Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Möt en demograf

26 juni 2020

Idag träffar jag Christian Skarman som jobbar som demograf här på Sweco. Demografi är alltid ett högaktuellt ämne och särskilt nu då alla befolkningsprognoser färdigställs. I år är arbetet extra utmanande då det finns en stor osäkerhet kring vilka effekter vi kommer att se av Covid-19 och omständigheterna kring det.

Hej Christian! Vad gör en demograf?

Demografi betyder befolkningslära och demografer är specialister inom metoder som inriktar sig på att analysera befolkningens sammansättning och utveckling. Det kan handla om barnafödande, dödsfall och migration samt dess koppling till samhällsutvecklingen. Det kan även handla om befolkningens sammansättning, tex åldersstruktur eller familjesammansättning.

Vad spännande det låter! Vad jobbar du i för typ av uppdrag på Sweco?

Många uppdrag handlar om att ta fram befolkningsprognoser. Prognoserna används sedan bland annat för planeringen av kommunal verksamhet, som till exempel skolor samt som input till resursfördelningsmodeller och skatteunderlagsprognoser. Befolkningsprognoser är ryggraden i hela den kommunala planeringen.

Många uppdrag handlar även om demografi kopplat till bostadsbyggande. Då kan det handa om studier över vilka bostadsbehov som befolkningsförändringen kan väntas ge upphov till eller analyser över vilka det är som flyttar in i nyproducerade bostäder beroende på bostadstyp, upplåtelseform, storlek och geografiskt läge.

Kan kommuner ta hjälp av dig om de vill göra sin prognos själva?

– Ja det går mycket bra. Jag har haft flera uppdrag där kommunens prognosmakare har bett om en genomlysning av deras prognosarbete för att få feedback på hur deras metoder kan vidareutvecklas och förfinas. Jag har även varit bollplank och metodstöd när en region har utvecklat sin egen modell för att ta fram befolkningsprognoser för länet och dess kommuner. Vi håller även utbildning och ger support i programvaran Demos, som är den mest använda modellen bland de kommuner som tar fram sina prognoser själva.

Hur var det att göra kommunprognoserna i år, med tanke på rådande läge, då det finns så många osäkra faktorer?

– Kommunerna vill oftast vill ha sin prognos färdig under vårterminen och därför har det varit ett utmanande arbete då det finns ett ganska stort tidsmässigt eftersläp i när befolkningsstatistiken släpps. Det har alltså funnits ganska lite data att tillgå när prognoserna har fastställts. När det är perioder med större demografiska förändringar som nu i Covid-19 tider eller när det kom många flyktingar som år 2015, brukar bästa tillvägagångssättet vara att försöka finna en händelse något tidigare år då vi hade en liknande situation att bygga antaganden kring. När det gäller den rådande lågkonjunkturens effekter på flyttningar går det att dra paralleller till senast finanskrisen 2008. Men när det gäller antalet avlidna visade sig Cobvid-19 tidigt ha en långt högre dödlighet än till exempel den nya influensan år 2009. Därför valde vi istället att följa utvecklingen veckovis, för att på så vis urskilja en riktning på trenden och att bygga ett antagande om helåret kring.

I era prognoser ser ni ett minskat barnafödande. Vad innebär det för befolkningsutvecklingen på sikt, kommer vi bli allt färre?

– Först och främst måste man skilja på fruktsamhet och antalet födda barn. Idag föds det ganska mycket barn. I genomsnitt har det fötts omkring 105 000 barn per år de senaste 50 åren och år 2019 föddes det cirka 115 000 barn. Men med tanke på hur många det är som idag befinner sig i barnafödande ålder är det ändå ett ganska lågt barnafödande. När man talar om fruktsamhet inom demografin menar man hur många barn som föds i förhållande till antalet kvinnor det finns som är i fruktsam ålder. Fruktsamheten har sjunkit i Sverige sedan år 2010 och var förra året på den lägsta nivån sedan år 2002. År 2019 var den summerade fruktsamheten 1,70 barn per kvinna i riket. Det innebär att om 2019 års barnafödande bland kvinnor i åldern 15‑49 år skulle en kvinna i genomsnitt få 1,70 barn. Man brukar säga att för att en befolkning ska hållas konstant till antalet konstant krävs det att det föds omkring 2,1 barn per kvinna. Med dagens fruktsamhet skulle alltså Sveriges folkmängd minska på sikt, om inte invandringen fortsätter att vara större än utvandringen.

Vilket team står bakom prognoserna?

– Vi är omkring 10 personer som arbetar med befolkningsprognoserna där alla har utbildning inom statistik eller demografi. Vi har en bra mix av seniora prognosmakare med 15-20 års erfarenhet och nya talanger som gett sig in i arbetet med entusiasm och nytänkande. Vi tar både fram prognoser med våra egenutvecklade modeller eller om så önskas framtagna i programvaran Demos. En stor styrka är den långa tradition vi har med våra rötter i Stockholms stads utrednings- och statistikkontor. De modeller vi använder hos Sweco idag har utvecklats och förfinats under många decennier. I våra arkiv har vi nära 100 åriga prognoser framtagna av våra föregångare och det är inte ovanligt att man blir inspirerad av metoder och modeller som utvecklats långt innan man själv var född. En av mina favoritrapporter är den prognos som Erland Hoffsten tog fram år 1941 när han arbetade på vad som då hette Stockholms stads statistiska kontor. Där använder han en prognosmetod som påminner mycket om de riskbaserade modeller vi använder idag.

Stort tack Christian! Det låter som att en demograf är en given kompetens inom stadsutveckling. På återseende!

Illustration: Karin Forss, samhällsanalytiker på Sweco

Profilbild
Författare
Pernilla Melin är affärsområdeschef för Swecos samhällsanalytiker. Pernilla tror på att framgången bakom en hållbar utveckling handlar om att se till helheter och att utvecklingen bör ha sin grund i välgrundade analyser och scenarier. Med förståelse, fakta och insikter kan vi tillsammans skapa en hållbar samhällsutveckling.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.