Bygg bättre

Bygg bättre-bloggen levererar reflektioner och rapporter rörande hållbara byggprocesser och vad som konkret ska till för att skapa dem. Swecos konsulter ger interna och externa trendspaningar och djupdykningar i branschens hållbarhetsmässiga hotspots.

Våtmark

Matchmaking – en väg till snabbare återvätning av torvmarker

14 oktober 2021

Klimatgasutsläpp från tidigare utdikade torvmarker står för omkring 20% av Sveriges territoriella utsläpp av klimatgaser. Det är lika mycket som personbilstrafiken. Men till skillnad från transportinfrastrukturen saknas det en nationell färdplan som stakar ut de tidigare våtmarkernas väg mot klimatneutralitet.

Återvätningsprojekt, det vill säga skapa fuktiga och blöta biotoper i tidigare utdikad mark, kan vara tidskrävande och en av orsakerna är att det ibland tar lång tid att hitta markägare som har lämplig mark som de är beredda att göra om till våtmark. På Sweco ser vi av erfarenhet att matchmaking mellan stora markägare och kompensations- och/eller återvätningsprojekt hjälper på att skynda på projekten.

Våtmarkers många ekosystemtjänster är vida kända. Så även dess värde som kolsänka. Däremot har det i samhällsbyggarbranschen inte funnits etablerade arbetsprocesser för att värdera våtmarker ur ett klimatperspektiv, utan behovet av att minimera påverkan utgår oftast från ett hydrologiskt, vattenkvalitetsmässigt och/eller biodiversitetsperspektiv.

Eftersom våtmarker är så multifunktionella saknas det ett samlat grepp. Det är många aktörer inblandade som bevakar våtmarksfrågan utifrån sitt behov av åtgärder. Det skulle behövas en nationell balansräkning av utsläppen för att tydligare kunna fördela och värdera åtgärderna, samt säkerställa att de är i fas med vad som krävs för att klara klimatmålet. Goda exempel finns att hämta exempelvis hos den arktiska regionen där Arktiska rådet planerar att tillsätta en våtmarkskoordineringsfunktion för att säkerställa att våtmarkers alla olika värden vägs in i planering och beslutsfattande. Även Trafikverket föregår med gott exempel och kommer under 2022 ha  schablonvärden för emissioner från torvmark/ våtmark som skall ingå i deras klimatberäkningsverktyg, Klimatkalkyl.

När man pratar om våtmarksmanagement måste man hålla två perspektiv i huvudet. Det ena är att undvika onödig exploatering som innebär att existerande våtmarker försvinner och därmed förhindra uppkomst av nya emissioner. Det andra är att stoppa läckaget från torvmark som utdikades på 1800- och 1900-talet.

I grova tal består 3 % av Sveriges yta av tidigare utdikad torvmark. Schablonvärden visar på att nettoutsläppen är större från bördiga marker och jordbruksmarker än från näringsfattiga marker och skogsmarker. Det kan dock finnas en osäkerhet i det eftersom jordbruksmarker oxiderar kol snabbare än skogsmarker och därför i många fall troligen har en mindre mängd kol kvar.

Våtmarker i exploateringsprojekt

När det kommer till att förhindra uppkomst av nya utsläpp är det bästa att helt undvika, eller i den mån man kan, begränsa påverkan på våtmarker eftersom de hydrologiska och biologiska funktioner och värden som byggts upp över en lång tid är svåra att återskapa. Ofta är det dessutom svårt och kostsamt att bygga på den här typen av mark eftersom byggnationerna kräver omfattande markstabiliserande åtgärder innan marken är byggbar för till exempel infrastruktur eller byggnader. Ibland är det dock inte möjligt att undvika påverkan. Inom infrastruktur kan det exempelvis handla om en järnväg som kräver en spikrak linjedragning och där man värderat andra miljövärden framför att korsa våtmark. Då är nästa steg att ta till att hitta skonsamma byggmetoder, såsom exempelvis spontning, för att göra åverkan så liten som möjligt.

Särskilt i urbana områden sker det fortfarande exploatering på våtmarksområden. Ibland kompenseras den hydrologiska och vattenvårdande funktionen och ibland även den ekologiska funktionen om tillståndsmyndigheterna kräver det. Det är bra, men risken är att värdet som kolsänka inte kompenseras eftersom det inte ingår som parameter i bedömningsmodellerna.

Korta ledtiderna i markförhandlingen

När man i exempelvis ett infrastrukturprojekt påverkar en våtmark letar man ofta samarbeten mellan markägare, länsstyrelsen och Trafikverket för att hitta en yta att skapa en kompenserande våtmark på. Det kan vara kostsamt och tar ofta lång tid att få till.

Det finns många platser i landet där utdikningen, i syfte att öka till exempel skogsproduktionen eller jordbruksproduktionen, inte lyckats fullt ut och där marken trots insatser klassas som impediment. Områden där utdikning tidigare genomförts, men där produktionsresultaten har uteblivit, skulle kunna utgöra lämpliga områden för återvätningsprojekt där man försöker hitta tillbaka till den hydrologi som försvann i samband med utdikningen. Därmed återskapas hydrologiska och biologiska funktioner som i sin tur kan bidra till att minska utsläppet av klimatgaser. Vinsten för markägarna är bland annat att de kan redovisa det i sina miljörapporter. Dessutom kan man få utökade bidrag för skötsel av våtmarker om man anlägger sådana på t.ex sin jordbruksmark. På Sweco använder vi oss av matchmaking mellan stora markägare och exploateringsprojekt, vilket vi ser skapar vinster i kostnadseffektivitet och tidsplan.

Teknik skapar lättare planering av våtmarker i skogsområden

En annan bromskloss kan vara markägares oro för påverkan på omkringliggande mark. Idag finns program som visuellt modellerar vattenspegelns utbredning utifrån olika hydrologiska scenarion. Sweco har mycket god erfarenhet att utreda och titta på hur flödesvägar och hydrologi kan återskapas i denna typ av projekt. Genom att vi har tillgång till både vattenekologer, landekologer, samt konsulter inom både tillståndsverksamhet och ingenjörer jobbar vi med hela kedjan i våtmarksprojekt.

Författare: Per Berglund, David Rocksén och Anna-Emilia Joelsson

Författare
Anna-Emilia Joelsson är hållbarhetschef för Swecos infrastruktursegment och har som särskilt fokusområde att få en skaleffekt i hållbarhetsfrågan genom att lyfta hållbarheten i vanliga byggprojekt som ligger vid sidan av de projekt man oftast tänker på i hållbarhetssammanhang.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Name *

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.