Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Skattereduktion för cykel till jobbet?

29 juni 2019

I veckan överlämnades utredningen om förslag till nytt ”reseavdragssystem” från Reseavdragskommittén. Det här är ett uppmärksammat förslag som kommer att beröra många. Men vad innebär det nya förslaget egentligen, vilka påverkas av det och vilka är effekterna? Jag träffar Henrik Edwards, en av våra experter på transportmodeller och samhällsekonomi och som också varit ansvarig för att ta fram modellberäkningar till det nya förslaget.

Hej Henrik, du har varit ansvarig för det här spännande uppdraget till Regeringskansliet. Vad har vårt uppdrag varit?

Vårt uppdrag har varit att beräkna effekterna av de olika förslagen, att jämföra det befintliga systemet med reseavdrag och de nya avståndsbaserade förslagen som innebär en skattereduktion.

Vad innebär förslaget?

Förslaget innebär flera förändringar jämfört med hur reseavdraget ser ut idag. En stor grundläggande skillnad är att ersättningen enbart baseras på avstånd och inte på tidsvinster som i dagens reseavdrag. Alla som har längre än 30 kilometer till jobbet kommer att omfattas av skattereduktionen. Man föreslår en skattereduktion istället för dagens avdrag. Det finns en rättvisetanke bakom det-alla personer som har lika lång resväg till jobbet ska få samma summa, oavsett vilken inkomst man har och hur man reser. Skattereduktionen föreslås vara färdmedelsoberoende, vilket innebär att cyklister, kollektivresenärer och bilister får lika stor skattereduktion. Om förslaget går igenom kan man alltså framöver få ersättning för cykelresor till jobbet. Men då krävs att personen har längre än 30 kilometer till jobbet som är grundregeln för reduktionen. Huvudregeln i förslaget innebär att man för varje arbetsresa över 30 kilometer (per riktning) erhåller 0.60 kr/km i skattereduktion. Med exempelvis 40 km mellan bostad och arbetsplats betyder det att skattereduktionen per arbetsdag blir 2*(40 – 30)*0.6 kr = 12 kr. 

Vad är bakgrunden till utredningen?

Kommittén fick i uppdrag att se över reseavdraget för att uppnå minskade utsläpp av koldioxid, förenkla administration och kontroller kopplat till avdraget, och minska det sk skattefelet (något som var man kanske mer känner igen som ”skattefusk”).  Egentligen är det kanske rimligt att se arbetsresor som en levnadsomkostnad som var och en kunde bekosta privat. Men man har bedömt att det är viktigt att ha kvar en arbetsresekompensation i någon form för att underlätta för matchning på arbetsmarknaden och för regionförstoring. Skattereduktionen bidrar till det.

Vilka skulle du säga är vinnare och förlorare i förslaget?

Generellt är kollektivresenärer vinnare på förslaget då de får samma skattemässiga effekt som bilresenärer. Sen är såklart miljön en vinnare! Om vi ska prata om förlorare så finns det en oro för att det ska slå hårt mot glesbygden där man i större utsträckning är beroende av bilresor jämfört med de som bor i städerna. Under remissvändan för förslaget har även en del oro lyfts kring hur förslaget kommer att påverka matchningen på arbetsmarknaden. Om reseavdraget minskar, kommer man då ha svårare att hitta den kompetensförsörjning som är nödvändig inom en viss region?

Fann ni några överraskande eller förvånande resultat när ni satt med beräkningarna?

Möjligen det att effekterna blev större än vi trott först. Det blev en större överflyttning från bil till kollektivtrafik än vi trott. Enligt modellen innebär effekten av det nya reseavdraget att antalet bilresor beräknas minska med 1.9% (-49 300 per dag) medan antalet kollektivresor beräknas öka med 2,7% (+23 800 per dag). Om reseavdraget går igenom kommer det alltså innebära ett ökat tryck på vissa kollektiva färdmedel.

Vilka effekter hoppas man på?

Man hoppas på att det ska leda till ett ökat kollektivresande, mindre koldioxidutsläpp i och med den minskade bilismen kopplat till arbetsresorna och en mer effektiv hantering för myndigheterna när det gäller att administrera systemet. Och mindre skattefel.

Och slutligen, vad har varit det svåraste att räkna på? Det har varit en del utmaningar kopplat till att köra de stora datamängderna och att få in effekterna på rätt ställe i modellen. Min kollega Linda Isberg utmanades men löste det fint! Vi jobbade med mycket stora datamängder, vi beräknade effekter i matriser om 3000*3000 celler! 

Författare
Pernilla Melin är affärsområdeschef för Swecos samhällsanalytiker. Pernilla tror på att framgången bakom en hållbar utveckling handlar om att se till helheter och att utvecklingen bör ha sin grund i välgrundade analyser och scenarier. Med förståelse, fakta och insikter kan vi tillsammans skapa en hållbar samhällsutveckling.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.