Agera nu! Swecos hållbarhetsblogg

För oss på Sweco är det viktigt ta ansvar i omställningen till ett hållbart samhälle. Det gör vi både i vår interna verksamhet och i våra kunders projekt. Här kan du ta del av analyser, tips och funderingar när det gäller hållbarhet.

Översvämmad park

Rapportsläpp av IPCC – Ny klimatkunskap om effekter, anpassning och sårbarhet

1 mars 2022

Igår släppte FNs klimatpanel, IPCC, en ny rapport. I detta blogginlägg går jag igenom och belyser det som är nytt och intressant. Häng med!

Vilka är IPCC nu igen?

FN har ju två klimatorganisationer. UNFCCC håller på med klimatförhandlingar och härifrån har vi COP-mötena och Parisavtalet. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är det FN-organ som analyserar och sammanställer all klimatforskning. IPCC gör ingen egen forskning men består av ett sekretariat som samlar forskare som på frivillig basis går igenom all befintlig forskning och kompilerar den i kondenserat format. Vi som jobbar med klimat är mycket tacksamma för detta. Det innebär att vi slipper läsa igenom och hålla oss a jour med händelseutvecklingen i alla vetenskapliga tidskrifter och samtidigt har en möjlighet att ta till oss vad den samlade forskningen säger.

IPCC AR6

Forskningen sammanställs i specialrapporter som kommer löpande och med ca 7 års mellanrum görs större Assessment Reports (AR) där man går igenom forskningen, uppdelat i tre arbetsgrupper:

  • Working group 1 (WG1) avhandlar hur klimatet ändras och hur fort det går.
  • WG2 tittar igenom vad forskningen säger om effekterna av detta och hur vi kan anpassa oss.
  • WG3 sammanställer forskningen inom hur vi kan minska de klimatpåverkande utsläppen.

Detta görs nu alltså för sjätte gången och det är ca 7 års forskning som ingår. Rapporterna släpps med ett antal månaders mellanrum, WG1 i augusti 2021, WG2 i februari 2022, WG3 i slutet av mars 2022 och sedan avslutas allt med en sammanläggning (Syntethis Report) som kommer i september 2022. 

Varje rapport innehåller en sammanfattning för beslutsfattare, en huvudrapport samt tekniska bilagor. Nytt för denna rapport är också mer digitala verktyg som följer med i form av interaktiva kartor där man kan få tillgång till paketerad regional information.

WG2: Effekter, anpassning och sårbarhet

Den här rapporten har varit under sammanställning sedan 2017 och arbetet genomgår rigorösa processer. 270 författare från 67 länder har läst mer än 34 000 vetenskapliga publikationer och hanterat mer än 62 000 kommentarer på innehållet. Vidare strävar man efter balans mellan såväl kön (41% kvinnor i år) och nationellt deltagande (43% av författarna kommer från utvecklingsländer).

Rapportens huvudbudskap – De 13 lärdomarna

Siffran 13 kan verka olyckbådande och i rapporten innehåller visserligen många slutsatser som bör få oss att inse allvaret i situationen. Men kanske mer i analogi med de 13 lärljungarna så skulle jag vilja formulera mina huvudslutsatser utifrån ett kunskapsdelningsperspektiv. Det är ju där IPCC-rapporten tillför mest; i form av det uppdaterade och samlade kunskapsläget. Här kommer alltså mina 13 lärdomar.

1: Otvetydigt
Klimatförändringarna hotar såväl människors som planetens hälsa. Om vi är sena med att svara upp mot detta hot så missar vi möjligheten att säkerställa vår framtid. Rapporten bedömer sannolikheten för risker, sårbarheter och effekter i termer av hur troligt något är. Trenden är att vi vet mer nu och jag ser en ökad kunskap kring sådant som är mycket troligt/högst troligt även om det kvarstår kunskapsluckor för vissa effekter på vissa system.

2: Ihopkopplat
Klimatförändringarnas effekter är sammankopplade. Både när det gäller typ av klimateffekt och de skalor som påverkas. Ökad hetta och torka för jordbruket ger sämre skördar och arbetsvillkor. Det minskar jordbrukens lönsamhet och ökar matpriserna och effekterna blir såväl personliga, som regionala och globala. Dessutom går rapporten igenom ny kunskap kring kopplingarna mellan samhälle, ekosystem och klimatförändringar. Vi kan förvänta oss kaskadeffekter där sammankopplade system påverkas på grund av ett avbrott i något av systemen. T ex kan ett dambrott pga höga flöden leda till elavbrott som i sin tur slår ut betalsystem, banker och handel. Detta pekar på vikten av ett systemperspektiv även när det gäller klimatanpassning.

3: Överlappande
Sårbarheterna handlar mycket om överlappande utmaningar där klimatförändringarna fungerar som en sårbarhetsförstärkare (tänk tryckkokare…). Detta leder till att fattigare länder drabbas hårdare då de redan nu kämpar med vattenbrist, hälsoutmaningar, fattigdom, politisk instabilitet och svårt med finansiering av gemensamma samhällssystem.

