Om ett par veckor kommer EU-kommissionens reviderade förslag till taxonomi på klimatområdet. 10 länder, däribland Sverige, har protesterat. Vad innebär det, vad gäller och hur blir det? Det klurar vi på här!
På kort tid har begreppet taxonomi fått en helt ny betydelse, från ett sätt att ordna växter och djur till EU:s metod att mer systematiskt klassa investeringar och verksamheter som miljömässigt hållbar, eller inte. För att anses vara hållbar måste en verksamhet tydligt bidra till förbättrad hållbarhet inom minst en av sex dimensioner. Uppfyller verksamheten ett av målen men samtidigt tydligt skadar något av de andra, kommer verksamheten inte att klassas som hållbar. I april får vi se kommissionens slutliga förslag inom klimat.
Hela taxonomin ska vara klar 2023, och i november 2020 presenterade EU-kommissionen ett förslag för de första två delarna, minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. Deras förslag gav över 40 000 kommentarer, varav väldigt många var förslag till förändringar i stort och smått. Det som kanske gav störst ramaskri var nog synen på kärnkraft, naturgas, vattenkraft och bioenergi, där alltifrån företag och branschorganisationer till regeringar vill ha en mer tillåtande syn på respektive energikälla.
Här hemma har bioenergi-brevet från bl.a. Sveriges regering till kommissionen väckt stor uppmärksamhet. Sverige, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovakien, Slovenien och Tjeckien anger gemensamt att kriterierna i taxonomi i sin nuvarande form motverkar syftet att främja ytterligare investeringar i hållbar förnybar energi. De understryker att alla former av flytande, fast och gasformig bioenergi som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt EU:s redan framtagna förnybarhetsdirektiv också klassas som hållbara enligt taxonomin. Det är viktigt, menar länderna, utifrån bioenergins avgörande roll för att uppnå EU:s klimatmål, som i sin tur kräver kraftfullt ökade investeringar – vilket de menar motverkas av det nuvarande förslaget.
Enligt förslaget om den delegerade akten anses bioenergi, såsom rötad biogas, inte vara en hållbar lösning utan enbart en övergångslösning. Detta anses innebära att EU inte kommer att stå bakom utveckling och forskning av bioenergi, medan el och vätgas klassas som hållbara. Kravet om att verksamheten inte får gå emot något av de andra miljömålen, anses försvåra för bioenergin (Jakobsson, 2021). Fossilfritt Sverige anger rentav att förslaget skulle rubba förtroendet för hela EU, eftersom det är annorlunda skrivet än tidigare EU-direktiv.
(Axelsson, 2021). Målet med brevet är alltså att taxonomin ska utformas så att den leder till ökade investeringar i bioenergi (Regeringskansliet, 2021). Mot detta står bl.a. Greenpeace, som stöttar kommissionens nuvarande linje, att biobränslen ska ses som en övergångslösning, och betonar att inget hindrar att man fortsatt arbetar med dessa, men att de inte ska klassas som hållbara.
I slutet av april ska kommissionen återkomma med sitt slutliga förslag, och redan i närtid räknar jag med att det mesta blir känt. Jag ser framför mig att kommissionen justerar sitt förslag så att det bättre synkar med det som redan finns i bl.a. förnybarhetsdirektivet, och det som kommissionens egna expertgrupper föreslagit – både för att tio medlemsstater begär det och för att det är en allmänt känd hemlighet att andra delar av kommissionen inte varit enbart roade av vad kommissionären Frans Timmermans lagt fram. Men jag räknar inte med några väldigt stora kursändringar eller lappkast jämfört med vad vi redan sett. Eftersom detta är en delegerad akt, bestämmer kommissionen själv, så vitt den inte får en kvalificerad majoritet emot sig i EU-parlamentet eller ministerrådet, alltså av de folkvalda eller av medlemsländerna. Med ett förbättrat förslag tror jag inte det sker.
Mattias Goldmann med underlag från Stina Magnusson och Malin Setterström
