Akustik

Här bloggar Swecos akustiker om ljud och buller. Hur påverkas vi av ljud och vilka riktlinjer har vi att förhålla oss till? Och, viktigast av allt; hur kan en akustiker arbeta för hållbara samhällen och städer?

Skapar hållbara transporter höga ljudnivåer vid fasad?

5 november 2020

När Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader genomgick en förändring 2017 (SFS 2017:359) skrev jag ett utkast till ett lite argt brev. Jag vet inte riktigt vem det var ämnat till men troligtvis någon som var med och beslutade om förändringen, men som kanske inte nödvändigtvis var mest insatt i själva bullerfrågan. Brevutkastet var nog en rest av den gamla punkiga sidan hos mig. Idag är jag betydligt mer förlåtande till förordningen, men några av mina smått arga tankar finns kvar. Flera av dem rör både social och ekonomisk hållbarhet, men sådana diskussioner tror jag att många av er som läser en akustikblogg redan har tagit del av. Vi vet att vi kan skapa bra inomhusmiljöer trots höga ljudnivåer vid fasad. Vi vet också att det kan bli dyrt att bygga sådana bostäder. Vi vet att vi kan bygga på ett sådant sätt att uteplatser får en god ljudmiljö. Ljudnivån vid fasad säger inte särskilt mycket, eller? Ja, förutom det där med att många sover med öppna fönster då, vilket ofta är diskussionen vi hamnar i. Jag skulle istället vilja ägna det här inlägget åt några rader om kopplingen mellan ekologisk hållbarhet och att tillåta ännu högre ljudnivåer vid fasad.

Jag vill lyfta vad förändringen av trafikbullerförordningen rent teoretiskt kan innebära för utvecklingen av hållbara resor och transporter. En fördubbling av trafikflödet ger en ökning av ljudnivån med 3 dB. En ökning med 5 dB, vilket förändringen av förordningen innebar (60/65 dB(A) vid fasad jämfört med tidigare 55/60 dB(A) vid fasad beroende på bostadens storlek), betyder alltså rent krasst att det ur bullerperspektiv kan tillåtas mer än dubbelt så många (nästan tre gånger så många) fordon på en redan högt trafikerad väg. Är det inte lite konstigt att utvecklingen av ett regelverk kopplat till trafikbuller går helt emot den trafikutveckling de flesta kommuner ser/vill se? När jag läser trafikstrategier från olika kommuner och får se deras trafikprognoser har de i princip alltid en sak gemensamt; de är alla väldigt ambitiösa gällande sina mål om att minska andelen bilresor och främja ett mer hållbart resande. Så varför höjer vi riktvärdet för trafikbuller vid fasad om det inte är en sådan trafikutveckling vi vill se? Jag förstår att en höjning av riktvärdet inte innebär att det plötsligt kommer att svämma över av bilar på alla gator och att det finns betydligt djupare tankar bakom höjningen. Jag kan dock inte låta bli att bli lite ifrågasättande och ledsen när olika områden inom samhällsutveckling inte alls samverkar.

Saga Hävermark
Författare
Saga Hävermark är akustiker på Sweco sedan 2019. Hon har en civilingenjörsexamen inom miljö- och vattenteknik från UU och fastnade under utbildningen extra för akustik. Hon har tidigare arbetat kommunalt med bullerfrågor rörande dels åtgärder i befintlig miljö, dels buller i stadsplanering. Saga brinner extra för samhällsbuller och ser det som en självklar hållbarhetsfråga. Att hon gillar akustik är ingen överdrift; när hon inte jobbar sitter hon oftast bakom sitt trumset och skapar musik eller är ute med hunden Buller.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.