Under hösten kör vi en serie blogginlägg med intervjuer med några av våra digitaliseringsexperter. Denna vecka har vi intervjuat Beatrice Bengtsson, som arbetar med digitalisering och innovation hos Swecos samhällsanalytiker .
Inom vilket verksamhetsområde inom samhällsbyggnadssektorn arbetar ni inom?
Jag arbetar med strategi och utvärdering inom områdena näringslivsutveckling, digitalisering, innovation och intersektionalitet. Mina kunder är exempelvis Europeiska kommissionen, Regeringskansliet, nationella myndigheter och regioner. Det är vanligtvis en kombination av analys och verksamhetsutveckling som jag gör.
Exempelvis har vi, som underkonsulter till Faugert & Co Utvärdering/Technopolis Sweden, precis avslutat en utvärdering av det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige för Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Sen hjälper vi Tillväxtverket med ett landsbygdslabb för att integrera landsbygds-/geografiska perspektiv i 22 myndigheter.
Vilka utmaningar ser ni att kunderna inom ert verksamhetsområde står inför?
Vi utreder offentliga satsningar för att se i vilken utsträckning beställaren nått måluppfyllelse och lyckats åstadkomma resultat och effekter. Dessa typer av analyser har ökat kraftigt mot bakgrund av Coronapandemin. Vi utvärderar insatser för krishantering och adderar ett så kallat Covid-19 filter i näringslivsanalyser. Tack vare ett nytt ramavtal för Visit Stockholm stöttar vi nu en besöksdestination i kris och erbjuder stöd för både omvärlds- och scenarioanalys såväl som verksamhets- och strategiarbete. I takt med samhällets ökade digitalisering och nya typer av behov i pandemins spår ser vi fler förfrågningar gällande digitalisering, innovation och långsiktigt strategiskt arbete. Vi samhällsanalytiker har oerhört mycket att göra! Vi ser också en professionalisering av vårt arbetsområde. Det är hög konkurrens, tuffa krav och förväntningar på nya typer av leveranser. Kunderna har mycket information att processa, och vi gör alltmer dynamiska och interaktiva leveranser där analys och resultat blir mer lättillgängligt visuellt. Fler efterfrågar också innovationsledning, något annat än verksamhetsutveckling och förändringsarbete. De ser ett behov av att arbeta strukturerat och systematiskt med innovation för att klara hållbar omställning och hantera en osäker framtid.
Kan digitalisering vara ett stöd i dessa utmaningar?
Digitalisering är bra för att möta olika typer av behov och utmaningar. Men den behöver vara inkluderande och tillgänglig för att skapa bred nytta, vilket inte sker per automatik. En digital tankesmedja är inte per automatik bättre än en fysisk fokusgrupp som metod för datainsamling. Vi behöver i båda fall säkra jämlik inkludering och fördelning av talartid för att få ett bra underlag till analys. Minecraft för barn som metod för demokratisk inkludering i medborgardialoger säkerställer inte att barn blir lyssnade på. Vi måste fortfarande granska om det digitala underlaget faktiskt används som underlag när beslut fattas. AI matas med data och använder sig av träningsmodeller som skapas av människor. Här finns risk att koda och träna in både ojämställdhet, sexism och rasism. Möjligheterna är oändliga, men vi måste säkerställa att ny digital teknik – som i huvudsak är en manlig sfär – inte förstärker ojämlikhet. När vi exempelvis utvärderar de strategiska innovationsprogrammen vill beställarna ha en analys av mäns och kvinnors makt och inflytande, representation, projektdeltagande och beviljandegrad, och huruvida resultat och effekter bidrar till jämställdhet.
Om ni tänker långt fram – vad händer nom er sektor om tio eller tjugo år? Hur nyttjar vi kraften i digitalisering då?
Just nu är det mer förfrågningar gällande dynamiska och interaktiva leveranser, infografik, visualiseringar, filmer som komplement till rapporter, öppna data, mer data, mer komplexa analyser, hantering av extrem osäkerhet, partnerskap/samverkan och integrering av en rad olika hållbarhetsperspektiv. Vi testar själva AI/ML för hantering av ostrukturerad data och ger råd kring inkluderande och socialt hållbar digitalisering.
Vad som händer om tio eller tjugo år? Oj, det är svårt att säga! Men naturligtvis sitter vi inte med administrativa och repetitiva arbetsmoment som en dator kan göra både snabbare, bättre och alla timmar på dygnet. Vi samhällsanalytiker jobbar med stora data, helt andra volymer av data än idag. Vår analys är på djupet tvärvetenskaplig, inte olika perspektiv sida vid sida. Data köps inte in en gång per månad, den finns öppen från en mängd olika källor och kan användas i realtid. Vår affärsmodell är helt annorlunda. Kunden upphandlar inte en väg eller en parkeringsplats, den prenumererar på mobilitetslösningar. Digitala lösningar skapar nytta överallt, inte bara i städer utan också på olika landsbygder. Vi använder digitala tvillingar för att tillgodose planeringsbehov inom sjukvård och äldreomsorg lika självklart som inom tillverkningsindustrin. Vi har svensk export av jämställd och jämlik välfärdsteknologi till andra delar av världen. Programmering är ett obligatoriskt ämne i grundskolan, och intresserar flickor lika mycket som pojkar. Teknikutvecklingen är demokratisk och hållbar. Den har minskat orättvisa avstånd mellan olika grupper och platser i samhället. Det tror jag på, och det måste ju naturligtvis vara målet!
Vill du veta mer? Kontakta Beatrice Bengtsson!
