Smarta städer

Sweco planerar framtidens smarta städer och samhällen. Städer och samhällen som är trygga, inkluderande och lustfyllda platser att bo och vistas i, och som planeras med de globala hållbarhetsmålen som grund.

Smarta lösningar för arkeologer

16 juni 2016

Eftersom jag befinner mig i Grekland på en kurs i arkeologisk utgrävning av en bosättning vid ett tempel, så ägnar jag detta blogginlägg åt den teknik som vi använder för att mäta in våra grävschakt och de resultat som kommer fram.
För att dokumentera en utgrävning arbetar man ofta med papper, penna och måttband. Hörnen på grävschaktet ritas in manuellt på ett millimeterpapper. Även sten, keramikskärvor och särskilda fynd tas med i ritningen. Den kan göras både uppifrån och från sidan. Genom en ritning uppifrån ser man var fynden har hittats, och en ritning från sidan visar de olika följderna av jord som ger viktig information till arkeologernas tolkningar av utgrävningssiten. Exakt lodräta schakt skapas genom spade och skärslev, och fuktas något för att man tydligt ska kunna se de olika jordlagerföljderna och sedan återskapa dem på ritningen.
Så här jobbar vi inte på utgrävningen som jag deltar i. Vi använder något som kallas ”totalstation”. Det är ett EDM-instrument (elektrooptiskt avståndsmätningsinstrument) som kan användas för mätning i samband med byggprojekt och inom lantmäteri. I en arkeologisk kontext så ger totalstationen möjlighet att mäta föremålen i grävschaktet med millimeternoggrannhet. Alla mätningar som tidigare gjordes med måttband görs istället genom totalstationen. Vi ritar heller inga ritningar eftersom mått, fyndplatser och storlek på stenar dokumenteras med hjälp av totalstationen. Efteråt kan informationen återskapas i en 3D-bild och användas för olika analyser.

Här mäter jag in ett grävschakt från en gammal bosättning med hjälp av totalstationen.
Här mäter jag in ett grävschakt från en gammal bosättning med hjälp av totalstationen.

Som en del i arkeologikursen har vi fått lära oss hur man ställer in totalstationen mot ett antal fixpunkter som har exakta koordinater. På så sätt fastställs var totalstationen är placerad. Därefter har vi mätt upp storleken på de grävschakt som vi arbetat i. Dels genom att dra en linje längs kanten av grävschaktet och dels genom att göra ett punktmoln av själva bottenytan av schaktet så att olika höjder registrerades.
Med hjälp av totalstationen sparar vi oerhört mycket tid. Jag har frågat mina kurskamrater och de menar att det går cirka tio gånger fortare att dokumentera en grävsite med hjälp av totalstationen jämfört med om vi hade gjort manuella ritningar.
Vi behöver dock fortfarande göra egna ritningar av olika fynd och olika jordlager, men de är mer till för vår egen förståelse och behöver inte vara lika noggranna som tidigare dokumentation krävde.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.