Energi

Omställningen till ett hållbart energisystem pågår runt om i världen och Swecos energiexperter arbetar i hela energiförsörjningskedjan. Med stor entusiasm handlar det till exempel om marknadsanalyser, scenarieutveckling, utredningar, utvärderingar, strategiska planer, drivmedel, energilager och power to gas.

Konsumtionsbaserade utsläpp – bortglömd klimatpåverkan?

22 april 2020

I en globaliserad värld som denna leder vår konsumtion inte bara till växthusgasutsläpp inom våra egna landsgränser. Hur vi transporterar oss, hur vi bor och vad vi äter leder alla till klimatpåverkande utsläpp både inom och utanför Sverige. Det är en betydande del av våra utsläpp, men de är svåra att uppskatta och mycket av arbetet för att minska dem kvarstår.

Precis som nämndes i föregående inlägg ”Carbon Capture and Storage (CCS) – En viktig pusselbit i klimatomställningen” har COVID-19 haft en dramatisk påverkan på samhället, men även på våra levnadsvanor. Vår konsumtion av flygresor, upplevelser, kläder och liknande konsumentartiklar bedöms ha minskat drastiskt, med betydande konsekvenser för många människor och hela branscher. Som en följd av den minskade konsumtionen bedöms även våra utsläpp under år 2020 minska betydligt jämfört med tidigare år.

Vad är konsumtionsbaserade utsläpp?

Naturvårdsverket definierar att svenska konsumtionsbaserade utsläpp ”redovisar den klimatpåverkan som svensk konsumtion av varor och tjänster har orsakat, oavsett i vilket land utsläppen har skett”[1]. Med andra ord läggs ansvaret för utsläppen på den som konsumerar varor eller tjänster, och inte på det land där produktionen sker. Det är en viktig distinktion, då en stor del av de utsläpp som våra levnadsvanor står för idag vanligtvis förläggs på andra länder vars befolkning inte konsumerar varor och tjänster i samma utsträckning.

Hur ser det ut i Sverige?

Att tänka i perspektiv av konsumtionsbaserade utsläpp är av särskilt stor vikt för ett land som Sverige, där vi har en relativt stor import av varor med relativt låga utsläpp inom våra gränser. Ca 60 procent av utsläppen till följd av Sveriges konsumtion under de senaste 10 åren har skett utanför våra gränser, se Figur 1 nedan. I dagsläget inkluderas inte de utsläpp som sker utomlands till följd av vår konsumtion inom etablerade nationella klimatmål, såsom att Sverige ska ha nettonollutsläpp år 2045.

Det är inte heller vanligt att inkludera denna aspekt i koldioxidbudgetar, vilka är framtagna för att visa hur mycket koldioxid vi får släppa ut innan vi överstiger målen som är etablerade i exempelvis Parisavtalet. Trots att ansvaret för konsumtionsbaserade utsläpp enligt ovan borde ligga på de länder där varorna och tjänsterna konsumeras är det lätt att missa dem. Det beror mycket på svårigheten att uppskatta dess omfattning med säkerhet.

Figur 1 – Utsläpp inom Sveriges territorium och utomlands till följd av svensk konsumtion [2]

Att exempelvis fastställa hur mycket konsumtionsbaserade utsläpp som Sverige faktiskt ger upphov till bygger på en mängd antaganden. Vanliga metoder för att estimera de konsumtionsbaserade utsläppen är så kallade multiregionala input-output-analyser, eller MRIOA. Dessa modeller kopplar utsläpp från våra produkter genom att titta på hur flödet av pengar sker mellan länder och mellan olika sektorer. En viss peng för en viss produkt associeras därmed vid en utsläppsfaktor, som indikerar vad konsumtionen har lett till för utsläpp.

Med hjälp av en sådan metod tog Naturvårdsverket år 2019 fram siffror över Sveriges genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp som sker både inom och utanför Sveriges gränser fördelat på olika sektorer, se Figur 2 nedan. Siffrorna indikerar att hushållens konsumtion av transporter, livsmedel, och hur vi bor står för en betydande andel av våra utsläpp.