4: Nu
Klimatförändringar är inte längre något för framtiden utan en här-och-nu-fråga. IPCC bedömer det som mycket troligt att vissa naturliga och mänskliga system redan påverkats så mycket att de drivits bortom sin förmåga till anpassning. För de flesta ekosystem vet vi nu med god säkerhet hur de påverkas i termer av ändrad ekosystemstruktur och artsammansättningen. Högre osäkerhet finns i hur tajmingen i livscykler ändras för t e x tropikerna och bergsområden. Rapporten är fylld av kartor och tabeller kring detta.

5: Alla
Forskningen uppskattar att 3,3-3,6 miljarder människor redan lever i områden med hög sårbarhet för klimatförändringar. Ingen del av jorden är opåverkad men effekterna skiljer sig åt.

6: Gradvisa effekter
Redan i förra AR konstaterade forskningen att effekterna stiger med ökad uppvärmning. T ex riskerar vi i snitt 20% av alla jordens arter vid 2 graders uppvärmning. Vid 3 grader är det 30% och vid 4 grader 40%.

7: Riskreduktion
Det går att minska riskerna med ett nytt klimat genom att klimatanpassa. Här har vi mängder av lösningar och inte minst för städer där forskningen pekar på en mängd alternativ. Urbaniseringen möjliggör att nu lyfta in klimatanpassningsperpektivet i allt som byggs från och med nu. Då blir kostnaderna ofta lägre än för att anpassa allt som redan är byggt. Många av lösningarna jobbar vi med på Sweco!

8: Teknik och naturligt
Tekniskt lösningar behövs och kan kompletteras fint av ”nature based solutions”. Det handlar då om blåa och gröna lösningar för att reducera översvämningsrisk, sänka temperaturer och skydda kustområden mot erosion.

9: Missanpassning
Rapporten pekar på att vi också lärt oss vad som inte funkar när det gäller klimatanpassning. Under rubriken ”Maladaptation” går man igenom teknik som inte hjälper och ibland också stjälper. Det kan röra som om experiment eller att man inte anpassat lösningarna efter de lokala förutsättningarna.

10: Gränser
Det finns gränser för klimatanpassning. Över 1,5 grader blir det svårare för naturbaserad klimatanpassning och färskvattenbrist kan leda till att önationer och människor i områden där man är beroende av vatten från avsmältande glaciärer inte längre kan klimatanpassa samhället. Vid två grader kommer det vara utmanande att odla grödor i många områden.

11: Gapet
Avståndet ökar mellan behov av klimatanpassning och insatserna för det. Avståndet förväntas öka och framför allt i de fattigaste länderna.

12: Fönstret
Precis som när det gäller utsläppsminskningar så har vi en möjlighet just nu. Den blir mindre i takt med att uppvärmningen ökar och kostnaderna ökar. Speciellt pekar rapporten på att de naturbaserade klimatanpassningsstrategierna blir mindre verksamma om vi överstiger 1,5 grader. Därefter återstår så att säga mera att”valla in oss” samt ta till tekniska skydd.

13: Synergierna
Ny och spännande forskning pekar på hur ofta klimatanpassning fungerar som ett bidrag till hållbar utveckling och stöttar många andra av SDGerna. Det finns fler synergier än målkonflikter på detta område. Nyttorna är större än kostnaderna och dom är ofta omedelbara: renare luft, lägre kostnader för energi, ökad trygghet, bättre hälsa, ökad biodiversitet, bördigare jordar etc.

Vart landar vi?

Sammanfattningsvis skulle man kunna citera FNs generalsekreterare som använder enormt skarpa ord när han beskriver läget i termer av att många ekosystem redan är förlorade och bristen på ledarskap som kriminell. 

Jag tror inte att tonläget kan höjas mer. Forskarna skriker numera åt oss att det är dags. Jag blir bara ännu mer stärkt i att vi som arbetar med klimatanpassning kommer att bidra och göra skillnad i allt större utsträckning i takt med att samhället får upp ögonen för synergierna. Klimatanpassning är en katalysator för hållbar samhällsutveckling. Det är en uppgradering av våra städer, vattensystem, vägar, elnät, fastigheter och industrier. I och med IPCCs nya rapport har vi fått ett oerhört gediget kunskapsunderlag för både varför vi bör göra det och hur vi kan göra det. Det tackar jag IPCC för och jag kommer ta ansvar för att internt föra ut vad detta innebär för oss som rådgivare samt utmana våra kunder i att agera innan fönstret stängs. Nu kör vi!

Författare
Andreas Gyllenhammar - civilingenjör, disputerad miljöanalytiker, hållbarhetsstrateg, keynote speaker, hållbarhetschef på Sweco.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.