Tillståndet i miljön, IVL Svenska miljöinstitutets årliga konferens, hölls i onsdags och jag hade förmånen att vara med och bli inspirerad och uppdaterad. Ett av de stora intrycken under dagen var vilken effekt och vilket genomslag klimatavtalet i Paris har i näringslivet. I stor sett alla talare under dagen hade oberoende av varandra valt att lägga bilden nedan som en av sina första bilder. Som Louise König, hållbarhetschef på Coop utryckte det ”det är oerhört kraftfullt att vi alla nu tar avstamp i det här”. Jag fick snabbt bli varm med begreppet ”SDGerna”, de 17 UN Sustanable Development Goals.
Samarbete, digitalisering och cirkulär ekonomi och delningsekonomi var andra nyckelord under dagen. Var det inte tydligt innan så var det uppenbart i slutet av dagen att vi för att nå mål som sattes i Paris [som vi måste nå!] måste samarbeta brett, inom branscher och mellan branscher, mellan näringsliv och det offentliga och över nations och generationsgränser. Vikten av att ta sig an alla målen som en helhet poängterades också av många. Vi måste gemensamt ta ansvar för att inte jobba i stuprör och riskera suboptimeringar som kan få negativa konsekvenser på ett annat område.
Hur ser det ut då, kommer vi klara 1,5 grad och alla de andra målen till 2030? Som Anders Wijkman, chef för regeringens miljömålsberedning sa ” bilden är splittrad”. Det händer en massa bra inom teknikutveckling, många företag och städer tar stort ansvar och stora kliv och många initiativ och koalitioner har startats. Men andra sidan av myntet är att utmaningarna är stora, vi måste ställa om nu och vi måste göra mer snabbare. Wijkman konstaterar att det kommer krävas hårt arbete men att Sveriges förutsättningar att lyckas nå vår del av målen är bra ”om inte vi i Sverige ska gå före vem ska då göra det”.
Digitalisering är ett av de områden som verkligen händer nu. Enligt UD den största enskilda samhällspåverkaren just nu. Anna Felländer, Digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank kallade digitaliseringen en raketmotor för alla andra samhällsprocesser. Har vi nu en raketmotor så blir det oerhört viktigt att rikta den åt rätt håll. Som Mikael Anneroth från Ericsson utryckte det ”det är en stort skillnad på att utveckla smarta städer och smarta hållbara städer”. Vi måste styra digitaliseringen så att det blir en raketmotor mot ett mer hållbart samhälle och ta hjälp av den för att klara de globala hållbarhetsmålen. Styr vi raketmotorn enligt business as usual så kan det leda katastrofalt åt fel håll.
Många exempel gavs under dagen på hur digitalisering kan bli just den skjuts i en mer hållbar riktning som vi behöver och bli till nytta för oss medborgare. E-hälsa och företaget Kry var ett exempel men främst pratades det möjligheter för nya affärsmodeller som underlättar delningsekonomi och cirkulär ekonomi. Anders Wijkman utryckte det ”att prata cirkulär ekonomi har varit som att prata med en vägg i 10-15 år men nu börjar nåt att hända. Digitalisering möjliggör nya affärsmöjligheter.” Cirkulär bioekonomi är ett jätteviktigt område, skogen omnämndes av flera som det gröna guldet som både kan ge drivmedel, nya varor och vara kolsänka. Även helt andra branscher fanns med och berättade, kan kanske modejätten HM:s vision som är att bli helt cirkulära bli det som förändrar klädindustrin, jag hoppas det. Hopp om framtiden genom initiativ från bland annat näringslivet får runda av mina tankar denna gång.