Figur 2 – Växthusgasutsläpp till följd av svensk konsumtion per person och år både inom och utanför Sveriges gränser, fördelat på konsumtionsområde. Offentlig konsumtion representerar varor och tjänster som exempelvis skolor, sjukhus och myndigheter köper in för att bedriva sin verksamhet. Investeringar är utsläpp kopplat till byggnader, maskiner, datorer, värdeföremål och lagerinvesteringar [3]

Vem kan göra vad?

Precis som siffrorna ovan visar har privatpersoner stora möjligheter till att påverka våra växthusgasutsläpp. Uttrycket om bilen, bostaden, biffen och beachen visar på tydliga kategorier av aspekter som man kan arbeta med. Med det sagt innebär det inte att man helt måste sluta köra bil, flytta till en skokartong, aldrig resa utomlands och sluta äta kött helt och hållet. Istället kan det handla om att man försöker samåka mer, cykla till jobbet varannan dag, bara ta flyget på utlandssemestern vartannat år eller försöka äta vegetariskt varannan dag. På så sätt kan vi minska utsläppen betydligt, utan att behöva ställa om hela vår vardag från en dag till en annan.

Offentliga organisationer har goda möjligheter att agera inom de områden där de har rådighet. Enligt Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan [4] bedöms regioner, landsting och kommuner ha stora möjligheter att påverka utsläppen inom transportsektorn, byggande och offentlig verksamhet. Dessa sektorer står för ungefär en tredjedel av de konsumtionsbaserade utsläppen. Viktiga verktyg här är hållbar upphandling, samt funktions- och innovationsupphandling.

Privata företag kan se över sina egna värdekedjor och inköpsmönster, där resurseffektiviseringar kan leda till vinster även ur ett klimatperspektiv. Ett arbete som bedrivs utifrån etablerade mål inom Agenda 2030 leder också till minskade växthusgasutsläpp.

Vad gör vi på Sweco?

På Sweco arbetar vi inom en bredd av satsningar kring växthusgasutsläpp, där konsumtionsperspektivet är en viktig del. Vi har bland annat stöttat Region Stockholm med hur de som offentlig organisation ska arbeta för att halvera sina konsumtionsbaserade utsläpp till år 2030.

Vi stöttar organisationer med deras strategiska arbete, kan utveckla konkreta handlingsplaner och uppföljningsmetoder för att säkerställa måluppfyllelse. Sweco bidrar även till att höja kunskapsläget på marknaden genom våra Urban Insights, vilka publiceras i rapporter med jämna mellanrum. Årets tema är ”Climate Action Now”, där den senaste rapporten ”Carbon Cost in infrastructure: The key to the climate crisis?” går att läsa här. Med uppdrag i över 80 länder har Sweco en bred, internationell kunskap för att möta framtidens utmaningar.

För att nå etablerade internationella målsättningar gällande utsläpp måste vi arbeta ur ett internationellt perspektiv, och inte begränsa oss till det som sker inom våra egna gränser. Utsläppen som uppkommer utomlands till följd av vår konsumtion bör inte glömmas bort, och kan mötas av alla från privatpersoner till större organisationer. Är du nyfiken på vad er roll är, och hur ni kan vara med och bidra – hör av er till oss!

Vi är med och accelererar omställningen till ett klimatsmart samhälle!


[1] Naturvårdsverket, ”Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan”, s. 3–106, 2019.
[2] Naturvårdsverket, ”Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder”. [Online]. Tillgänglig vid: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/.
[3] Naturvårdsverket, ”Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år”. [Online]. Tillgänglig vid: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-per-person/.
[4] Naturvårdsverket, ”Underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan”, 2019.

Profilbild
Författare
Anton Sjögren är energisystemkonsult på Sweco Energy Strategies. Han arbetar med integrationen mellan energilager, energiproduktion, stadsdelar och transportsektorn parallellt med att ta fram energi- och klimatstrategier för privat och offentlig sektor. Kontakt: anton.sjogren@sweco.se

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.