Swecos hållbarhetsblogg

För oss på Sweco är det viktigt ta ansvar i omställningen till ett hållbart samhälle. Det gör vi både i vår interna verksamhet och i våra kunders projekt. Här kan du ta del av analyser, tips och funderingar när det gäller hållbarhet.

Stockholm

Stockholm+50 – Skala upp och snabba på

31 maj 2022

Bakgrund

Att följa med i nyhetsflödet idag är inget för de med svaga nerver. Det är lätt att dra slutsatsen att vi alla befinner oss på ett sluttande plan på väg mot globalt kaos där kriserna antingen avlöser varandra eller ännu värre staplas på hög. Ökade materialpriser, halvledarbrist, energi- och bränslepriser som rusar och en stegrande inflation som ett brev på posten. För att inte tala om att vi lever med ett krig i Europa. Allt detta händer och måste såklart adresseras av politiker, företagsledare och civilsamhälle. Men vi har underliggande utmaningar som, hur otroligt det än kan tyckas, är ännu större över tid. Jag talar förstås om klimatkrisen och utarmningen av biologisk mångfald. Lägger vi till övrigt tryck på de planetära gränserna samt alla lokala problem kring utsläpp så har vi sammanfattat miljöutmaningen rätt så heltäckande. Detta är vad som ligger på tallriken för veckans FN-toppmöte i Stockholm där delegater från ca 140 länder träffas för att dels uppmärksamma 50-årsjubileet av FNs första miljömöte, som hölls just i Stockholm år 1972 men också för att diskutera fortsättningen. Hur accelererar vi omställningen till en miljömässigt hållbar värld? Konferensens namn? Stockholm+50: A healthy planet for all – Our responsibility, our opportunity.

Arvet

Varför hamnade den första konferensen just i Stockholm och Sverige? Under 1960-talet växte miljömedvetandet i landet. Ett antal individer (bland dessa Hans Palmstierna) ledde debatten som till stor del handlade om miljöförstöring och hälsa. Svenska politiker hakade på och i FN drev den svenska delegationen på för att samla in kunskap om globala miljötillståndet. Krydda det med den då svenska paradgrenen diplomati och vips har vi möjliggjort Sveriges intåg på den globala miljöarenan som igångsättare och trovärdig dialogpartner. Stockholmsmötet 1972 resulterade i ”The Stockholm declaration” som innehöll 26 principer. Idag skulle vi kalla många av dessa för självklarheter men då var det viktigt att skapa samsyn kring att ”vi har bara en planet”, att vi förstår kopplingen mellan människa/samhälla och miljö, att det ligger ett ansvar hos forskare, lagstiftare och nationella institutioner att säkerställa en god miljö. FN skapade också sitt miljöprogram, UNEP, direkt efter mötet. Idag arbetar närmare 1000 personer på UNEP med global styrning och kunskapssammanställning på miljöområdet.

Trenderna

Det som däremot inte utvecklade sig bra efter Stockholmsmötet var själva miljötillståndet. Vi har goda exempel på att lokala miljöproblem kunde adresseras, åtminstone i de utvecklade länderna. Problem med dumpade gifttunnor, övergödning och till och med försurning, kunde lyftas in i lagstiftning och myndighetsarbete. Med miljöorganisationer som drivkraft fick frågorna ytterligare fart. UNEP lyckades även med den hittills största succén på området global miljöstyrning genom begränsningen av freongasutsläpp och därmed vända trenden med en uttunning av ozonhålet. I övrigt finns inte jättemycket att fira och på område efter område har vi tappat biologisk mångfald, förorenad såväl hav och luft samt låtit klimatgasutsläppen försätta mänskligheten i ett kritiskt och farligt läge inför framtiden.

Vad kan vi vänta oss av Stockholm+50?

Till skillnad från UNFCCCs klimattoppmöten så har vi ingen förhandlande del att vänta oss. Inte heller kan vi vänta oss nya mål eller stora överenskommelser, som vi inte heller lider brist av med Parisavtalet som står grundbult och med ett avtal om biologisk mångfald som troligen formas under hösten. Den stora bristen handlar ju ofta om att implementera de mål som är satta och genomföra åtgärder som tar oss mot målen. Dialogen under mötet kommer vara centrerad kring tre leadership dialogues där deltagande parter (framförallt länderna) kommer framföra sin syn på från som rör accelererad omställning och grön återhämtning efter pandemin. Vi kan nog vänta oss både frustration och samsyn kring läget men kanske mindre kring starka löften på action. Även om det är det som är syftet med dialogerna. Men jag blir gärna positivt överraskad på den punkten.

Vad jag tror vi kan vänta oss från mötet är ett antal nya rapporter som släpps och även frivilliga utfästelser i linje med det som kom ut från senaste klimatmötet i Glasgow. Att allianser går ihop kring enskilda frågor och gör utfästelser på frivillig basis utan krav på global enighet eller motprestationer. Det ryktas om en ”Green jobs pact” från UNEP, ILO och UNICEF samt en koalition som ska presentera en plan för hur digitalisering ska supportrar hållbar utveckling. Vi på Sweco kommer, som medlemmar i WBCSD, lägga fram en Stockholm Action Agenda, som rör hur vi kan transformera globala värdekedjor i en hållbar riktning.
Vi kan också vänta oss blåslampa från miljöorganisationer och inte minst de unga i Fridays for Future som utlyst en global strejk nu på fredag.

Varför deltar Sweco?

Det finns två huvudsakliga skäl: För det första så vill vi med vår långa och breda erfarenhet av hållbar samhällsutveckling bidra med den kunskapen och de perspektiv vi har på hur vi kan öka takten i omställningen. Dels vet vi hur man gör, för vi har gjort det, och dels sammanställer vi kunskap för hur utvecklingen kan snabbas på. Här har vi möjlighet att i olika forum på mötet interagera med deltagarna. Som exempel kan nämnas vår senaste rapport kring uppsnabbade tillståndsprocesser för grön industri men också hela vår kunskapsplattform Urban Insight. För det andra så ser vi ett stort värde för oss och för våra kunder att analysera de konversationer och de dokument som produceras för att kunna förbereda oss kunskapsmässigt för framtidens affärer samt via en sådan omvärldsbevakning kunna bättre rådge i våra uppdrag.

Vår delegation och våra aktiviteter

Sweco kommer att delta med tre ackrediterade delegater:

  • Ann-Lousie Lökholm Klasson, VD Sweco Sverige
    Ann-Louise kommer delta i WBCSDs event om hur vi transformerar den byggda miljön.
  • Andreas Gyllenhammar, Hållbarhetschef
    Andreas kommer att följa high-level segmentet av förhandlingarna, analysera resultatet samt moderera Swecos associerade event om att snabba upp och skala upp övergången till en cirkulär ekonomi. Följ den online här!
  • Guy Geudens, senior miljöexpert, Sweco Belgien
    Guy kommer att bevaka relevanta event under hela konferensen och tolka och analysera dessa.

Återkom gärna till denna blog för uppdateringar under resten av veckan.

Allt gott!
Andreas

Författare
Andreas Gyllenhammar - civilingenjör, disputerad miljöanalytiker, hållbarhetsstrateg, keynote speaker, hållbarhetschef på Sweco.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.