Traineebloggen

Följ våra traineer under deras första år på Sweco

Konsten att vara expert

26 februari 2018

Under min studietid var min fasta övertygelse att ett yrke är något man lär sig på jobbet, inte i skolan. Fem år på universitet var snarare en språngbräda för att få en tjänst som man sen kan lära sig efter hand. Efter ett decennium eller så kan man kalla sig för expert, förutsatt att man hållit sig något sånär till ett och samma område. Googlar man ”Expert” så får man varianter på definitionen: En person som kan mycket inom ett visst område. Att som nyexad jämföra sig med kollegorna och påstå att man kan så värst mycket inom det gemensamma kompetensområdet förefaller en smula självbelåtet.

Sweco kan skryta med experter i både det ena och det andra, och något som gör Swecos varumärke starkt är bland annat att det i stor utsträckning går att samla ihop precis den kombination av experter som behövs för särskilt komplicerade uppdrag. Det är just experter som Sweco tillhandahåller. Går man in på Swecos hemsida och vidare till kontakt möts man av texten ”Kontakta våra experter”. Men kan vi vara experter allihop? Även vi som fortfarande håller på att vänja oss vid tanken att det är jobbet och inte skolan vi går till på morgonen?

Under en period i högstadiet ägnade jag mig åt lacrosse. För den oinsatte så förklaras det enklast som landhockey med ishockeyregler utövat med en strömlinjeformad fjärilshåv. Orsaken till att jag tog mig för det var att några eldsjälar från Svenska Lacrosseförbundet kom till vår skola på gympan och frågade vilka som var sugna på att starta upp ett lacrosselag. Mig veterligen så fanns det fyra juniorlag i Sverige på den tiden, och vårt lag startades upp något år tidigare än de andra. När den första turneringen hölls sådär ett och ett halvt år efter att vårt lag startades så vann vi såklart alla matcher överlägset, och kunde med lite fantasi kalla oss för sverigemästare i juniorlacrosse. Ska man bli en av dom bästa hjälper det att hitta en riktigt smal nisch!

För den som inte har erfarenhet av pistvisningar på en alpresa så är det kutym att för allas trevnad dela in ett stort sällskap i olika grupper efter hur snabbt man åker. När man blir tillfrågad vilken grupp som passar en så hamnar ofta de vana svenska åkarna i mellangruppen, medan de vana sydeuropéerna hamnar i den snabba. Den erfarne guiden byter här i hemlighet namn på mellangruppen och snabba gruppen för att svenskarna i regel underskattar sig själva och vice versa, och jag känner igen mig! Det kommer ju alltid finnas bättre skidåkare än jag, så det är lite djärvt att påstå att man tillhör de bästa, säkrare att börja i medelgruppen och kanske byta sen om det passar bättre.

I slutändan är ens färdigheter alltid relativa. Att jag skrytsamt kunde titulera mig som en av de bästa på juniorlacrosse byggde ju på att jag jämförde mig med andra svenska jämnåriga och inte exempelvis kanadensiska (lacrosse är en av två nationalsporter i Kanada). Så länge jag inte kom i kontakt med kanadensiska lacrosseutövande tonåringar var detta aldrig ett problem. På sätt och vis är hur duktig du är på något en fråga om inställning och omständigheter.

Jag jobbar för närvarande i två uppdrag. I det ena sitter jag som beställarstöd ute hos en verksamhet som sysslar med helt andra saker än geodatahantering, som är det jag kan. I det andra arbetar jag med CoClass, ett nytt klassificeringssystem för den byggda miljön i produktion och förvaltning som är tänkt att ersätta BSAB. När man efter några enkla handgrepp i Excel ute hos kund får höra ”Nämen, det där hade tagit en hel dag för mig ett göra!” tänker man, Äsch! man kanske är lite expert i ändå! I alla fall när man jämför sig med folk som inte kan databehandling… eller Excel. Vidare, när jag beklagade mig för min chef över att jag bara sitter och gissar i CoClassuppdraget fick svaret: Underskatta inte dig själv, du är förmodligen en av de 100 bästa i värden på CoClass! Tja, nischen är väl tillräckligt liten för att det skulle kunna vara sant..! Sen hjälper det såklart att ha en luttrad chef som ger en uppdrag i vilka ens kunskapsnivå kan tas för expertis. Slutligen så kanske alla de där timmarna i skolbänken och alla de där tillämpade labbarna faktiskt gav något mer än bara en biljett in i arbetslivet. Det händer ju att man snubblar över någon trivia jag snappat åt dig som mina långt mer erfarna kollegor inte känner till.

Sammanfattningsvis så kan jag faktiskt mycket inom ett visst område, särskilt om mycket räknas som mer än de flesta i valfritt forum. Jag är ju fortfarande alldeles för svenskt blygsam för att kalla mig expert högt eller komma mig för att skriva det i mitt CV, men jag har förstått att jag var längre in i min yrkesroll än jag trodde på första arbetsdagen. Jag har också insett att det kan vara lika illa att undervärdera sig som att övervärdera sig, även om jag gärna behåller lite marginal på den modesta sidan om brytpunkten. Slutligen, om vi alla är experter på Sweco landar inte nödvändigtvis i en fråga om varumärke, utan om god resursplanering. Som nybörjarexpert finns alla möjligheter att leverera värdefull kunskap, så länge mottagaren är rätt.

Nore Ottenby

Trainee och konsult inom GIS och geodata

IT för samhällsutveckling, Sweco, Stockholm

Författare
Konsult på IT för samhällsutveckling inom GIS och geodata

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.