0 av 0 för ""

2020-03-18

Reading time: 7min

Jenny Carlstedt

Jenny Carlstedt

Digital strateg samhällsbyggnad

Tekniken blir en allt större del av vår vardag, och något vi behöver förhålla oss till dagligen. I våra framtida städer och samhällen kommer såväl teknik som datainsamling och datahantering vara en självklar del, den är redan det till viss del idag.

Tekniken är en möjliggörare och kan hjälpa oss att möta de utmaningar som vi står inför – som tex en ökad befolkningsmängd som ska dela på jordens resurser, klimathot, en ökad urbanisering – och inte minst sådana utmaningar som aktualiserats i och med Corona-virusets spridning. Med hjälp av klok användning av teknik kan vi säkert finna lösningar som kan hjälpa oss, och kanske till och med omvandla hot till möjligheter. Som nu, där vi ser att följderna av Covid-19 tvingar oss att agera mer digitalt, vilket i sin tur troligtvis kommer visa sig ha en positiv verkan på klimatet med minskade resor mm.

Pojke på kickbike

Tekniken är en möjliggörare, men inte målet i sig själv. Därför är det viktigt att vi använder tekniken klokt, att vi alla använder den kunskap, kompetens och erfarenhet som vi har inom samhällsbyggnad när vi bestämmer hur och till vad vi vill använda den. Det är först när vi gör det som vi kan skapa de nyttor som vi vill att tekniken ska ge – och säkerställa att vi skapar samhällen som är trygga och trivsamma. Det måste vara det som är målet.

Jag är den första att säga att vi inte ska investera i teknik för teknikens skull, utan vi måste först fundera på vilka nyttor som vi vill att tekniken ska ge oss. Men innan vi kan prata om nyttor så behöver vi också sätta förutsättningarna för staden att kunna dra nytta av tekniken – och detta avsnitt handlar om de tekniska delar som behöver vara på plats för att skapa dessa förutsättningar. För att sedan nyttja dessa fullt ut, behövs så klart helt andra pusselbitar – utbildning, förståelse, konkreta lösningar och strategier… men de delarna tas inte upp i detta inlägg.

Flygvy över människor på gräsmatta

Det uppkopplade samhällets infrastruktur

För att överhuvudtaget kunna dra nytta av den teknik som nu finns tillgänglig så behöver vi säkerställa att våra städer och samhällen har den tekniska infrastruktur som behövs. Precis som vi en gång i tiden byggt upp en detta för transporter, för VA, för energi och stadens övriga flöden, så behöver vi nu fundera på den tekniska infrastrukturen. Att planera en ny stadsdel och inte bygga in detta från början kommer anses lika galet som att inte planera för VA eller transporter. Också våra befintliga stadsdelar kommer behöva rustas upp för att få samma möjligheter.

Affärsmänniskor i stadsmiljö

Vad är då en grundläggande infrastruktur för en stad? En bra början är att se till att det finns möjligheter till uppkoppling – att det finns bredband, wifi, mm och också att det finns möjligheter att sätta upp sensorer och andra prylar som kan mäta och samla in data. För det är i tillgången till data som nyckeln till de stora nyttorna finns. Läs gärna Magnus Agnarssons inlägg om detta här på bloggen.

Plattform för data

För att kunna ta till vara på dessa data behöver staden också en plattform. En plattform som bland annat kan hantera data från IOT – sensorer, mobiltelefoner, RFID-taggar – all data från tekniken man valt att sätta ut i staden för att mäta olika flöden.

Denna plattform kommer inte bara behöva hantera de nya sortens data som en stad har – utan också stadens mer traditionella data – såsom kartunderlag, detaljplaner, markanvändning, trafikplaner, alla olika traditionella analyser som genomförts och som behövs inom samhällsbyggnad. Kopplat till dessa behöver vi också kunna nå historiska data, arkiv, som visar på tidigare användning, eller beslutade handlingar, ex bygglov eller andra tillståndsprövningar. Men också, så klart, för att vara en ”äkta” digital tvilling och ett redskap i förvaltningen och driften av den smarta staden – realtidsdata. Genom att veta hur stadens trafikflöden ser ut här och nu, så kan vi också förutsäga var eventuella trafikstockningar kommer att uppstå, och styra om trafiken för att undvika de.

Grupp av unga människor med smartphones i händerna

Digital tvilling

Precis som råolja inte har ett värde utan att den förädlats så har inte rådata det heller. Det är först när vi förstår hur vi ska nyttja datat som vi kan skapa värden och nyttor för våra städer och samhällen. För att förstå den data vi samlar in är ett bra sätt att koppla datat till en digital tvilling. En digital tvilling är en intelligent digital modell av staden. En digital kopia i vilken vi genom att koppla data till den kan visualisera stadens förutsättningar och flöden, vi kan simulera olika scenarios, vi kan analysera, och fatta beslut grundat på dessa analyser. Mer om digitala tvillingar kan du läsa i Fredrik Björk inlägg här på bloggen.

Tjänster och appar

När vi har en bra infrastruktur, när vi kan lagra och hantera våra insamlade data, när vi kan koppla de till den digitala tvillingen och nyttja datat – då kan vi också utforma tjänster baserat på denna plattform, till staden, till de medarbetare som planerar, utformar och förvaltar staden – till medborgarna som nyttjar den.

Närbild på kvinna ledande en cykel samtidigt som hon tittar i sin telefon
Många av de piloter som vi idag ser inom smarta städer är just exempel på dessa tjänster. När de utformas utan bredare förankring i staden kommer de att fortsätta vara just det – piloter eller proof of concepts, som kanske löser ett problem i staden, men som inte skapar mervärden eller synergieffekter, och som kanske inte går att skala upp på det sätt som vi hoppas.

Tryggheten då?

Det som beskrivs ovan kan vara ett sätt att bygga upp en stads digitala infrastruktur, en infrastruktur som möjliggör att en stad och ett samhälle kan nå den smarthet, hållbarhet och andra nyttor som vi hoppas att tekniken ska kunna ge. Självklart finns det flera säkerhetsaspekter att fundera över när vi kopplar upp våra städer och börjar samla in data. Självklart finns det allvarliga frågor som till och med berör rikets säkerhet och övrig sekretessbelagd data att ta hänsyn till – och självklart individens trygghet. Det är därför viktigt att vi redan från början förstår detta, och säkerställer att vi inte bara samlar in data för att vi kan – utan att vi samlar in det vi behöver med ett tydligt syfte, och med ett tydligt ansvarstagande och en säker hantering. Då kan vi också skapa de riktiga nyttorna.

En lekfull farfar leker med sina barnbarn

En uppkopplad stad kan vara en trygg stad, både för den som vill vara uppkopplad, och för den som hellre vill koppla ner sig (eller bara koppla av). Men för att bli just trygg så behöver vi utforma de tekniska lösningarna med eftertanke och klokhet, med ett tydligt syfte att skapa trygga, hållbara städer som är lustfyllda att vara och vistas i. Städer som är planerade och utformade med de globala hållbarhetsmålen som grund- och med människan och miljön i fokus. Det är att vara smart.

Kvinna som blåser blomblad