Clean Energy Revolution. Biden utlovar en 100% ren energi-ekonomi med netto-noll-utsläpp senast 2050. Första året som president vill Biden slå fast delmål från 2025, satsa 1 700 miljarder dollar på tio år på förnybar energi, klimatforskning och innovation. Totalt ska satsningen omfatta det tredubbla efter delfinansiering från delstater, kommuner och företag. Det finansieras genom att återställa Trumps skattesänkningar för företag, i skatteparadis och på förmögenheter.
Det är inte lätt att vara Joe Biden. Kampanjar från sin källare och måste hålla huvudet kallt nästan vad dumt Trump än hittar på. Och så ska han balansera förväntningar från Bernie Sanders-falangen med att vinna tveksamma väljare som är missnöjda med Trump. På klimatområdet är balansgången liknande; han har inte gjort radikala demokraters New Green Deal till sin, men inte heller gett efter för de som vill se räddningsaktioner för kolet, oljan och gasen. Min bedömning är ändå att det på klimatområdet är ett förvånansvärt radikalt förslag i The Biden Plan. Här i ett antal nyckelord:
Clean Energy Revolution. Biden utlovar en 100% ren energi-ekonomi med nettonoll-utsläpp senast 2050. Redan första året som president vill Biden slå fast delmål från 2025 och satsa 1 700 miljarder dollar på tio år på förnybar energi, klimatforskning och innovation. Totalt ska satsningen omfatta det tredubbla efter delfinansiering från delstater, kommuner och företag. Det finansieras genom att återställa Trumps skattesänkningar för företag, i skatteparadis och på förmögenheter.
Klimatanpassning ska genomsyra alla investeringar i väguppbyggnad, infrastruktur, elnät och VA-system.
Biden återansluter USA till Parisavtalet och ska leda en satsning på att få alla länder att höja sina klimatåtaganden, som ska vara transparenta och uppföljningsbara. Klimat ska genomsyra USA:s utrikespolitik och nationell säkerhet, liksom handelspolitiken.
Fossilbränsleföretag och andra förorenare ska bemötas juridiskt, och i sin kampanj godtar Biden inget stöd från olje, gas eller kolföretag eller deras ledande företrädare.
Federal upphandling, som omfattar USD 500 mdr per år ska vara pådrivande för omställningen, och alla federala byggnader och andra installationer ska vara ledande i omställningen.
Alla nya bilar och lätta transportfordon ska bli eldrivna (inget konkret årtal), med årliga förbättringar för tyngre fordon. 2030 ska det finnas 500 000 nya laddplatser, med fullt återställd stimulans för elbilar. Flytande drivmedel ska vara biobaserade, med fokus på avancerade biodrivmedel för flyg och sjöfart.
För att nå energimålen ska off-shore vind fördubblas, storskalig energilagring skapas för en tiondel av kostnaden för litium-jon batterier, byggnaden av passivhus ska ökas utan merkostnad, klimatneutral vätgas ska produceras till samma kostnad som fossilgas från skifferolja. Industrin för stål, cement och kemikalier ska bli kolfri, liksom mat- och jordbrukssektorn. Koldioxid ska fångas in och lagras eller användas som produkter. CCS/CCU ska vara brett tillgängligt, kostnadseffektivt och snabbt skalbart, vilket kräver stor federal stimulans. Detta är en del i att hela byggnadssektorn till år 2035 ska halvera sin klimatpåverkan.
USA ska få sin andra järnvägsrevolution; säkrast, snabbast och renast både för gods och passagerare. Bl.a. ska tiden mellan New York och Washington DC halveras och California High Speed Rail projektet förverkligas. Snabbtåg ska förbinda kusterna.
Kinas Belt and Road Initiative infrastrukturprojekt måste uppfylla höga miljökrav, och USA kommer att ha med klimatpåverkan i framtida handelsavtal med Kina.
Inom G20 söker Biden en överenskommelse om att alla finansiella subventioner till projekt med hög klimatpåverkan ska avslutas, inklusive subventioner för fossil energi. Kolkraft ska inte få extern finansiering utom i de allra fattigaste länderna. USA ska föregå med gott exempel genom att avskaffa subventioner till fossil energi och ställa om dem till förnybart.
Biden har ett ganska grönt track record. Han lade 1986 ett av de första klimatlagsförslagen någonsin i USA:s kongress och har ordnat en rad hearings om klimatförändringar. 1998 ansvarade han för the Tropical Forest Conservation Act, där USA slöt avtal med andra länder om hur tropisk skog kunde skyddas i utbyte mot skuldavskrivningar. 2006 attackerade han BP och Chevron och de subventioner som går till oljeindustrin. Under finanskrisen ledde han Recovery Act, med krav på minskade klimatpåverkande utsläpp, halverad förbrukning för nya bilar och ny stimulans till förnybar energi. Tillsammans med John Kerry var han ledande i att Parisavtalet kunde antas.
Läs mer här https://joebiden.com/climate/ – och lita på att jag kommer att uppdatera! /Mattias Goldmann som inte har rösträtt i USA-valet, men för transparensens skull: Trump skulle inte få min röst…
