Laserskanning har använts i många år och är ett sätt att registrera 3D-data av komplicerade konstruktioner såsom industrier, broar, vägar, byggnader och andra anläggningar. Resultatet av en skanning är ett 3-dimensionellt punktmoln som beskriver de skannande objekten i 3-dimensioner. Det ger oss möjligheter att mäta, analysera, och 3D-modellera utan att vara fysiskt på plats.
Historisk sett har tekniken varit dyr och tidskrävande vilket har gjort att användningsområdena varit inriktade till en viss bransch, som industrin. Men med självkörande bilar och smartphones som utnyttjar tekniken (ex. LiDAR) har det blivit billigare och mer lättillgängligt. Exempelvis har Leica (en av de största leverantörerna av mätutrustning och mycket annnat) tagit fram en enhet tillsammans med Autodesk som kostar cirka 15 000 dollar, något som för några år sedan skulle kostat 50 000 dollar eller 100 000 dollar. Det finns många andra exempel på ny teknik inom området såsom Paracosm som satsar på en enhet som gör det möjligt att ”live-skanna” en byggnad utan fasta mätpunkter. Gemensamt för dessa nya lösningar är att de är billigare, effektivare och kan användas av vem som helst. En av nackdelarna är att mätnoggrannheten inte är lika hög som den dyrare utrustningen men frågan är om man alltid behöver en mätnoggrannhet på 1 mm eller mindre?
Med denna typ av utrustning är det även möjligt att få ut 360-graders bilder, IR-bilder mm. Min personliga erfarenhet är att många beställare är ganska obekanta med tekniken och hur kan det kan effektivera byggprocessen, men med billigare och mer lättillgänglig teknik är jag övertygad ett det kommer ske en förändring kommande år. Jag kan berätta om två konkreta exempel jag varit med om under min tid på Sweco utan att gå in på detaljer.
Nummer ett är ett exempel från vår beställare Swedavia som äger de flesta av Sveriges flygplatser. Projektet är mycket omfattande och sträcker sig över en 5-10-årsperiod med en komplex byggprocess eftersom produktionen måste ske samtidigt som flygplatsen är i full drift. Eftersom projektet kräver många specialister är projektgruppen spridd mellan konsulter från olika delar av Sverige, Norge och Danmark. Genom att i tidigt skede laserskanna stora delar av byggnaderna fick alla en fullständig bild av förutsättningarna utan att förlita sig på dokumentation som sällan stämmer överens med verkligheten. På det här sättet har man sparat mycket tid på resor och många timmar med besök ute på plats, man har även säkerställt att alla fått ta del av samma information. I det här fallet var det även fördelaktigt pga sekretess/tillgång till utrymmen samt att inte störa den dagliga driften. Andra exempel när det kan vara fördelaktigt är sjukhus där det kan vara känsligt att avbryta den dagliga verksamheten.
Exempel två är en förstudie för en framtida ombyggnation inom sjukvården. Byggnaden är från tidigt 1900-tal med bristfällig dokumentation. Byggnaden laserskannades för att få en fullständig bild av verkligheten. Swecos arkitekter 3D-modellerade sedan utifrån punktmolnet för att att kunna presentera en plan för hur ombyggnationen skulle se ut. Genom att göra detta har man skapat ett bättre beslutsunderlag för beställaren samt säkerställt att om projektet genomförs har man ett väldigt bra underlag att jobba ifrån utifrån ett BIM-perspektiv. Beställaren fick här även möjlighet att gå runt i byggnaden i virtual reality i vårt VR-rum på Uppsalakontoret vilket uppskattades mycket!
Laserskanning används även idag för antikvarisk dokumentation samt inom IT-forensik hos Polisen för att dokumentera brottsplatser. Genom att använda det under hela byggprocessen (från projektering till slutproduktion) kan man säkerställa att det blir byggt som det är projekterat, ha en bättre överblick över vad som händer/tidplan, samt få en fullständig dokumentation att lämna över till beställarens förvaltning.
Kristoffer Rask
BIM & Informationssamordnare
