Den 17 mars i år på mässan Position 2015 presenterade Lantmäteriet nyheten att de kommer att släppa småskalig kartinformation som öppna data. Genast startade ett flöde på Twitter och i sociala medier med hurra-rop och många ”Äntligen”.
För att förstå vidden av detta meddelande behöver vi känna till lite om hur det historiskt sett ut i branschen. Nedan följer ett försök att förklara bakgrunden – väldigt kortfattat för att passa in i bloggen.
I Sverige har geografisk information (kartor och kartinformation) tillhandahållits av de som producerar kartorna. Att producera kartor kostar pengar, så klart, och som det sett ut i Sverige så har de myndigheter som tagit fram informationen också haft ett ansvar att finansiera sin egen verksamhet. På det viset har relativt komplexa system för att producera och tillgängliggöra kartor tagits fram som i slutänden inneburit att kostnaden för kartan oftast fallit på användaren.
Det kan vara svårt att förstå när kartor nuförtiden är så lättillgängliga och en naturlig del i vardagen hur dessa restriktioner påverkat oss. Som i alla fall där det finns begränsningar dyker det så klart upp motpoler. I kartinformationens fall kom tjänster som OpenStreetMap där kartor produceras av entusiaster och tillgängliggörs utan kostnad. Dock finns det en begränsning i detta kartunderlaget eftersom det bygger på att någon har varit i ett område och karterat det. Tittar ni noga i kartan ser ni att många områden i Sverige är väldokumenterade, men det finns fortfarande platser som fortfarande saknar underlag.
Redan 2003 kom det så kallade PSI-direktivet från EU. PSI står för Public Sector Information och direktivet syftar till att öka tillgängligheten på offentliga myndigheters information. Sedan dess har fler och fler myndigheter verkat för att kartlägga och tillgängliggöra sin information. Även om det i PSI-direktivet inte finns krav på att information ska kunna nyttjas utan kostnad så har ändå flera myndigheter valt att tolka det så. Inte minst för att nyttan av alla investeringar som gjorts för att producera data utfaller först när informationen används.
Det är ännu oklart vad Lantmäteriets tillgängliggörande av kartorna kommer att leda till, men vi hoppas på att få se flera roliga och innovativa lösningar som bygger på deras öppna data. Tillgång till data och tillgång till information är en av förutsättningarna för den smarta staden.
