Agera nu! Swecos hållbarhetsblogg

"Nu är det dags för verkstad! Om vi ska lyckas bromsa klimatförändringen måste vi tillsammans agera - nu!” Det säger Swecos hållbarhetschef Mattias Goldmann. Ta del av Mattias analyser, tips och funderingar när det gäller hållbarhet.

Klimatpolitisk handlingsplan presenterad: Full fart framåt, Sverige!

17 december 2019

I det klimatpolitiska ramverk Sveriges riksdag antog 2017 i bred överenskommelse ingår att regeringen det första året varje mandatperiod ska lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan. Den presenterades nu, med 132 förslag varav en tredjedel nya. Här en del av innehållet och en del av vad som saknas.

Hur mycket minskar utsläppen med planen? Regeringen har ingen kalkyl på hur mycket planen minskar utsläppen, kanske en del i att klimat- och miljöminister Lövin på presskonferensen svarade ”Det tror jag inte” på frågan om Greta Thunberg kommer att vara nöjd med planen.

Hur mycket satsas? Det som läggs fram nu är inte något nytt miljonprogram eller någon ny omställning av Sverige, och åtgärderna är inte budgetsatta. Det görs i statsbudgeten och vårbudgeten, men Lövin annonserade inga särskilda ekonomiska satsningar utan mer av lagmässig översyn, utredningar och uppdrag.

Övergripande ska en klimatanalys göras av alla politiska förslag ”där det är relevant”, såsom redan sker utifrån samhällsekonomi. Dessutom ska all relevant lagstiftning ses över, så att den är i linje med klimatmålen – såsom regeringen redan i sin första regeringsförklaring angav. Det inkluderar miljöbalken, som i dagsläget inte har klimat som grund. En effektivare och mer ändamålsenlig prövning av nya anläggningar ska också ske.

Offentlig upphandling lyfts särskilt fram av Lövin: ”De som vill och kan göra grönare lösningar ska få kunder.” Inköpen står för 1/6 av ekonomin och 1/5 av Sveriges utsläpp. Det är dock inte mer konkret än att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att se över hur detta kan användas bättre ur klimatperspektiv.

Konsumtionsbaserade utsläpp ska utredas av Miljömålsberedningen som ska bereda mål för detta; ett uppdrag utredningen själv har sökt och som även Klimatpolitiska Rådet intresserat sig för.

Kommuner och regioner ska få starkare mandat att styra mot grönare lösningar, där Lövin särskilt lyfter flexibla parkeringstal, parkeringsprissättning, gynna bilpooler – idag är det olagligt att ge lägre p-avgifter eller reservera p-platser åt t.ex. elbilar eller poolbilar.

Transportsektorn ska utvecklas inom ramen för hänsynsmålet där bl.a. klimatmålet finns. En bioekonomistrategi utvecklas. Reduktionsplikten ska skärpas, en höjning av drivmedelsskatten ingår inte men ”utesluts inte på något sätt” enligt Levin. Bonus-malus ska ses över 2020 för att förstärkas och förenklas. Miljömålsberedningen ska ta fram etappmål för flyget, miljöstyrande start- och landningsavgifter, analys av hur sjöfarten ska ställa om. Hamnar kan bli en ny form av miljözoner bl.a. för att få landström. Transportbidraget som finns i de nordligaste länen ska ses över ur klimatperspektiv. En lämplig myndighet ska föreslå åtgärder för laddinfra i boendemiljö och laddvägar, samt konverteringsstöd för befintlig flotta för biogas eller biodrivmedel. Arbetsmaskiner står för 7 % av Sveriges utsläpp, vilket ökat sen 1990, och en klimatpremie för maskinerna har införts i budget 2020, en lämplig myndighet ska få i uppdrag att föra register över arbetsmaskiner för att möjliggöra styrning mot fossilfrihet.

El- och värmesektorn och industrin ses särskilt över, med Lövins egen favorit: Ett returplastraffinaderi ska utredas. Negativa utsläpp (CCS/BECCS) går redan att finansiera inom Klimatklivet, men klimatpolitiska vägvalsutredningen som kommer i januari ska uitveckla detta. London-protokollet ska ratificeras så att det blir tillåtet att exportera koldioxid för lagring. Metoder för ökad kolinlagring i bl.a. jordbruk ska tas fram. Bygg- och anläggningssektorn ska som tidigare är känt ta fram energideklarationer för byggnader, liksom livscykelanalyser. Tidigare aviseringar från Bolund om att detta ska användas som grund för beskattning finns inte med här.

Internationellt klimatarbete finns med, men med ganska allmänna skrivningar om att Sverige ska fortsätta vara en röst för höjda ambitioner, och att EU ska ha med Parisavtalet som en väsentlig klausul i handelsavtal, såsom MR redan är med. Senast 2022 ska svenska exportkrediter för fossila bränslen upphöra och hela exportfinansieringssystemet ska bidra till en tydlig omställning.

Vad saknas? Genom att regeringen dels upprepar sådant som redan är överenskommet, dels aviserar sådant som inte ens har en utredning ännu, så finns det mesta med i någon form – men på många håll i väldigt allmänna termer. Det tydligaste som helt saknas är klimatanpassning, som tyvärr måste hanteras eftersom klimatförändringarna tillåts gå så långt – och där många kommuner med begränsad budget och stora territorier känner sig lämnade i sticket. Det saknas också helt hur försvarsmakten ska involveras i klimatarbetet, trots att klimathotet återkommande identifierats som en central sårbarhetsrisk. Inget sägs om skärpta krav på statliga bolag genom ägardirektiv, trots att Vattenfall är central för energisektorn omställning och SJ har en särställning på tågmarknaden. När det gäller styrning av myndigheterna genom regleringsbrev, får länsstyrelserna i uppdrag att stärka det regionala klimatarbetet och ett antal åtgärder tillskrivs ”lämpliga myndigheter” utan större precision.

Vad händer nu? Regeringen lämnar propositionen till Klimatpolitiska rådet och riksdagen. Först när den lämnats där blir den offentlig, i nuläget finns bara en fakta-PM. Propositionen är redan förhandlad med Centerpartiet och Liberalerna. Förslagen ska resultera i en rad tillsättningar av utredningar, vilket regeringen gör på egen hand. På vissa områden är frågorna redan beredda och det bör gå att gå snabbare fram. På andra områden, främst gällande CCS och ökad kolsänka, avser regeringen återkomma med förslag. Men den som cyniskt kommenterar ”det bidde en handfull utredningar” har missat att det är så vi stiftar ändamålsenliga lagar i detta land – går det bara att kombinera med den tidsstress vi har i klimatfrågan så är allt gott.

”Sverige fortsätter nu att ta ledartröjan globalt och genomför grundläggande förändringar i hur politiken ser på klimatkrisen. Klimatet sätts i centrum av politiken”, berömmer Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan sig själva på DN Debatt. Det återstår att se – kampen om den gröna ledartröjan hårdnar. Men ansvaret att vi får den är delat; nu har regeringen lagt fram sin del, jag litar på att en ansvarsfull opposition skärper detta och att ett grönt näringsliv begär mer!

Mattias Goldmann
Författare
Dubbad till riddare för sitt klimatarbete av franska regeringen. Utsedd till Mäktigast i Hållbarhetssverige. Runner-up i Årets Opinionsbildare. Ansvarig för kampanjen som vann Årets Lobbyist. Årets Framtidspolitiker. Tidigare vd för tankesmedjan Fores, nu Chief Sustainability Officer på Sweco Sverige.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.