otrygghet kopplat till kommunens olika geografiska delar.
Varför ska en kommun ha ett trygghetsindex, Merrisha?
– Vårt trygghetsindex kan användas för att följa den övergripande utvecklingen i en viss stadsdel över tid. Du kan se bakåt i tid och utvärdera om de trygghetsinsatser som gjorts har bidragit till en positiv utveckling. Men du kan också använda det som en nulägesanalys för att prioritera behov och resurser för trygghetsarbete framåt.
Vad krävs för datainsamling för den som vill ta fram ett eget index?
– Vi bygger vårt index främst på den rapportering som sker från polis, räddningstjänst och väktare. Det handlar om att samla in antalet händelser som rapporteras på en plats, kategorisera dem och rensa bort irrelevanta händelser. Just i det här fallet använder vi endast data som handlar om offentlig miljö och som har koppling till en viss geografisk plats, eftersom det är allmän otrygghet kopplat till stadsdelar vi vill visa. Indexet tar sedan hänsyn till hur vanligt förekommande en viss typ av incident är. Det är intressant eftersom ovanliga brott – som exempelvis en skjutning – ofta tenderar att påverka den upplevda tryggheten mer än vanligare incidenter – som exempelvis klotter på en busshållplats. Så indexet hjälper oss att inte likställa alla händelser som rapporteras.
Och så en fråga till dig Patrik, som gillar index – varför just ett index?
– Jo, för att kunna använda den här typen av information strategiskt krävs det att du kan jämföra den mot något och se en utveckling, vilket blir möjligt i ett index. Vi vet att de flesta kommuner har tillgång till en mängd data, men att det riskerar att bli en mängd som är svår att överblicka och som då inte säger något om vad du ska prioritera eller hur utvecklingen sett ut över tid. Det här är ett sätt att sortera och visualisera så att det blir ett kraftfullt och levande verktyg, som underlättar både analyser och beslut. Dessutom så ger det information på en väldigt lokal nivå, vilket är till hjälp för att prioritera insatser.
Varför är så många kommuner angelägna om att följa upp trygghet och otrygghet just nu?
– Jag tror det handlar om att kommunerna ser ökande klyftor, utanförskap och segregation som en stor risk. Att arbeta proaktivt med trygghet är en grundläggande del av ett demokratiskt och inkluderande samhälle, men också en del i arbetet med att utveckla attraktiva boendemiljöer.
Om du vill veta mer om trygghetsindex eller statistiska analyser, vänd dig till Patrik Waaranperä Jean-Simon eller Merrisha Axelsson på Sweco.
