Bygg bättre

Bygg bättre-bloggen levererar reflektioner och rapporter rörande hållbara byggprocesser och vad som konkret ska till för att skapa dem. Swecos konsulter ger interna och externa trendspaningar och djupdykningar i branschens hållbarhetsmässiga hotspots.

Stor potential till 50% minskad klimatpåverkan i vägprojekt – Författare Natalie Zingmark

30 september 2021

Trafikverkets långsiktiga mål är att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast till år 2045. Fram till dess har myndigheten satt upp delmål för att succesivt intensifiera klimatreduktionen – minst 15% klimatreduktion i nya projekt nu fram till 2024, följt av minst 30% till 2029 och minst 50% till 2034.

Men, är kraven för lågt satta? I texten nedan beskrivs hur man i ett vägprojekt redan idag, med ett fåtal välvalda kostnadseffektiva åtgärder, kan minska klimatpåverkan med 50%.

Våren 2021 genomförde jag en utredning i syfte att undersöka potentialen att minska växthusgasutsläpp i olika vägbyggnadsprojekt, genom att implementera åtgärder med minskande effekt på klimatpåverkan. Rapporten i sin helhet finns tillgänglig att läsa här. De undersökta åtgärderna var användning av klimatoptimerad ”grön” asfalt, biodiesel samt linräcke istället för balkräcke. Jag ville alltså undersöka om det fanns något generellt att säga om dessa åtgärder, om de är möjliga att implementeras i alla typer av vägprojekt, ja till och med standardiseras? Utöver detta undersökte jag även hur vägprojektens budgeterade kostnader påverkades vid implementering av de undersökta åtgärderna. Studien genomfördes genom upprättande av klimatkalkyler på tre olika verkliga vägprojekt med de undersökta åtgärderna applicerade. Därefter genomfördes en Carbon Cost analys på åtgärderna för att analysera hur kostnadseffektiva och värdefulla de undersökta åtgärderna är att implementera.

Resultatet visade att det teoretiskt finns en potential att reducera klimatpåverkan med ungefär 50% i samtliga vägprojekt till en merkostnad på som mest 800 000 kr eller motsvarande <0,01% av vägarnas totala investeringskostnad, med hjälp av införandet av åtgärderna grön asfalt, biodiesel samt alternativa räcken. Utifrån mina fynd kunde jag dra slutsatsen att ja, åtgärderna är möjliga OCH effektiva att användas i nästan alla typer av vägprojekt, trots projektspecifika skillnader (detta gäller framför allt klimatoptimerad asfalt och biodiesel). De moment i vägbyggnationen som har störst påverkan till hur effektiva respektive åtgärd är, är mängden asfalt med hög klimatbelastning (exempelvis ABS) som används i projektet, hur omfattande masshanteringen är och hur många meter räcke som vägen kräver.

I teorin är det alltså möjligt att göra stora klimatbesparingar genom att använda ett fåtal välvalda, effektiva åtgärder. Det klimatkrav som gäller idag, 15% reduktion jämfört med 2015 års värden, kanske är för lågt då? Är det för enkelt för entreprenören att överträffa klimatkraven och erhålla bonusen?

Ta åtgärden grön asfalt som exempel. Generellt är den genomsnittliga asfalten om produceras idag på en mycket lägre emissionsnivå än den nivå som används för 2015 års referensvärdesnivå. Detta på grund av att flera asfaltsproducenter och asfaltverk idag som standard producerar asfalt som är mer klimatoptimerad. Det är därför väldigt lågt hängande frukt för exempelvis entreprenörer att uppfylla dagens klimatkrav på 15% från Trafikverket i vägprojekt, när dem då i teorin endast behöver välja asfalt från ett asfaltverk som har tekniker för att producera klimatoptimerad asfalt med låga emissionsnivåer. Utan att det ens skulle medföra en merkostnad, ifall receptet är detsamma. Lösningen på att uppfylla klimatkravet kan vara så enkel som att medvetet välja en asfalt (där generella emissionsnivåer redan är lägre än det förangivna referensvärdet på asfalt i klimatkalkyl), påvisa att det är en lägre emissionsfaktor än 2015 års nivå och sen är klimatarbetet i det vägprojektet klart.

Som resultatet visar är användningen av biodiesel istället för MK1 diesel också en mycket effektiv klimatbesparande åtgärd, upp mot 40% reduktion kan uppnås i projektet! Dock är det räknat på att alla transporter i hela livscykeln drivs av biodiesel, vilket är svårt för beställaren eller entreprenören att kontrollera. Men att använda 20% biodiesel, exempelvis i alla masstransporter eller genom att ha upphandlingskrav mot underleverantörer, så är det möjlig att reducera många procent utan att idag behöva göra stora omställningar eller uppoffringar.

Med hänsyn till dessa tillsynes enkla lösningar kan det diskuteras huruvida det aktuella reduktionskravet på 15% genererar några förändringar i beteende eller beslutsfattning i infraplaneringen?

Som alltid är verkligheten mer komplex. Flera faktorer bidrar till varför inte klimatreducerande åtgärder får samma genomslag som de i teorin kan få. Några få är; osäkerheter kring livslängd och underhållsbehov, ökade kostnader, kompromisser med säkerhet eller bärighet samt okunskap kring mindre etablerade alternativ. Det är därför det behövs fortsatt energiskt och kritiskt arbete från samtliga aktörer för att driva arbetet med att minska klimatpåverkan.

Nedan kommer några medskick och tankar som uppkommit under utredningen.

  • En väl vald åtgärd på rätt område ger större effekt! Det är viktigt att starta klimatarbetet med att analysera vilket moment eller byggdel som har störst klimatpåverkan.
  • Göra medvetna val och välja material med den bästa möjliga och tillgängliga miljöprestandan och i den mån det är möjligt, ställa krav på underleverantörer och följa upp dessa. Ofta går det att få igenom ett sådant krav i upphandlingen.
  • En kostnads- och klimateffektiv åtgärd är att sträva efter att minimera mängden material som används, i alla moment. Detta gäller extra mycket på klimatintensiva material som betong och stål.

Om det är något jag personligen önskar se mer av i framtiden, så är det fler exempel på det faktiska utfallet på klimatpåverkan från ett projekt – så man kan se skillnader mellan de teoretiska beräkningarna och resultatet. För att fortsätta minska kunskapsluckorna som finns idag.

Författare
Anna-Emilia Joelsson är hållbarhetschef för Swecos infrastruktursegment och har som särskilt fokusområde att få en skaleffekt i hållbarhetsfrågan genom att lyfta hållbarheten i vanliga byggprojekt som ligger vid sidan av de projekt man oftast tänker på i hållbarhetssammanhang.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.