Agera nu! Swecos hållbarhetsblogg

"Nu är det dags för verkstad! Om vi ska lyckas bromsa klimatförändringen måste vi tillsammans agera - nu!” Det säger Swecos hållbarhetschef Mattias Goldmann. Ta del av Mattias analyser, tips och funderingar när det gäller hållbarhet.

Positiva punkter från klimatfiaskot i Madrid

15 december 2019

Det finns en gräns för hur mycket man kan dra upp mungiporna och övertyga sig själv och andra om att klimatförhandlingarna trots allt levererar. På COP 25 passerades gränsen för auktoriteter som Johan Rockström och Laurence Tubiana som var chefsarkitekten bakom det Parisavtal som nu skulle konkretiseras. Också FN:s generalsekreterare Guterres var ”besviken” på resultatet. Men låt oss försöka se glaset som halvfullt, eller åtminstone fokusera på de delar som ger hopp för framtiden.

Media må fokusera på att mötet i Madrid klubbades av med 40 timmars försening, men det viktiga är att vi nu är många år försenade i klimatfrågan. Det mesta av det vi borde ha kommit överens om har antingen skjutits på framtiden eller lösts med urvattnade kompromisser. Men om man anstränger sig går det ändå att hitta saker att vara nöjd med:

  • Klimatmålen, som de uttrycks i ländernas nationally determined contributions, ska skärpas 2020. Det känns lite desperat att hylla detta, eftersom det redan ingick i Parisavalet, tidigare skulle ha skett under våren, och nu har fått en passus om att särskilt utvecklade länder har detta ansvar.
  • En alltför urvattnad Artikel 6, om mekanismer för internationellt klimatsamarbete, undveks genom att frågan sköts till COP26. Det var i linje med Sveriges och EU:s inriktning att det var bättre att inte enas nu, än att enas om något som ger för stor risk för dubbelräkning av klimatåtgärder.
  • Finansministrarna möttes, i ett första och relativt lyckat försök att tydligare koppla klimat till finans – det gav inget konkret resultat och fortsatt ser stora delar av världen klimatsatsningar framför allt som en utgift, men det är en början.
  • Mötet hölls i tid. När Chiles president bara en månad innan COP beslutade att de inte kunde hålla mötet i Santiago som tänkt, bedömde många – inklusive jag själv – att det skulle leda till betydande förseningar av en redan alltför sen process. Att Spanien trädde in gjorde att vi undvek ytterligare förseningar för själva mötena; en klen tröst kanske när själva klimatåtagandena är så försenade, men ändock något.
  • Havet tog plats. Parisavtalet handlar om länder, och eftersom oceanerna huvudsakligen inte ingår i nationella territorium har de hamnat utanför. Men Chile lyfte in oceanerna på denna ”Blåa COP” (se särskild blogg, på ett sätt som är klimatmässigt sunt och lär leva vidare.
  • Det folkliga trycket. Över en miljon människor på gatorna i Madrid och runt om i världen, den enorma uppmärksamheten kring Greta Thunbergs närvaro liksom att hon under COP utsågs till Times Årets Person… det betyder trots allt något för framtiden.
  • De besvikna reaktionerna. Miljöorganisationerna har i princip alltid (och med viss rätta) varit besvikna på klimatförhandlingarna. Men när nu också näringsliv, företag, kyrkor, fackförbund och många andra markerar att förhandlingarna underpresterar jämfört med förväntningarna, ökar det trycket på COP26 under brittiskt ledarskap att leverera. Och det är bråttom; sen Parisavtalet antogs 2015, har världens samlade klimatpåverkan ökat med fyra procent, och nu måste den minska med ungefär sju procent per år för att klara 1.5-gradersmålet.
Mattias Goldmann
Författare
Dubbad till riddare för sitt klimatarbete av franska regeringen. Utsedd till Mäktigast i Hållbarhetssverige. Runner-up i Årets Opinionsbildare. Ansvarig för kampanjen som vann Årets Lobbyist. Årets Framtidspolitiker. Tidigare vd för tankesmedjan Fores, nu Chief Sustainability Officer på Sweco Sverige.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.