Digitalisering

En blogg om utmaningar och möjligheter med digitaliseringen inom samhällsplanering och samhällsbyggnad.

Öppna data – hur skapas nyttor och hur minskas hinder?

20 mars 2018

Under veckorna som har gått har Öppna data varit i fokus i flera olika sammanhang. Öppna data är ju en av förutsättningarna för framtidens smarta städer och samhällen. Av denna anledning är det extra kul att de undersökningar avseende de statliga myndigheternas tillgänglighet av öppna data som Sweco arbetat med under hösten nu har släppts, och är en del av Statskontorets analyser i rapporten ” Hinder för att använda myndigheternas öppna data”.

Såsom beskrivs i rapporten finns det en del bra exempel inom de statliga myndigheterna idag, men det finns fortfarande mycket kvar att göra vad gäller att publicera data, underlätta för alla att hitta informationen och senare också kunna nyttja den. Framförallt identifieras att det är svårt för användargruppen ”Utvecklare”, dvs den som vill komma åt data för att använda i olika former av tjänster och program. Det är bland annat bristen på API:er men också avsaknad av standarder som gör att det är svårt att jämföra olika dataset som är hämmande här. Det är ju främst den här gruppen av användare som det brukar refereras till i samband med öppna data i den smarta staden, dvs i tankegången att genom att tillgängliggöra och öppna upp data så ökar möjligheten för fler – såväl medborgare som mindre start-ups eller andra privata aktörer – att använda data i nya innovativa lösningar och tjänster som kommer staden och dess invånare till gagn.

Ida Bodén från Sweco som var med och intervjuade flera myndigheter i samband med rapporten framhåller att det finns stor vilja ute på myndigheterna att skapa öppna data men hur det ska gå till är otydligt, och att för enskilda tjänstemän att få resurser för att göra detta är i dagsläget snudd på omöjligt. Det vill säga att hon anser att tekniken finns, liksom kunskapen om hur man gör det, men att det är incitamenten som saknas.

På frågan vad som kommer hända framåt i tiden så trycker Ida på vikten av att skapa API:er för att främja åtkomsten av öppna data. ”Med en ökad individualisering i samhället och krav på individanpassad information behöver data snabbt och enkelt kunna extraheras från olika system”, fortsätter hon, ”och detta går att göra på många olika sätt men det i nuläget enklaste och snabbaste är att skapa API:er”.

Om myndigheterna har svårt att få ut sin data och tycker att det är oklart hur detta struktureras och vilka standarder som ska följas – tänk då vilken utmaning detta är för landets 290 kommuner. Idag finns det flera kommuner som föregår med goda exempel när det gäller öppna data, oftast är det landets större kommuner – alternativt en kommun med en eller ett par eldsjälar som driver på detta utav ett eget intresse. Jag chattade med en av dessa eldsjälar, Britta Duve Hansen i Lunds kommun, i förra veckan om utmaningarna, och frågade henne om hon fick önska någon form av riktlinjer för öppna data, vad skulle det då vara? Den främsta frågan som hon då tog upp var just standarder – och gärna av en utpekad myndighet – tex skulle det (precis som Statskontoret föreslår i rapporten) kunna vara en uppgift för den nya Myndigheten för Digital förvaltning som öppnar i Sundsvall 1 september i år. Men Britta önskar så klart mer än bara standarder, helst vill hon också se en infrastruktur där man kan ladda upp data med en gemensam API, typ ett datahotell. Som exempel nämner hon IIS (Internetstiftelsen i Sverige) och deras datahotell som använder dcat ap, dvs den vokabulär och metadataspecifikation som rekommenderas av EU-kommissionen och som också finns i INSPIREs portaler. Det är ett bra exempel som följer standarder och som därför gör det enklare att länka ihop med andra datakällor efteråt.

Det kommer med all sannolikhet finnas en del för den nya myndigheten att ta tag i, om det fattas beslut om att de ska äga frågan kring myndigheternas öppna data. I slutet på förra veckan kom tex en inbjudan från OECD som tillsammans med Finansdepartementet anordnade seminarium och workshops med svenska representanter från kommuner och näringsliv för att resonera kring nuläge, utmaningar och möjligheter med en datadriven förvaltning i Sverige. Under dessa dagar diskuterades också vilka behov som finns kring riktlinjer med mera kring Öppna data, däribland behov av standarder, incitament mm. Bland annat diskuterades Open Data Charter som togs fram 2015 och som nu ska revideras. Hur vill vi i Sverige att dessa riktlinjer ska formuleras för att vara oss till gagn?

Med detta sagt så har jag inte ens hunnit nämna diskussionerna om Öppna geodata som också pågår, inte minst den debatt som ULI Geoforum anordnade 9 mars och där Maria Gårdlund från Sweco var med och debatterade. Men öppna geodata och vikten av dessa – det får bli ett helt eget blogg-inlägg…

Vill du läsa mer?

Computer Swedens artikel om rapporten från Statskontoret:

https://computersweden.idg.se/2.2683/1.699357/svart-anvanda-oppna-data

Författare
Jenny Carlstedt arbetar på Sweco med IT för samhällsutveckling och skriver gärna om utmaningarna med informationsflöden och behovet av digitalisering för våra framtida smarta samhällen.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.