Energi

Omställningen till ett hållbart energisystem pågår runt om i världen och Swecos energiexperter arbetar i hela energiförsörjningskedjan. Med stor entusiasm handlar det till exempel om marknadsanalyser, scenarieutveckling, utredningar, utvärderingar, strategiska planer, drivmedel, energilager och power to gas

Rätt buss på rätt plats: elbussars genombrott

13 maj 2019

Elbussar ökar enormt globalt sett och troligen kommer elbussen ha en betydande roll i framtidens kollektivtrafik. Tack vare att bussar kör långt och länge i jämförelse med tex bilar kommer varje ny elbuss att spela en stor roll på vägen mot målet för fossilfria transporter. Ett tydligt exempel kommer från Kina där elbussar ska ersätta ett kumulativt oljebehov på 270 000 fat per dag , enligt Bloomberg. För 1 000 elbussar på väg ersätts 500 dieselfat dagligen.  IEA:s Global EV Outlook 2018 uppskattar den globala elbussflottan till cirka 370 000 bussar år 2016 och  dessa siffror har ökat sedan dess. De flesta elbussar finns i Kina (mer än 90 % av den globala elbussflottan). Nästan 2 000 elbussar beställdes inom Europa år 2017 och flera upphandlingar med fokus på elbussar är på gång.

På sikt uppskattas också elbussar innebära lägre kostnader i jämförelse med konventionella tekniker. Det har stor betydelse med tanke på ökande kostnader för kollektivtrafik samt ökande behov av tillgänglighet i städer med krav på minskad biltrafik. De positiva samhällsekonomiska effekterna bör ej förbises, inte heller potentialen att använda busstrafik som ett gott exempel som kan följas av andra delar av transportsektorn.

Jag har forskat och arbetat inom elbussområdet i drygt 5 år nu. Jag minns känslan av det okända när vi började testa elbussar i trafik. Mycket har hänt sedan de första elbussprojekten men det som inte har ändrats är engagemanget och nyfikenheten hos alla inblandande. Elbussar är charmiga! Man hör ibland att vi nu ligger bortom ”demoperioden” för elbussar och att nu har storsatsningsperioden börjat. Jag är så glad över att vi på Sweco är med i denna process och kan bidra till elbussars genombrott. Det är tydligt att marknaden vill veta mer för informerade beslut om elbussar.

I höstas ledde jag ett uppdrag åt Energimyndigheten och Trafikverket som handlade precis om detta:  att ta fram en detaljerad sammanställning av kunskapsläget och erfarenheterna med elbussar från ett flertal svenska och nordiska städer. Stort tack till mina fina kollegor Anton Sjögren, Marie Swenman, Jenny Widell och Cecilia Wallmark som var med under resan mot det slutliga resultatet, dvs. en rapport som förhoppningsvis ska nyttjas av kollektivtrafikmyndigheter runt om i Sverige!

Nedan listar jag några highlights ur rapporten:

Hur laddas elbussarna?

Krav på laddinfrastruktur och genomförbarhet påverkas i stor utsträckning av lokala förutsättningar. Optimal placering av infrastruktur samt ägande blir således en strategisk fråga, då laddinfrastruktur har lång livstid och höga investeringskostnader. I huvudsak finns tre alternativ för hur laddinfrastruktur etableras, vilka är troliga att utvecklas och utnyttjas parallellt i framtiden: (i) depåladdning (kallas även för långsam laddning eller nattladdning); (ii) tilläggsladdning (antingen vid ändhållplatser och terminaler eller vid hållplatser längs busslinjen, s.k. hållplatsladdning); och (iii) elvägssystem som inkluderar trådbussar och laddning under färd (eng. in-motion charging). Det går även att välja typer av tekniker för laddning. Laddning kan antingen ske konduktivt genom laddning via plug-in, pantograf eller genom överliggande trådar (trådbuss och laddning under färd), alternativt trådlöst via induktion, vid hållplatser eller längs med busslinjen. Traditionell laddning med plug-in är i dagsläget den mest vanligt förekommande lösningen sett till laddsystem för elbussar.

