Smarta städer

Den smarta staden är en stad med öppna sinnen. Med sensorer kan den se, höra, känna, lukta och smaka sig till digital information som bidrar till ett mer omtänksamt, effektivt, tryggt och hållbart samhälle.

Svensk studie ska utreda samhällsnyttan med öppna geodata

28 januari 2016

Susanne Nelleman Ek, ULI Geoforum

Öppna data ligger mig sedan länge väldigt varmt om hjärtat och är i min mening en förutsättning för att vi ska få en smartare stad. Att offentlig data som tagits fram med hjälp av skattepengar – och inte innehåller någon integritetskränkande information – ska vara öppen och tillgänglig för alla borde vara en självklarhet. Något som tyvärr är långt ifrån fallet idag.

Därför ser jag mycket fram emot den studien kring de samhällsekonomiska effekterna med öppna geodata som branschorganisationen ULI Geoforum har fått pengar från Vinnova för. Därför ställde jag ett antal frågor till Susanne Nellemann Ek, som är VD och kanslichef för organisationen och ansvarig för utredningen.

Vad är ULI Geoforum?
Vi är en branschorganisation. Våra medlemmar analyserar, berikar och visualiserar geodata. Vi samlar företag, kommuner, myndigheter och akademi inom geodataområdet och geografisk IT. Vi erbjuder våra medlemmar mötesplatser, omvärldsbevakning och en röst i debatten i de frågor som är viktiga för branschen. Våra medlemmar är kommuner, statliga myndigheter, företag och akademi.

Varför är ULI Geoforum intresserad av öppna data?
Utvecklingen att offentliga verksamheter öppnar sina datakällor och tillgängliggör data är en stark och internationell utveckling och trend. ULI Geoforum jobbar med att hålla våra medlemmar uppdaterade om utvecklingen och skapa mötesplatser för att ta del av nationella och internationella erfarenheter av öppna geodata. Öppning av geodata kommer att medföra nya förutsättningar för alla branschens aktörer – vi ser det som vår uppgift att informera och rusta våra medlemmar inför förändringen.

Vad är det ni har fått pengar från Vinnova för?
Vi ska ta fram den första svenska studien som utreder samhällsekonomiska effekter av öppna geodata.

Varför behövs det en utredning kring detta?
Syftet med studien är att förse beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå med kunskap och fakta som ökar insikten och förståelsen för potentialen med öppna data, i detta fall öppna geodata. När kommuner och myndigheter öppnar upp sina geodata, får fler aktörer tillgång till intressanta data och kan skapa fler och bättre tjänster som baseras på öppna data.

När är det tänkt att utredningen ska presenteras?
Vi kommer att arrangera en konferens i höst ”Innovation och business med öppna data”. Målgruppen för konferensen är i första de som beslutar om öppning av datakällor. Och såklart alla de som är engagerade i öppna-data frågan och vill följa utvecklingen.

Vad hoppas ni att utredningen ska resultera i?
Vi hoppas så klart också att den färdiga studien ska bidra med fakta om effekten av öppna data. Med fakta kan regering och andra agera och peka ut en riktning med mål, handlingsplan och tidplan för Sverige arbete med öppning av datakällor. Dessutom vill vi att de myndigheter och kommuner som medverkar i studien ska vara del i en givande process som kan hjälpa dem öka nyttan med de data de har.

Har det gjorts liknande utredningar i andra länder?
Ja, det har gjorts liknande studier i både de nordiska grannländerna samt internationella studier.

Vad visade dessa?
Danmark har kommit långt med öppning av geodata. I business-casen inför öppning av geodata gavs indikationer på vinster för både den privata och offentliga sektorn. Totalt värderades nettovinsten där bli 100 miljoner årligen.

Hur ligger Sverige till vad det gäller öppna geodata i förhållande till våra nordiska grannländer?
Som sagt Danmark har investerat stort i att första öppna sina geodata, därefter har stora investeringar gjorts för att kvalitetssäkra data och nu investera man i att distribuera både geodata och andra data på ett tillgängligt sätt. Investeringarna gör man utifrån förväntningen att öppningen av geodata kommer att få en positiv effekt på samhällsekonomin, bidra till tillväxt och en mer effektiv offentlig sektor. Offentliga myndigheter förväntas kunna reducera utgifterna för att uppdatera och underhålla egna geodata och IT-system. Gemensamma datasätt väntas främja samarbete mellan myndigheter.

Lantmäteriet har börjat släppa delar av sin geodata som öppen data, fri att använda för alla utan kostnad. Vilken effekt tror du att detta kommer att få?
En effekt som jag ser är att kommunerna tittar uppmärksamt på Lantmäteriets agerande och det är en viktig aktör som genom handling visar att sektorn står inför en förändring.

Dock är det mycket geodata som fortfarande inte är släppt som öppen data. Vad krävs för att även denna data ska kunna släppas fri?
Det krävs regeringsbeslut om finansiering ytterst från finansdepartementet. För att ge finansiering som möjliggör öppning av geodata vill regeringen veta vad öppna geodata kan ge för samhällsekonomisk nytta. Vår studie ska förhoppningsvis ge en del svar kring detta.

För er som är intresserade av detta område och vill få mer kött på benen, finns det en lång rad intressanta videoklipp att ta del av från ett seminarium om öppna geodata som ULI Geoforum hade innan jul. Där kan ni bland annat höra mig prata om olika datajournalistiska exempel på användande av öppna geodata och några riktigt intressanta uppdrag som Sweco genomfört med öppna geodata.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.