Som samhällsanalytiker på Sweco jobbar vi med många olika modeller för att få ut den maximala nyttan av data. I ett projekt som pågår just nu har vi genomfört en social nätverksanalys. Det är en intressant metod som jag vill lära mig mer om. Jag träffar därför vår analytiker Anton Bergerhed för att höra mer om vad det är och hur man kan använda sig av det.
Hej Anton! Kan inte du börja med att beskriva vad en social nätverksanalys är?
Anton: Ja det gör jag gärna! Ett grundantagande för en social nätverksanalys är att samhället består av olika aktörer som i sin tur har (eller saknar) olika typer av relationer till andra aktörer. En aktör kan i det här sammanhanget vara en specifik människa men även grupper av människor, organisationer, företag eller länder. En relation kan vara en vänskap mellan två människor, ett samarbete mellan två företag eller ett handelsutbyte mellan två länder. De relationer som aktörerna har till varandra bildar, om man uttrycker detta grafiskt, en slags struktur eller ett nätverk. Social nätverksanalys är en samling metoder för att studera och analysera dessa strukturer. En sådan analys innehåller både kvalitativa och kvantitativa inslag.
Varför gör man en social nätverksanalys?
Anton: En social nätverksanalys kan ha olika mål och det kan finnas olika anledningar till att man väljer att använda sig av social nätverksanalys. En anledning till att använda sig av social nätverksanalys är att det är en bra metod för att synliggöra strukturer som annars kan vara svåra att få grepp om. Genom att använda sig av social nätverksanalys för att utvärdera exempelvis ett företagssamarbete kan man synliggöra hur företag samarbetar med varandra, hur mycket och vilka företag som är särskilt viktiga för samarbetet.
En social nätverksanalys kan också möjliggöra en utvärdering av de brister som finns i en samarbetsstruktur. Ett exempel på en sådan brist kan vara flaskhalsar eller aktörer som fungerar som den enda kopplingen mellan olika delar av nätverket. Ett annat exempel är subgrupper eller isolerade öar inom ett nätverk som saknar koppling till det övriga nätverket. Att använda social nätverksanalys för att kartlägga sådana brister möjliggör för en senare utvärdering av vilka insatser som behövs för att främja samarbete mellan kluster eller organisationer inom ett nätverk. Men en social nätverksanalys kan också peka på vilka organisationer eller aktörer som är viktiga att ha med sig för att främja sådant samarbete.
Ovan är ett sociogram/ nätverksvisualisering som baseras på karaktärerna i Les Miserables. Varje nod (eller cirkel) är en karaktär i boken och länkarna mellan noderna baseras på antalet kapitel som karaktärerna förekommer samtidigt i.
Vad krävs för att genomföra en sådan analys?
Anton: Det första som krävs för att genomföra en social nätverksanalys är att man identifierar en frågeställning som inkluderar både aktörer och någon typ av relation mellan aktörerna. Då social nätverksanalys bygger på så kallad relationell data är det viktigt att man kan uttrycka en meningsfull koppling mellan två aktörer. En sådan koppling kan baseras på samarbete (både faktiskt eller hypotetiskt), kunskapsutbyte (vilka aktörer en aktör vänder sig till vid olika typer av frågor) eller enklare kontakter (vilka aktörer som har kontakt med varandra).
Det andra steget är att välja ett sätt att samla in data. Detta går att göra genom enkäter, intervjuer eller redan befintliga sekundärdata. För att analysera och visualisera dataunderlaget använder man sig vanligtvis av olika typer av program som är särskilt framtagna för social nätverksanalys. För visualiseringar likt den ovan kan man använda Gephi men om man är intresserad av att ta fram mer statistiska mått på hur ett nätverk fungerar är program som Pajek eller UCINET bättre.
I vilka sammanhang skulle det kunna vara lämpligt att genomföra en social nätverksanalys?
Anton: En social nätverksanalys kan användas i många olika sammanhang och behöver inte nödvändigtvis vara ett primärt fokus för en undersökning. Social nätverksanalys kan användas som ett komplement till en befintlig undersökning för att skapa mervärde eller som en ytterligare analys av ett redan insamlat dataunderlag.
Sammanhang där social nätverksanalys är särskilt användbart är vid utvärdering av företagssamarbeten inom näringslivskluster. Men även vid utvärdering av hur samarbete fungerar inom arbetsgrupper eller mellan enheter inom en organisation.
Med hjälp av social nätverksanalys kan man till exempel kartlägga och utvärdera hur samarbetsstrukturen ser ut inom ett kluster. En sådan uppgift är väldigt spännande eftersom det på förhand är svårt att göra antaganden om hur eventuella samarbetsstrukturer ser ut. Innan man undersökt saken går det inte att säga om det finns en sammanhängande struktur över huvud taget.
Med hjälp av social nätverksanalys kan man efter en sådan undersökning ge en konkret bild av vilka aktörer som samarbetar med varandra. Man kan svara på frågor om vilka aktörer som är särskilt viktiga för samarbetet samt om det finns vissa grupper som är centrala och andra som är mer perifera. Sådan kunskap kan ge viktig vägledning när det kommer till att föreslå åtgärder för att stärka samarbete eller utveckla klustret.
Social nätverksanalys kan också allmänt användas för att visualisera data på ett nytt sätt. Kanske är man intresserad av att visa hur forskare citerar varandra i olika publikationer och artiklar, hur olika artiklar och nyheter delas i sociala medier eller för att pedagogiskt demonstrera hur olika koncept hänger ihop.
Stort tack Anton! Det låter som att det finns många olika användningsområden och att en social nätverksanalys kan visa på samband som vi annars inte hade upptäckt.
