I flera sammanhang och inte minst här på Swecos Smarta städer-blogg så blir det uppenbart att smarta städer kan omfatta så många olika aspekter och delar. Själv har jag tidigare skrivit här på bloggen om vikten av att uppmärksamma människans roll i den smarta staden, medan mina kollegor lyft fram energianvändning, fastigheter, mobilitet och mätteknik – bara några exempel på vad som kan finnas bakom fasaderna på den smarta staden. För oss som vill vara med och utveckla de smarta städerna tror jag att det blir viktigt att förhålla sig aktivt till innebörden i begreppet och tydligt definiera för oss själva och för andra vad vi menar. Dels för att utvecklingen gör att definitioner kan ändras medan arbetet pågår. Men kanske viktigast för att det ska bli möjligt att sätta gemensamma mål och följa upp resultat och samhällseffekter.
Marie Karlsson som nyligen börjat på Swecos kontor i Göteborg har erfarenhet av att arbeta med flera nationella utvecklingsprojekt som handlat om smarta städer, hos olika organisationer och med olika syften. Jag bestämde mig för att prata med Marie för att höra mer om hennes erfarenheter av hur begreppet smarta städer används nationellt och internationellt.
Samtal med Marie Karlsson
Petra: Hej Marie! Du har jobbat med smarta städer exempelvis på Vinnova och på Energimyndigheten och nu här på Sweco. Har du upplevt att innebörden i begreppet har varierat eller prioriterats olika mellan olika projekt eller över tid?
Marie: Ja, över tid tycker jag mig kunna se ett större fokus på varför och nyttan och att människorna ska vara i centrum. Exempelvis på Vinnova har flera nationella program på senare år tagit sin utgångspunkt i konkreta samhällsutmaningar och att innovationsprocesserna ska involvera slutanvändare.
Men min upplevelse är verkligen att det är upp till avsändaren att definiera begreppet smarta städer! Att begreppet kan ha olika betydelser kan faktiskt vara positivt, eftersom det gör det ständigt aktuellt att samtala om varför och vad. Ibland är det inte det viktigaste att ha en skarp definition, utan det kan snarare vara värdefullt att kunna samlas runt ett begrepp, en målbild eller vision.
Petra: Intressant! Jag och Swecos övriga samhällsanalytiker arbetar ju ofta med att utvärdera resultat av olika samhällsinsatser och generellt brukar det vara en framgångsfaktor att samla olika aktörer som berörs av ett projekt för att skapa dialog och samsyn kring mål och visioner. Det är ju sådant vi gärna hjälper till med, som processledare eller utvärderare, även när det gäller att definiera vad smarta städer innebär i ett specifikt sammanhang. Men då har jag en följdfråga. Finns det några perspektiv som du skulle säga är absolut nödvändiga att ta hänsyn till i arbetet med smarta städer?
Marie: Här tänker jag framför allt på två perspektiv. Det första är hur vi förhåller oss till hastigheten i digitaliseringen i kombination med demokratiska värden och principer. Hur är kvaliteten på den data vi använder och vilka svar får vi? Vilka svar få vi inte? Vem har ansvar för att den information som behövs kommer fram inför beslut? Vilken information är relevant? Jag tror också att det redan idag, eller igår, måste ske en kraftsamling vad gäller kompetenshöjning inom offentlig sektor för att kunna möta medborgarna, samhället och industrin i denna utveckling. Det finns initiativ kring detta men alla steg är viktiga.
Det andra perspektivet som jag verkligen vill understryka vikten av är att det primärt inte handlar om teknikutveckling när vi pratar om smarta städer. Tekniken finns, eller kommer att finnas, det är vi människor som behöver hitta nya sätt att förhålla oss, arbeta, organisera oss – vilket är utmaningen för att smarta städer ska landa i mer än bara ett begrepp. Utveckling om affärsmodeller, governance och samverkan blir här oerhört viktigt för den som vill bidra till den samhällsomställning som måste till för att vi ska kunna nå de globala hållbarhetsmålen exempelvis.
Petra: Ja, då måste jag ju få inflika att det här är precis de frågor som vi kommer att arbeta med när vi kör nästa inspirationsdag med svenska kommuner, inom DigSam, som vi håller här på Sweco i Stockholm den 21 november. Det ska bli väldigt intressant att höra mer om vad våra experter och de deltagande kommunerna lyfter fram för möjligheter och utmaningar då. Men avslutningsvis då – hur tycker du själv att begreppet smarta städer kan förklaras på ett enkelt sätt?
Marie: I den av regeringen utsedda samverkansgruppen för smarta städer med representanter från olika delar av samhället finns det en gemensam bild av att den smarta staden är en långsiktigt hållbar stad. Den gillar jag!
Tack Marie för spännande samtal! Jag hoppas ni bloggläsare också fick något att fundera på.
Marie representerar Sweco i det strategiska innovationsprogrammet Viable cities, som är en stor satsning på forskning och innovation om smarta och hållbara städer. Kontakta gärna Marie om du vill ställa flera frågor om hennes engagemang inom smarta städer!
Jag och mina kollegor hjälper gärna till med att definiera och skapa samsyn kring vad smarta städer betyder för just din organisation eller i ditt projekt. Vi agerar processledare, workshopledare eller genomför omvärldsanalyser, kartläggningar och utvärdering av resultat. Hör av dig till mig, Petra Bäckman, eller till Pernilla Melin, som är chef för Swecos samhällsanalytiker.
