Smarta städer

Den smarta staden är en stad med öppna sinnen. Med sensorer kan den se, höra, känna, lukta och smaka sig till digital information som bidrar till ett mer omtänksamt, effektivt, tryggt och hållbart samhälle.

SXSW2019 OCH DEN SMARTA STADEN

9 juli 2019

I en sommarstuga i Stockholms skärgård, långt ifrån den smarta staden, utnyttjar jag en småmulen julidag till att reflektera över vårens intryck. Särskilt intrycken från en frmtidsfestival i USA.

I mars besökte jag tillsammans med mina kollegor, Louise Sassene Lindqvist och Andreas Huss, musik-, film- och techfestivalen, SXSW (South by Southwest) i Austin, Texas. SXSW är en bred  och mycket intressant festival om man arbetar med samhällsutveckling i någon form och ett av våra fokus var SXSW2019 och den smarta staden. Eftersom både digitalisering och samhällsutveckling genomsyrar hela samhället så finns det många intressanta korskopplingar.

SXSW2019 och den smarta staden var ett av våra fokus på vår resa till Austin, men de föreläsningar som handlade om staden (Cities, Government & Politics) höll inte alltid högsta klass. Det är tydligt att vi i Sverige på många sätt har kommit mycket längre när det gäller stadsutveckling. Jag har nedan sammanställt två av de event jag var på och som har en koppling till den smarta staden.

HUR MYCKET VET EN ELDRIVEN SPARKCYKEL?

I Austin räknade vi till att sju stycken olika sparkcykelföretag försökte att etablera sig. Om det var en tillfällig etablering under SXSW är oklart. Hur som helst var det med blandad förtjusning som vi kryssade mellan parkerade cyklar på de allt för underdimensionerade trottoarerna. Glädjande nog fanns det alltid tillgång till ett smidigt fortskaffningsmedel och det var extra bra för oss som bodde en trettio minuters promenad från festivalområdet.

På festivalen besökte jag en paneldiskussion som hette ”the future of transportation”. Diskussionen handlade om mikromobilitet i form av eldrivna cyklar och sparkcyklar. I panelen satt bland andra David Estrada, VD för Bird. Han berättade om när de placerade ut de första elsparkcyklarna i Santa Monica i Los Angeles och deras resa efter det. Det är mycket tack vare Birds succé vi idag har så många elsparkcyklar i större städer i USA och Europa.

Det som fångade min uppmärksamhet var när David Estrada berättade om all färddata som deras sparkcyklar skapar med hjälp av IoT. I förlängningen skulle kommuner och städer kunna använda denna data som underlag när man analyserar rörelsemönster och planerar för nya cykelvägar mm.

SXSW2019 och den smarta staden
Paneldiskussion ”The Future Of Transportation” SXSW2019

Paneldiskussionen fick mig att fundera på vad som händer om man gör denna data tillgänglig för staden och för stadens invånare. Ligger det verkligen i Birds intresse att släppa sin affärskritiska data? Vad kan en stad kräva in av privata aktörer för att bli smart? Detta är en viktig fråga eftersom det är sådan data som gör en stad till en smart stad.

Läs även Andreas Huss blogginlägget, Kritisk massa för förändring? https://blogs.sweco.se/kritisk-massa-for-forandring/

KAN VI FÖRUTSPÅ GENTRIFIERING?

Redan i början av 60-talet började man använda sig av begreppet gentrifiering. Begreppet beskriver det fenomen som uppstår i städer när en statushöjning i ett område ger upphov till en flyttkedja. Inte sällan uppstår statushöjningen på grund av investeringar i den byggda miljön. Detta bidrar till att nya grupper ur en högre socioekonomisk klass tränger ut den tidigare.

Under SXSW besökte jag föreläsningen ”Gauging urban change with google street view” som handlade om en studie där man tittat på hur vi kan mäta gentrifiering. Genom att använda sig av Google Street View kunde Harvardprofessorn i ekonomi, Edward Gleaser mäta de urbana förändringar som gentrifieringen skapar.

Initialt lät man ett stort antal personer gradera olika bilder från Google Street View. Sedan använde man resultaten till att se vilka vyer som var mer attraktiva än andra. Med hjälp av en bildigenkänningsalgoritm kunde man tillämpa den inlästa vy-data på andra vyer från Google Street View och se hur olika områden hade förändrats mellan åren 2007 och 2014. Edward Gleasers forskargrupp har sedan kunnat koppla förändringarna till både ekonomiskt välstånd och kriminalitet.

Detta är förstås en mycket viktig insikt för de styrande i våra städer. Frågan är om de är mogna att använda sig av liknande metoder för att studera våra egna flyttströmmar, positiva eller negativa. Vad händer om man har tillgång till ännu mer data och kan koppla ett AI på det? Skulle man kunna förutse förändringar och i tid kunna motverka de förändringar som har mest negativa konsekvenser?

Läs mer om SXSW, på Louise Sassene Lindqvists blogg på Sveriges Arkitekters hemsida, Uppkopplad men frånkopplad: SXSW mars 2019 i Austin, Texas

https://www.arkitekt.se/sxsw-mars-2019-i-austin-texas/

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.