Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Så gör du en jämställdhetsanalys för din verksamhet

10 december 2020
I detta blogginlägg ger vi några praktiska exempel på hur en jämställdhetsanalys kan se ut.

I två tidigare blogginlägg har vi skrivit om två viktiga faktorer för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete: tydligt ledningsstöd och en helhetsförståelse för hur jämställdhet skiljer sig från och hänger ihop med andra parallella krav och uppdrag. För att komma vidare i att integrera jämställdhet och göra en gedigen jämställdhetsanalys behöver du definiera vad jämställdhet är inom ditt kärnområde eller din kärnverksamhet.

Att hitta verksamhetsnära definitioner på jämställdhet – vad det innebär och varför det är viktigt – har stor betydelse för att arbetet också ska ge konkreta genomslag. Om jämställdhetsarbetet inte knyts tydligt till kärnverksamheten – och inte ges tydliga resurser och mandat – så är det lätt att hamna i det berömda sidospåret. Det är där som du kan uppleva att jämställdhetsarbetet tar resurser utan att ge tydlig effekt, eller att jämställdhetsarbetet stannar upp vid en checklista som bockas av enbart för att man känner att man ska, borde eller måste.  

Ett sätt att hitta verksamhetsnära definitioner på jämställdhet är att exempelvis integrera jämställdhet i verksamhetsmål eller projektmål, eller att integrera jämställdhet i problembeskrivningar och lösningar. Det är dock inte ovanligt att man upplever det som svårt att koppla jämställdhet till sitt område. Vad har egentligen jämställdhet med stadsplanering, cykelvägar, energiförsörjning, småföretagande och digitalisering att göra? Det finns mycket forskning och expertis att tillgå – så våga be om hjälp och stöd! 

Inled såldes med att förtydliga varför jämställdhet är viktigt – men fastna heller inte i diskussion och argumentation kring ”varför”. Då kommer man aldrig att komma till lösning eller praktik, och vaga formuleringar är sällan till hjälp för en verksamhet. För att agera behöver vi röra oss bort från synen på jämställdhet som en fråga om tyckande och värderingar, och istället behandla jämställdhet som ett kunskapsfält som många andra, med metoder och arbetssätt för utvecklingen av en organisation eller en verksamhet.  

Några praktiska exempel på jämställdhetsanalys

1. GenusbudgetanalysInnebär att analysera hur den ekonomiska politiken påverkar kvinnor och män, flickor och pojkar. Syftet med genusbudgetering är att uppnå en rättvis fördelning av resurser. En rättvis fördelning är inte alltid detsamma som en lika fördelning, då det finns normer som gör det svårare för visa grupper i samhället att ta del av offentliga resurser. Därför innehåller en genusbudgetanalys också en normkritisk analys av vilka möjlighet olika grupper har att ta del av offentliga resurser. 

2Intersektionell analys. Utgår från intersektionalitet, en teori och en metod som synliggör hur kategorier som kön, ålder, hudfärg, etnicitet, socioekonomisk bakgrund, boendeort, utbildning etc. samverkar och förstärker varandra. En intersektionell analys av en verksamhet eller ett projekt kan användas för att planera och följa upp ett arbete, påbörja ett nytt uppdrag, ta fram underlag eller möjliggöra reflektion i ett pågående arbete. Genom en intersektionell analys skapar du  kunskap och förståelse för hur och var ojämlikhet och ojämställdhet uppstår, samt bättre förutsättningar för att uppnå ett hållbart samhälle där alla – oavsett kön, bakgrund och livssituation – har möjlighet att forma samhället och sina egna liv.  

3Integrera ett jämställdhetsperspektiv i en barnkonsekvensanalys (BKA) eller en socialkonsekvensanalys (SKA). Barnkonsekvensanalys är ett verktyg för att synliggöra barnets bästa och säkerställa att barns perspektiv och rättigheter finns med i beslutsfattandet inom verksamheter som rör barn på både lokal och regional nivå. Syftet är att både på kort och lång sikt förbättra barns och ungas levnadsvillkor. Man kan även använda social konsekvensanalys, en analysmodell som är en hjälp för att kunna utgå från olika sociala aspekter samt människors livssituationer och behov när exempelvis en fysisk förändring ska genomföras i samhället. Genom att till exempel utöka en BKA till en SKA med barnperspektiv kan man integrera både barnperspektivet och jämställdhet. 

Läs mer på sweco.se/jamstalldhet

Länkar till tidigare blogginlägg om jämställdhet:

Gästbloggare
Shimeng Zhou 
076- 772 64 45 
shimeng.zhou@sweco.se 

Så kan vi hjälpa dig!

Tidigare inlägg om jämställdhet

Profilbild
Författare
Pernilla Melin är affärsområdeschef för Swecos samhällsanalytiker. Pernilla tror på att framgången bakom en hållbar utveckling handlar om att se till helheter och att utvecklingen bör ha sin grund i välgrundade analyser och scenarier. Med förståelse, fakta och insikter kan vi tillsammans skapa en hållbar samhällsutveckling.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.