Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Populära fritidshuskommuner

20 augusti 2019

Semestern lider mot sitt slut och i veckan är det många som lämnar sina stugor och återvänder till jobbet i staden. Fritidsboende är populärt och i många fjäll- och kustkommuner har fritidsboendet ökat snabbt de senaste åren. I och omkring storstäderna har utvecklingen i många kommuner däremot varit det motsatta. Där har flera fritidshus omvandlats till permanenta bostäder. Det finns totalt 581 704 fritidshus idag i Sverige. Detta är nästan 24 000 fler än vad som fanns år 2007.

Flest fritidshus i fjäll- och kustkommuner

Fritidshusen är framförallt koncentrerade till attraktiva fjäll- och kustkommuner. I topp finns bland annat Härjedalen, Malung-Sälen, Storuman och Åre. Dessa kommuner har en utpräglad vinterturism och flera populära skidorter. Många ”sommarkommuner” (såsom Borgholm, Orust, Båstad och Tanum) utmärker sig också med många fritidshus per invånare. I Stockholms län utmärker sig Norrtälje med flest fritidshus per invånare. Norrtälje har till antalet flest fritidshus i hela landet (26 093 st.).

Fritidsboende gynnar det lokala näringslivet…

Ett stort bestånd av fritidshus kan både vara en tillgång och utmaning för kommunerna. Ett högt inflöde av fritidsboende skapar underlag för service och gynnar det lokala näringslivet. Åre är ett bra exempel på detta. Där finns idag omkring 70 restauranger/caféer, samt ett flertal specialiserade butiker. Det är få kommuner med en befolkning på 10 000 invånare som kan erbjuda ett sådant varierat serviceutbud.

… men skapar ojämn belastning på kommunala tjänster

En hög koncentration av fritidsboende under olika tider på året skapar en ojämn belastning på kommunens service och tjänster. Stuginvånarna är inte skrivna på sitt fritidshus och syns därför inte i den officiella statistiken. Det kan därför vara en utmaning för kommunerna och regionerna att bekosta och tillhandahålla tjänster som exempelvis vatten, sophämtning och sjukvård.

Vill du veta mer?

Håll utkik efter publikationen Sveriges Nya Geografi som Sweco släpper under hösten. I år är temat attraktivitet och en av de aspekter vi kommer belysa är hur fritidsboendet ser ut i kommunerna. På Umeå Universitet pågår forskning om fritidsboende och ”den osynliga befolkningen”, här finns en intressant artikel som visar hur fritidsboendet skiljer sig åt mellan kommunerna.

Författare
Emma arbetar med lokal och regional utveckling på Swecos avdelning för samhällsanalys och strategi. Emma intresserar sig för staden och landsbygden och vad som gör platser och orter attraktiva. Emma är projektledare för Swecos årliga publikation Sveriges Nya Geografi. Kontakt: e.andersson@sweco.se

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.