Urbaniseringen har präglat befolkningsutvecklingen i Sverige de senaste decennierna. Nu ställer många frågan om pandemin kommer påverka urbaniseringen och skapa nya mönster i tillväxten. Möjligheten att arbeta på distans innebär potential för mindre orter utanför storstäderna att växa.
Inrikes flyttnetto är en bra markör för attraktiviteten i en stad. Ett positivt inrikes flyttnetto innebär att det är fler som flyttar in än ut. Det kan variera mycket år från år och det är därför svårt att dra några större slutsatser. Jag har tittat på statistiken från förra året, 2020, och gör några intressanta noteringar:
Min hemkommun Skellefteå har ett positivt inrikes flyttnetto för första gången på över 20 år. Är det Northvolteffekten som nu börjas synas i statistiken? Med tanke på alla etableringar som planeras är nog detta bara början på vad som kommer hända i de nordliga kommunerna.
Stockholm, Göteborg och Malmö har negativt flyttnetto. I Stockholm var det omkring 8000 fler som flyttade ut än in. Samtidigt är många kranskommuner till storstäderna i topp, vilket visar på en fortsatt stark dragning till storstadsregionerna.
Flera besöksinriktade kommuner har attraherat många nya inflyttare under 2020. Kommuner som Åre, Gotland och Mörbylånga verkar ha slagit rekord i inrikes flyttnetto om man jämför med hur det sett ut de senaste 20 åren. Jag har i många analyser sett att det finns en stark attraktivitet i många besökskommuner – kommer möjligheten till distansarbete öppna upp för fler små orter som erbjuder natur, rekreation och livsstilsboenden?
Vad skulle du vilja veta mer om?
I 2021 års upplaga av Sveriges nya geografi kommer vi fördjupa oss i hur flyttmönstret ser ut i Sveriges kommuner. Har du några intressanta betraktelser, eller tips om vad vi kan skriva, så hör gärna av dig till mig: e.andersson@sweco.se
Foto: Peter van der Meulen, Unsplash
