Rumslighet

Rumslighet kommenterar aktuella ämnen inom stadsplanering, landskapsarkitektur, kulturmiljö och ljusdesign. Kommentera gärna, vi ser fram emot en intressant samhällsbyggnadsdiskussion. Vi som bloggar är arkitekter på Sweco.

Ska elbilen ta oss tillbaka till sextiotalets bilsamhälle?

19 april 2018

Dagens biltrafik ställer till med mycket problem. Hälsorisker, buller, miljöförstöring och klimatpåverkan har gjort det lätt att argumentera för ett samhälle där vi kör mindre bil. Men vad händer när dessa argument försvinner med införandet av elbilar?

Bilägandet kommer sannolikt att öka

Billobbyn har vädrat morgonluft länge. Branschorganisationen Bil Sweden skrev redan för två år sedan på DN debatt att elbilen möjliggör för fler människor att bo centralt och ändå köra bil. Enligt Bil Sweden har elbilen en plats ”även i lägen som tidigare ansågs olämpliga på grund av trafiken”. Avsaknaden av avgaser och buller gör det lättare för bilbranschen att argumentera för att bilen ska ta större plats i staden och för att fler ska köpa en bil. Eftersom totalkostnaden för att köpa och äga en elbil snart kommer att bli lägre än kostnaderna för att köpa och äga en bil med förbränningsmotor är det lätt att tänka sig att bilägandet kommer att öka.

Miljözoner riskerar att göra elbilen alltför attraktiv

Nyligen har det aviserats att miljözoner ska införas där endast bilar med mycket låga utsläpp tillåts. Zonerna kan göra underverk för luftkvalitén i städernas centrala delar men befäster samtidigt bilens roll i staden då de pekar ut drivmedlet och inte bilen i sig som det stora problemet. Men bilkörande i sig är ett stort problem oavsett drivmedel. Milljözonerna kan till och med riskera att ge ett positivt skimmer till elbilskörande i städerna eftersom elbilen framstår som ett rent och miljövänligt alternativ. Därför måste lanseringen av miljözoner kombineras med en tydlig strategi för att nuvarande bilägare ska välja kollektivtrafik eller cykel istället för att köpa en ny elbil.

Elbilen tar också plats i staden

En elbil är också en bil och ett ökat bilägande leder till en ökad efterfrågan på parkering och vägar om vi fortsätter att använda bilen som vi gör idag. Om vi kan minska ner på ytor och byggnader dedikerade till biltrafik kan vi bygga större torg, innergårdar, skolgårdar, parker, fler cykelbanor, ett bättre kollektivtrafiknät och fler och billigare bostäder.

Argument för en hållbar stadsutveckling

Vi måste nu börja slipa på argumenten som är kvar för att inte dagens bilsamhälle ska klamra sig fast för lång tid framöver. Och det finns bra satsningar som bygger på en idé om en stad där bilen tar mindre plats. Sweco har arbetat med Stockholms stad i projektet Levande Stockholm. Ett projekt där bilgator görs om till gågator under sommaren. Projektet genomförs med argumenten att skapa sociala mötesplatser och trivsamma vistelsemiljöer. Det ifrågasätter vad vi använder stadens ytor till och väcker tanken att stadsutveckling inte behöver utgå ifrån biltrafikens behov.

Vi som arbetar inom stadsplanering har arbetat länge för att komma bort ifrån sextiotalets bilstäder som präglas av betong och asfalt. Och om vi inte ska behöva resa tillbaka dit i baksätet på en elbil så måste vi nu fokusera på att argumentera för ett mänskligt stadsbyggande där bilen endast är till för de som verkligen behöver den och inte de som vill ha den. För även om bilen blir miljövänlig så kommer den aldrig att vara en bra utgångspunkt för ett hållbart stadsbyggande.

Författare
Jag heter Henrik Larsson och arbetar som landskapsarkitekt på Sweco architects i Stockholm där jag ansvarar för att uteveckla vårt arbete med bostadsmiljöer.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.