Sammanställning av laddtekniker för elbussar. Källa: Sweco på uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket.

Vilken är elbussarnas miljönytta jämfört med andra busstekniker?

Större batteristorlekar skulle kunna möjliggöra elektrifiering av större delar av bussflottan pga. längre räckvidd. Detta leder dock  inte nödvändigtvis till en lägre miljöpåverkan (se figur nedan). Det då större batterier innebär en något högre energianvändning under drift och större miljöpåverkan vid utvinning av materialen. Det batteribyte som förväntas genomföras efter en viss period som elbussen varit i drift kan ytterligare påverka miljömässiga och ekonomiska effekter, varför batteriet bör dimensioneras förståndigt. Hänsyn bör också tas till de sociala effekterna av batteriproduktion, och internationella riktlinjer kan användas för att spåra de material som används i batterierna.

Indikativ kalkyl för livcykelsutsläpp för en 12-meters buss. Källa: Sweco på uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket.

Vad har man lärt sig av elbussprojekt i olika svenska städer och andra länder?

Generellt anses elbussar attraktiva att köra och åka med. En gemensam lärdom utifrån elbussprojekt i Sverige är att tidigt och nära samarbete mellan de olika inblandade aktörerna är ett vinnande koncept. Utbildningsbehov kring skillnaderna och rutinerna med de nya teknikerna hos personalen bör täckas noggrant och kan säkerställa smidigare drift. Erfarenheterna är mestadels positiva och aktörerna vill fortsätta satsa på elbussar. Det finns däremot utmaningar när det gäller utrymmesbrist i depåer och innerstaden, effektbehov och potentiell brist på tillgänglig elnätskapacitet, tidskrävande processer för att få bygglov samt i samarbetet mellan aktörerna.

Vad skulle kunna påverka elbussarnas lönsamhet?

De årliga kostnaderna (inkl. avskrivningskostnaderna) för en elbuss är något högre än för HVO- eller biogasbussar. Fordonsinköp samt batteri- och underhållskostnader spelar en stor roll i de ekonomiska beräkningarna, varpå optimerad batteristorlek är fördelaktigt kostnadsmässigt. Underhållskostnader kan också minimeras med hjälp av storskaliga avtal med leverantörer.  Energikostnaderna för drift minskar betydligt med elbussar och infrastrukturkostnaderna för elbussar representerar endast en liten andel av de årliga kostnaderna pga. långa avskrivningstider. Det bör dock noteras att det är oklart hur länge utrustningen kan användas eftersom teknikerna är nya och har inte varit i drift tillräckligt länge. Dessutom påverkas elbussarnas lönsamhet av de årliga körda sträckorna (ju längre desto bättre) och den framtida utvecklingen av andra drivmedels priser. Slutligen kan elbussarnas lönsamhet påverkas positivt om hänsyn tas till samhällsekonomiska kostnader associerade med buller och luftföroreningar.

Indikativ företagsekonomisk kalkyl för elbussar jämfört andra busstekniker. Källa: Sweco på uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket.

 

Vill ni veta mer? Rapporten finns på Energimyndighetens webbsida!

Nu hoppas jag att ni också har smittats av elbussars charm och tveka inte höra av er om ni vill veta mer!

 

Maria Xylia, PhD

Energisystemkonsult, Energy Strategies

maria.xylia@sweco.se

Författare
Maria Xylia har 10-års erfarenhet som forskare och konsult inom energi-och klimatområdet. Maria är PhD i energisystem från KTH. Hon har utvecklat, lett och deltagit i uppdrag inom hållbara transporter med fokus på elektrifiering av kollektivtrafik, samt tekniska, ekonomiska och miljöstudier av energisystem inom transportsektorn, industrin och bostadssektorn.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.