Jag börjar med att presentera mig. Magnus Lindén. Jag har jobbat drygt 6 år på Sweco och jobbar med projekt som i många fall involverar energidata, dvs mätdata på eller avseende energi. Denna vecka är ”min” bloggvecka på Swecos blogg om smarta städer. Jag jobbar på Sweco Energuide på avdelningen Energy Markets. Enkelt förklarat rör vi oss i gränslandet mellan teknik och ekonomin.
En del av den Smarta Staden är lokal energiproduktion. Det handlar i mångt och mycket om att utnyttja fasader, tak där det är tekniskt och arkitektoniskt möjligt för energiproduktion. Främst solvärme eller solel.
I slutet på förra veckan tillkännagav gjorde regeringen förändringar i avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat. Elcertifikatsystemet är ett gemensamt svenskt/norskt system för att stödja förnyelsebar elproduktion.
Min kollega Christian Holtz har sammanfattat beslutet på följande sätt:
”Ändringarna innebär framför allt att ambitionsnivån i elcertifikatsystemet höjs med 2 TWh (från 26,4 TWh till 28,4 TWh ny förnyelsebar kraftproduktion till 2020). Den höjda ambitionsnivån skall nås genom en kvothöjning (utöver tidigare annonserad tekniks justering) för svenska elanvändare. Figuren nedan illustrerar hur kvotkurvan kommer påverkas av ambitionshöjningen. Regeringen avser att överlämna propositionen med förslag som möjliggör en ambitionshöjning inom ramen för elcertifikatsystemet till 2020 till riksdagen under andra halvan av april. Även avtalet med Norge kommer att underställas riksdagen vid detta tillfälle. Planeringen är att propositionen ska behandlas av riksdagen före sommaruppehållet, för definitivt fastställande av ändringen.”
Vad betyder då detta för elanvändarna? Dagens (2015) marknadspriser för elcertifikatpliktiga elanvändare är ca 20 kr/MWh, för 2018 väntas denna kostnad vara ungefär den dubbla utifrån terminsmarknadspriser på elcertifikat och regeringskansliets nya föreslagna kvoter. Den absoluta merparten av den ökade elcertifikatskostnaden kommer från tidigare föreslagen så kallad teknisk justering av kvotkurvan för att kompensera för avvikelser från tidigare prognoser som legat till grund för kvoterna. Justeringen, utifrån den ökade ambitionsnivån, innebär mindre än 10 % i ökning av den totala elcertifikatkostnaden (med antagandet att ambitionshöjningen inte haft någon inverkan på elcertifikatpriset).
Frågan är om detta kommer att ökan intresset för solelsproduktion? Personligen tror jag det. Min känsla är att det finns många aktörer som funderar på solel. Det finns större projekt som ligger och bubblar så kanske är detta något som gör att vi får se mer solel i den smarta svenska (och norska) staden.
