Det är dags för ännu en spaning på temat digital dialog! Det är många som står i startgroparna och testar olika metoder och jag gissar att det kommer att hända mycket på området under de närmaste åren.
Det pratas demokrati, jämlikhet och inkludering överallt där det pratas stads- eller bostadsutveckling just nu. Varför då? Det finns säkert många förklaringar, men här är några:
- Dels har Agenda 2030 med sina tvärsektoriella och odelbara hållbarhetsmål påmint oss om att våra byggnader, vägar och offentliga rum hör ihop med människors möjligheter att röra sig fritt, uttrycka sig och vistas på samma villkor. Alltså kan vi välja att bygga demokratiska platser.
- Samtidigt ser vi i samhällsbyggnadsbranschen också en utveckling mot en stadsplaneringsprocess som blir mer och mer omfattande och ska ta hänsyn till komplexa frågor som hållbarhet, helhetstänk och attraktivitet. Lösningen som många ser är en mer inkluderande process där fler aktörer deltar med sina kunskaper och arkitekter och planerare agerar koordinatorer och processledare. (Den här tanken är grunden i arbetsmetoden SymbioCity som vi på Sweco arbetar med i flertalet projekt där vi ansvarar för utveckling av nya städer och stadsdelar.)
- Många upplever på ett konkret sätt hur segregation och utanförskap skapar kostnader och negativa konsekvenser från nationell och regional nivå ända ner på fastighetsnivå. Inkludering och dialog är ett konkret sätt att hantera problemen.
Inkludering av flera intressenter och perspektiv, medborgardialoger och transparenta beslutsprocesser står alltså högt på agendan hos flera av våra kunder, bland annat hos svenska kommuner. En följdfråga är då självklart hur smart digitalisering och visualisering kan bidra positivt i dialogprocesserna?
Flera svenska kommuner använder idag appar för felanmälan och olika former av e-förslag, men också en hel del interaktiva kartor där det går att lämna förslag om specifika platser. Hur kan dessa format utvecklas vidare? Vi jobbade med just den frågan tillsammans med kommunerna som deltar i DigSam, som jag och Anderas Huss skrivit om tidigare på bloggen. I samband med detta så spelade vi in en kort film om den potential och de utmaningarna som digitala dialogprocesser innebär. Titta gärna på filmen!
Budskapet från mig är i korthet att digitaliseringen erbjuder stora möjligheter när det gäller att visualisera planer så att dialogen blir mer konkret, samt för att nå ut till fler, få en bredare resultatspridning och skapa transparenta dialogprocesser. Men det finns också utmaningar, exempelvis när det gäller att hantera och tolka stora datamängder.
Min uppfattning är också att många av de digitala dialoger som förs idag i första hand är teknikdrivna. Det vill säga att dialoger initieras för att det finns en digital teknik som är möjlig att använda. Initiativen är naturligtvis bra, men framåt skulle jag vilja se ett större fokus på medvetna metodval och målgruppsanalyser. Att nå ut till relevanta målgrupper, att anpassa metoden efter frågan som ska diskuteras samt att fundera på HUR dialogresultaten ska analyseras och kunna få verkligt inflytande i samhällsbyggnadsprocessen. Detta tror jag blir nästa steg för att få ännu mer ändamålsenliga digitala dialoger!
Vill du inspireras av goda exempel på digital dialog? Kolla hur Ericsson och UN Habitat har arbetat med Minecraft och mixed reality för att skapa dialog om stadsbyggnad med unga i Johannesburg här!
Och vill du lyssna på vad min kollega Beatrice Bengtsson pratade om på temat digitalisering och inkludering på Business Arena i Malmö häromveckan så klicka här! Beatrice lyfter fram att inkluderingen bidrar till ny kunskap som kompletterar den traditionella samhällsplanerarkompetensen och lyfter även möjligheter att använda gamification och VR för att locka nya målgrupper att delta.
