Digitalisering

En blogg om utmaningar och möjligheter med digitaliseringen inom samhällsplanering och samhällsbyggnad.

Maskininlärning som ett steg mot smarta kontorsbyggnader

7 september 2020

Clara Grönlund har precis börjat arbeta som dataanalytiker inom hållbarhet och digitalisering på Swecos avdelning inom IT för samhällsutveckling. Under våren skrev hon även sitt examensarbete tillsammans med Astrid Gustafsson i samarbete med Sweco. Examensarbetet kretsade kring smarta byggnader, vilket arbete som sker inom området och olika tekniska lösningar som kan användas inom fastighetsbranschen.

Varför smarta byggnader?

Sveriges bebyggelse står idag för ca 39% av den totala energianvändningen. Detta beror delvis på att en stor del av byggnadsbeståndet utgörs av äldre byggnader som inte är energieffektiva. Det finns därför ett stort behov av att hitta lösningar som gör att det befintliga beståndet kan använda energi på ett mer effektivt sätt. Energieffektivisering av byggnadsbeståndet är bara ett av alla de områden där smarta byggnader skulle kunna bidra till förbättringar. Andra områden som diskuteras är exempelvis bättre arbetsmiljö, ökad användarvänlighet, effektivare resursanvändning, platsoptimering i kontorslokaler och ökad förståelse för de olika systemen i byggnaden. 

Ett sätt att förstå smarta byggnader är byggnader vars system har digitaliserats och kopplats samman. Bland annat genom att de samlar in data som kan analyseras för att få information och större kunskap om byggnaden. Informationen kan i sin tur användas till att styra byggnaden på ett mer effektivt sätt. 

Maskininlärning och modellering 

Ett exempel på en smart lösning är att förbättra luftkvaliteten i kontors- och konferensmiljöer genom att förutse framtida värden på koldioxidhalter. I examensarbetet förutspår Clara och Astrid dessa värden med hjälp av data mining, maskininlärning och modellering. Att undersöka koldioxidhalter möjliggör både energieffektivisering och förbättrad arbetsmiljö. Exempelvis skulle kunskapen kunna användas för att förbättra ventilationen. Ett annat alternativ är att informera de anställda att de borde ta en paus i arbetet om koldioxidhalten i kontorsrummet börjar bli för hög. En stor fördel med lösningar som involverar analys av just koldioxid är att många aktörer redan samlar in denna typ av data. Lösningar som använder denna typ av dataanalys skulle därför kunna vara relativt smidiga att implementera och skala upp.


.

Författare: Clara Grönlund, Dataanalytiker

clara.gronlund@sweco.se

Profilbild
Författare
Författaren ingår i Swecos team inom IT för samhällsutveckling

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.