Energi

Omställningen till ett hållbart energisystem pågår runt om i världen och Swecos energiexperter arbetar i hela energiförsörjningskedjan. Med stor entusiasm handlar det till exempel om marknadsanalyser, scenarieutveckling, utredningar, utvärderingar, strategiska planer, drivmedel, energilager och power to gas.

Publik laddinfrastruktur i Stockholm Stad – hur ser det ut?

17 oktober 2019

En elbil kan laddas på flera olika sätt. Hemma, på jobbet eller vid parkeringsplatser där det finns publika laddstationer. Men hur används den publika laddinfrastrukturen i Stockholm, och hur önskar elbilsägarna själva att det ser ut framöver?

Antalet elbilar i Sverige ökar betydligt. Bara i Stockholm ökade antalet laddbara fordon med 47 procent från år 2017 till år 2018, från ca 12 000 till 18 000 st. Av de laddbara fordon som var registrerade i Stockholm i slutet av 2018 var 2 650 elbilar och 14 500 laddhybridbilar. I takt med att antalet laddfordon ökar ställs också ökade krav på att det finns tillgänglig och lättanvänd infrastruktur för laddning, bland annat vid publika parkeringar. Men hur ska den utformas för att möta behoven? Och vad är behoven egentligen?

Sweco hjälpte under vintern 2018–2019 Stockholm Stad med att analysera hur publik laddinfrastruktur används, i syfte att få kunskap som kan vara användbar i den fortsatta utbyggnaden av laddinfrastruktur och för att förbättra laddmöjligheterna för elfordon i staden. Genom sammanställning av statistik från de fyra aktörerna som erbjuder publik laddinfrastruktur samt en enkät som besvarades av 535 elfordonsägare togs en rapport fram. Nedan presenteras delar av resultaten från arbetet. Den fullständiga rapporten går att se här.

Fler publika laddstationer?

Antalet publika laddplatser överstiger 1 000 stycken i Stockholm idag, och ändå är det en majoritet av de elbilsägare som svarade på enkäten som anser att det ofta eller ibland är fullt vid stationerna och efterfrågar fler laddplatser.

Svar på frågan huruvida respondenterna ofta upplever det som fullt vid publika laddstationer.

Med andra ord kanske det inte behövs fler laddplatser, utan snarare att deras placering ska anpassas efter behovet. Det bekräftas i enkäten, där det efterfrågas fler laddstationer i samband med bland annat fritidsaktiviteter och handelscentrum där man spenderar tid som ofta motsvarar vad som krävs för att ladda upp ett elfordon till en lämplig nivå.

Förbättrad kontroll av parkerade fordon

Utöver att öka antalet laddstationer på rätt placering är det också viktigt att se till att reglerna vid laddstationerna efterföljs. Som nämnt ovan upplevs det som ofta fullt vid stationerna, och att det står färdigladdade elbilar eller till och med fordon med förbränningsmotorer parkerade vid laddstationerna.

Bli mycket hårdare på att lappa bilar som blockerar laddare!

Respondent till enkäten

Fulladdade fordon som står inom etablerade tidsbegränsningar kan man inte göra något åt, men de som stått för länge eller är icke-laddbara fordon kan bötfällas. Under 2018 utfärdades 86 böter för bilar som stått för länge på laddplatser och 1081 böter utfärdades för icke-laddbara bilar som stått på laddplatser. En fortsatt förbättrad uppföljning och kontroll av fordonen vid laddplatserna kan sannolikt bidra till att avhjälpa problemet.

För hårda tidsbegränsningar?

Laddning på gatumark går att dela in i två kategorier: dels laddning som sker med en effekt på 50 kW eller mer (snabbladdning), och dels laddning som sker med eleffekter under 50 kW (normalladdning). För varje typ av laddning finns en tidsbegränsning för hur länga man får ladda under dagtid (30 min för snabbladdning och tre timmar för normalladdning mellan 07.00 – 19.00) , vilket efterföljs av en majoritet av elbilsägarna. Dock är det fortfarande en betydande andel som inte gör det.


Andelen normalladdningar på gatumark (ej i parkeringshus) som sker längre än 3 timmar på dagtid under år 2018.

38 % av normalladdningssessionerna dagtid under 2018 bröt mot tidsbegränsningen, där enkätrespondenterna upplever att de inte kan ladda sitt fordon fullt under de satta tidsbegränsningarna för både normal- och snabbladdning på gatumark. Dels uttrycks missnöje över de låga laddeffekterna, och dels över att det är svårt att komma ifrån sitt arbete för att flytta på bilen då tidsbegränsningen är uppnådd. Förslagsvis kan problemet avhjälpas genom ökade laddeffekter och att arbetsgivare/större handelsplatser utökar sitt samarbete med laddaktörerna för att erbjuda laddplatser med mer generösa tidsbegränsningar.

Sänk priset för laddning?

Antalet laddsessioner ökade varje kvartal fram till mellan första och andra kvartalet 2018, då det minskade kraftigt (se figur nedan). Det berodde delvis på att en laddinfrastrukturaktör införde en kostnad associerad med att ladda vid deras laddstationer, vilket sänkte deras besökarantal markant. Trenden återupptogs i det sista kvartalet 2018 enligt grafen nedan, vilket kan indikera att prissättningen för laddinfrastruktur är känslig, men att det ändå finns en tolerans för att betala när man använder publik laddinfrastruktur.

Antalet laddtillfällen, fördelat per kvartal och laddningskategori.

Utveckling av laddinfrastruktur framöver

För att förbättra laddinfrastrukturen framöver är det viktigt att väga in den problematik som finns idag. Förbättrad kontroll över vilka som parkerar på laddstationerna, genomtänkt lokalisering och högre laddeffekter är ett axplock av vad man kan arbeta med för ett bättre erbjudande. Det kan även vara en fördel att inleda samarbeten med större arbets- och handelsplatser för att bland annat säkra en hög nyttjandegrad av infrastrukturen och bidra till elektrifieringen av transportsektorn.

Personligen tror jag det är viktigt att se möjligheten i vad laddinfrastrukturen kan erbjuda, bland annat gentemot elbils- och elnätsägarna (där vehicle-to-grid kan bli intressant i framtiden). Energiomställningen är nu, den är utmanande och samtidigt ett tillfälle för nya affärsmodeller, där det gäller att tänka strategiskt från dag ett.

Har du några frågor om rapporten eller något annat på området? Kontakta mig, så hjälps vi åt!

Anton Sjögren
Energisystemkonsult, Energy Strategies
anton.sjogren@sweco.se

Vill du läsa mer om rapportens slutsatser finns den tillgänglig här.

Författare
Anton Sjögren är energisystemkonsult på Sweco Energy Strategies. Han arbetar med integrationen mellan energilager, energiproduktion, stadsdelar och transportsektorn parallellt med att ta fram energistrategier för privat och offentlig sektor. Kontakt: anton.sjogren@sweco.se

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.