Så har riksdagen öppnat. Lite mindre högtidligt än vanligt, eftersom mycket var på länk och inte många var på plats. Men högtidsorden var många när statsministern läste upp sin regeringsförklaring, och en stor del handlade om klimat och hållbarhet. Här är i princip allt, oftast i ganska allmänna termer, och vad jag tror det betyder.
”Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga. Konsekvenserna av ett varmare klimat – bränder, torka, stigande havsnivåer – fortsätter att drabba människor. Världens fattigaste bär minst skuld till klimatkrisen men är samtidigt de som drabbas värst.”
Att så starkt betona vikten av klimatfrågan har nog två skäl (förutom att det är sant); man vill blidka samarbetspartiet som har en stark grön agenda och kan få ett mer bångstyrigt ledarskap, och man vill bädda för en statsbudget där en rätt stor del av reformutrymmet på 100 miljarder kronor går till klimatsatsningar.
”Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi ska fortsätta att vara världsledande i arbetet med att motverka den globala uppvärmningen och i genomförandet av Agenda 2030.”
Agenda 2030 har 17 hållbara utvecklingsmål och Sverige 16 nationella miljömål, men klimat får överlägset mest utrymme, utan resonemang om synergier eller målkonflikter. ”Världens första-”målet är inte längre nytt, men det skärptes från att ännu 2017 vara ”ett av världens första”. Dock är varken ”fossilfritt” eller ”välfärdsland” definierat.
”Att Sverige är världsledande inom klimatomställning och elektrifiering gynnar våra företag, vår export, våra arbetstagare, vår välfärd, vårt land.”
Regeringen sätter, liksom bl.a. EU-kommissionen, likhetstecken mellan klimatomställning och ekonomi; omställningen ska vara tillväxtdrivande. ”Elektrifiering” avser transportsektorn, och i ökande grad tung sektor där både Scania och Volvo nu är redo för stimulans till omställning.
”En grön skatteväxling ska genomföras, vilket innebär att skatter höjs på miljöförstörande verksamhet och sänks på arbete och företagande.”
Punkten är känd från Januariavtalet, där den också preciseras i volym. Det har också aviserats utökade punktskatter, utöver redan införda på bl.a. plastpåsar, och motståndet mot flygskatten är åtminstone temporärt borta även om intäkterna också är små eftersom flygandet minskat så kraftigt. Sänkta skatter på arbete preciseras nu, med värnskatten, arbetsgivaravgifter för vissa grupper och möjligen utvidgade avdrag för RUT och ROT.
”Regeringen genomför nu den största järnvägssatsningen i modern tid. Under nästa år avser regeringen att återkomma med en infrastrukturproposition till riksdagen, med förslag till en långsiktig utveckling av vår infrastruktur.”
En knäckfråga är höghastighetstågen; de finns med i Januariavtalet men partierna bakom avtalet har mycket olika ståndpunkter och frågan är om den kommer att finnas med i proppen, eller behandlas helt separat. Trafikverkets prio-listor med en politisk touch kommer gälla.
”Regeringen tar nu fram den första svenska handlingsplanen för hur en cirkulär ekonomi ska förverkligas. Nya regler för engångsplast införs.”
Strategin presenterades i juli, med fyra fokusområden, och är starkt prioriterad av miljöministern som lär vilja föra detta i hamn innan hon slutar.
”De svenska kusterna ska vara platser vi är stolta över. Våra hav ska vara fulla med liv. Regeringen fortsätter att arbeta med att minska påverkan från övergödning, att få ett hållbart fiske och att ingen plast ska hamna i havet.”
Plast-delen anknyter till nya och aviserade skatter på engångsmaterial och cirkulär-strategin. Kopplingen till övergödning kan vara en ökad VA-satsning som vore efterlängtad på många håll, efter många år av eftersatt underhåll.
”Svensk natur, med stor biologisk mångfald, välskött skog och naturreservat är något också kommande generationer ska kunna njuta av.”
Regeringen aviserar det inte här, men tillsätter en strategi för bioekonomi inklusive den inte helt enkla uppgiften att förena produktionsmål med målen för biologisk mångfald. Storsatsningen på reservat vi sett de senaste åren kan bara vara en dellösning.
Som alltid är vad som inte sades minst lika spännande . Inget om lärdomarna från corona med minskat resande, men ökade godsflöden i form av e-handel. Inget om klimat kopplat till mat. Inget om den rekordstora elexporten eller den tilltagande bristen på effekt i södra Sverige. Inget om bilar, lastbilar, cyklar, sjöfart. Inget om jordbrukets roll. Inget om konsumtionen och klimatet. Inget om hur miljonprogrammet och andra delar av bostads- och fastighetsbeståndet kan bli effektivare och mer klimatsmart. Inget om hur näringslivet, Organisationssverige eller var och en som individer bäst bidrar till att vi klarar klimatutmaningen. Inget om Greta, Fridays For Future eller oljeraffinaderifrågan på regeringens bord.
Nästa stora hållpunkt är den 21 september då regeringen i samverkan med Centerpartiet och Liberalerna presenterar sitt förslag till statsbudget. Räkna med en rad utspel inom klimat och hållbarhet innan dess, och räkna med nya analyser – på snart återseende!
Mattias Goldmann
