Agera nu! Swecos hållbarhetsblogg

"Nu är det dags för verkstad! Om vi ska lyckas bromsa klimatförändringen måste vi tillsammans agera - nu!” Det säger Swecos hållbarhetschef Mattias Goldmann. Ta del av Mattias analyser, tips och funderingar när det gäller hållbarhet.

Klimatfärdplanen – vad blir det till?

1 november 2019

Jag gillar tydliga spelregler, på tisdagstennisen med grabbarna såväl som på klimatområdet. Och det har vi fått: Vi har ett klimatpolitiskt ramverk och klimatmål för 2030 och 2045 som sju partier står bakom. Det finns ett oberoende klimatpolitiskt råd som analyserar hela politiken och ger sina rekommendationer. En färdplan som ska presenteras av regeringen vart fjärde år. Första planen skulle ha kommit den 13 september, räkna med december någon gång. Exakta datumet är inte viktigt – innehållet är däremot helt avgörande för Sveriges möjligheter att ta täten i klimatarbetet.

Företagsledare, kommunalråd, investerare och andra har anledning att hålla ordentlig koll på planen. Eftersom hela politiken ska täckas in och en hel mandatperiod ska omfattas, är det på många sätt större än statsbudgeten. Ännu är inte mycket klart kring vad som kommer att ingå, vilket beror på att det är osäkert om det blir regeringens eller de fyra samarbetspartiernas plan, i vilken form planen presenteras och i vad mån budgetfrågor som inte finns i budgetpropositionen kan vara med. Men utifrån Klimatpolitiska Rådets 16 punkter och regeringens initiativ Fossilfritt Sveriges 27 punkter tycker jag mig ändå se ett mönster där ingredienser går att förutse:

  1. Stor skatteöversyn. Den senaste stora skattereformen gjordes 1990, innan klimat var på agendan, nu bör skatterna peka rätt från början istället för dagens olika paket, avdrag och bidrag.
  2. Tydligare styrning . ”Det kan behövas tydligare regleringsbrev till berörda myndigheter så de vet hur de ska agera för att prioritera denna omfattande samhällsomställning” skriver Fossilfritt Sverige. Just detta säger myndigheterna själva: Skriv oss på näsan att klimatmålen ska nås!
  3. Delat risktagande . Ska vi gå först, måste vi ta större risker – och här har staten en viktig roll. Europeiska investeringsbanken har uppgiften med sina lån, Energimyndigheten har resonerat så när de stöttat stora projekt i tidiga skeden – nu behöver det systematiseras.
  4. Långsiktig teknikneutral flexibilitet. Sätt ett mål för 2030 och 2045, en färdplan för att nå dit och kontrollstationer längs vägen där man kan skruva på spelreglerna för att fånga upp teknikutveckling och marknadspriser. Så görs med reduktionsplikten för drivmedel till vägtransporter, som breddas till flyget och så småningom sjöfarten – och så bör vi göra på andra områden.
  5. Ökad kostnadseffektivitet. Visst kommer delar av omställningen att kosta, åtminstone initialt, men eftersom vi ska göra så mycket måste vi hushålla med statens resurser. Då blir bonus-malus-liknande tänk viktiga, där höjd skatt på utsläppsvärstingar finansierar premier till de bästa valen, utan att statskassan behöver belastas. Räkna med att det breddas.
  6. Hantera utsläpp som blir kvar. En CCUS-strategi (Carbon capture, utilisation and storage) måste komma, förmodligen i samverkan med tung industri och i samråd med Norge.
  7. Klimatanpassning. Vi ser redan effekterna av ett förändrat klimat, och mer är intecknat även med klimatmålen politiken satt. Här måste rikspolitiken ta ett större, mer samlat ansvar än hittills, då man huvudsakligen ansett att det är en kommunal fråga.
  8. Fossilsubventionerna måste bort. Kvarvarande undantag från koldioxidbeskattning och direkta stöd till fossil verksamhet kommer att steg för steg tas bort; de är kostsamma för staten och försvårar måluppfyllelsen.
  9. EU som allierad i klimatarbetet. Det har funnits en bild av att EU försvårar delar av Sveriges klimatarbete, som nu behöver vändas till att EU ser värdet i länder som går före t.ex. med förbud mot fossilberoende produkter trots EU:s fria rörlighet för varor.
  10. Föregångslandsmetodiken behöver förfinas. Sveriges klimatarbete ska inspirera andra – vi ska vara den permanenta världsutställningen för klimatet. Men vad inspirerar egentligen – och hur blir vi ledande inom rätt områden? Det behöver finnas med som utgångspunkt för arbetet.

Därtill kommer förstås en massa stort och smått, viktigt och mindre centralt, långsiktigt och med kort hållbarhet. Men övergripande blir det ungefär så här tänker jag.

Mattias

Författare
Dubbad till riddare för sitt klimatarbete av franska regeringen. Utsedd till Mäktigast i Hållbarhetssverige. Runner-up i Årets Opinionsbildare. Ansvarig för kampanjen som vann Årets Lobbyist. Årets Framtidspolitiker. Tidigare vd för tankesmedjan Fores, nu Chief Sustainability Officer på Sweco Sverige.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Name *

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.