Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Sveriges nya demografi?

5 maj 2021

Swecos demografer har en intensiv period nu. En hel grupp jobbar under flera månaders tid, med att beräkna befolkningsprognoser till Sveriges olika kommuner. I teamet ingår demografer, statistiker och samhällsvetare. I år är uppgiften särskilt komplicerad då vi inte kan basera beräkningarna på historiska trender på samma sätt som tidigare. Pandemin har till viss del förändrat den demografiska strukturen, i alla fall på kort sikt.

Vi kanske inte alltid tänker på det, men befolkningsprognoser är ryggraden i all samhällsplanering. Befolkningen och demografin påverkar dimensioneringen och resursplaneringen i alla våra samhällsfunktioner. Men det är ingen enkel, linjär utveckling som ska prognostiseras. Många olika faktorer påverkar: hur många barn som föds, hur många som flyttar in och hur många som flyttar ut samt hur många som dör. Alla de här variablerna analyseras på små geografiska områden och per åldersgrupp för att sedan ingå som olika parametrar i prognosen.

Den som beräknar en prognos måste alltså ha god kunskap om hur utvecklingen för barnafödande och dödlighet ser ut och även utvecklingen för in-och utflyttning. Utifrån hur det har sett ut åren innan beräknar man prognosen framåt.

Men hur ska man beräkna prognosen om människor helt plötsligt ändrar sina mönster för hur och var man vill bo? Och om dödligheten ökar i större utsträckning? Det är precis vad våra prognosmakare står inför nu, under rådande pandemi.

Jag tar kontakt med Christian Skarman, demograf som leder många av befolkningsprognoserna på Sweco. Jag är nyfiken på om han ser några nya trender i vår demografi.

Hej Christian, du och hela teamet sitter just nu i intensiva beräkningar av kommunernas befolkningsprognoser. Ser ni några nya trender till följd av pandemin?

Ja vi kan se några nya trender och det kan se lite olika ut i olika kommuner. Om vi ser till Stockholms kommun ser vi att flyttningsöverskottet, inflyttningen i förhållande till utflyttningen, nu är markant lägre för personer i åldern 19‑26 år. Att Stockholms stad är mindre lockande för unga vuxna under pandemin är inte så konstigt med ett stängt nattliv. Det är dessutom är de ungas arbetsmarknad som drabbats hårdast och Stockholm som är en av de dyrare kommunerna, blir därmed mer otillgängligt för yngre som ska in på bostadsmarknaden. En intressant trend som vi ser är en ökad utflyttning från Stockholm av personer i åldern 55+. De flyttar till kommuner där det finns många fritidshus så en gissning är att pandemin har gjort att en del väljer att helt flytta till sina fritidshus. Utflyttningen till fritidshus för äldre kan antagligen även kopplas till äldres behov av isolering under pandemin kombinerat med ett möjliggörande av distansarbete.

Ser ni några effekter på barnafödandet?

Effekter av covid-19 på barnafödandet har vi ju bara kunnat se först i år då det är 9 månaders fördröjning. Hittills i år har det fötts fler barn än motsvarande period år 2019 eller 2020. Men då det är fler personer nu i barnafödande åldrar verkar det som att benägenheten att skaffa barn, d.v.s. fruktsamhetstalen, är ungefär densamma nu som före pandemin. Men som sagt tidigt läge ännu när det gäller födda.

Hur är det med antalet döda? Har medelåldern minskat i riket då Covid främst slagit hårt mot de äldre?

Fler män än kvinnor har avlidit i Covid-19 vilket syns på medellivslängden som minskade med 0,7 år för män och 0,4 år för kvinnor under år 2020. Störst har minskningen varit i storstadsregionerna. I Stockholms län minskade medellivslängden med 1,5 år för män och 1,0 år för kvinnor under år 2020. Men alla delar av landet har inte varit lika hårt drabbade. I Västerbottens län ökade till exempel medellivslängden i normal takt under år 2020. Även om många äldre avled år 2020 ökade medelåldern i riket något. Det kan förklaras av ett lågt barnafödande, minskad invandring samt att den stora gruppen 40-talister ännu inte nått åldrar där dödsriskerna är som högst.

Tack Christian, vi fortsätter att följa vilka långsiktigt effekter vi kan se av pandemin.

Profilbild
Författare
Pernilla Melin är affärsområdeschef för Swecos samhällsanalytiker. Pernilla tror på att framgången bakom en hållbar utveckling handlar om att se till helheter och att utvecklingen bör ha sin grund i välgrundade analyser och scenarier. Med förståelse, fakta och insikter kan vi tillsammans skapa en hållbar samhällsutveckling.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.