2021 träder Kinas 14:e femårsplan i kraft. Vad innebär den ur hållbarhetsperspektiv? Vi reder ut begreppen- och sammanställer vad andra bedömare tror.
Vad är en femårsplan?
Kinas fjortonde femårsplan avser åren 2021-2025. Den antas formellt av partikongressen i mars utifrån det förslag som kommunistpartiets ledning på ungefär tvåhundra personer nu arbetat fram. Inför detta arbete har, enligt partiet, över en miljon förslag kommit in från lokala avdelningar, tankesmedjor, näringslivet, forskningen samt två veckor av öppen förslagstid i augusti. Först när planen är antagen blir den publik, det som återges här är vad kinesiska styret hittills valt att kommunicera. Planen kompletteras med dokumentet ”Vision 2035” som är partiledningens egen.
Historiskt har femårsplanerna varit mycket viktiga för Kinas hållbarhetsarbete. Den åttonde femårsplanen, 1991-1995, innehöll Kinas första nationella miljöskyddsplan, integrerad med social och ekonomisk utveckling. Den 11:e planen 2006-2010 slog fast att minskad miljöpåverkan är en central uppgift för alla regioner, medan den 12:e planen slog fast utsläppsmål som i huvudsak uppnåddes, till stor del tack vare stora fonder för renare tillverkning. Den 13:e planen, som löper ut 2020, har hållbar tillväxt som övergripande mål, med ett skifte från kolkraft till förnybar energi.
Vilka är de övergripande målen?
Kina ska uppnå att bli ett ”moderat utvecklad ekonomi” år 2035, innebärande ett BNP per capita på knappt 300 000 kronor vilket är ungefär en tredubbling mot dagens nivå. 2049, när kommunistpartiet fyller 100 år, ska Kina vara en fullt utvecklad höginkomstekonomi. Det ska ske med minskat exportberoende och en socialt och miljömässigt hållbar tillväxt, där den exakt förväntade nivån på tillväxten inte specificeras men där det förutspås en minskning jämfört med föregående period. 2035 ska Kina vara en global innovationsledare.
Vad är klimatmålet?
På klimatområdet ska utsläppen peaka senast 2035, därefter sjunka och 2060 ska Kina vara klimatneutralt. Detta mål har redan kommunicerats till FN som Kinas svar på Parisavtalets krav på ”enhanced action”, och är en uppföljning på förra femårsplanens mål att minska koldioxidintensiteten med 18 % mellan 2015 och 2020. Det uppnåddes ett år i förväg, och sedan 2005 har utsläppen per krona minskat med 48 %.
Vad innebär klimatmålet konkret?
Baserat på tidigare femårsplaner, på andra experters bedömning och på egen tidigare erfarenhet av Kinas agerande inom klimat- och energifrågan (se fotnot), bedömer jag det som troligt att följande konkretiseras till våren:
- Konkretiserat klimatmål. Det långsiktiga klimatmålet bryts förmodligen ner i ett mål för 2021-2025- Räkna med ett intensitetsmål, dvs utsläpp relaterat till BNP, och räkna med mer ambitiöst än det föregående – kanske kring 25% minskning. Vissa bedömare tror att Kina går längre och för första gången någonsin sätter ett absolut utsläppstak.
- Förnybarhetsmål. Förnybar energi, räknad som installerad kapacitet, har sedan 2016 haft en årlig ökning på 12 %. Planen kan precisera ökningstakten, kanske också utfasningen av kolkraften som enligt experter måste minst halveras till 2050 medan sol, vind och energilagring behöver mer än tiodubblas för att klara klimatmålen.
- Elektrifierad fordonsflotta. Minst 50 % alla bilar som säljs 2035 ska vara New Energy Vehicles: el-, laddhybrid- eller vätgasbilar. Resten ska vara hybrider som redan år 2030 ska stå för 75 % av bilförsäljningen mot 5 % idag. Omställningen är nödvändig för klimatmålet, men också för att hjälpa kinesisk bilindustri att lyckas bättre på exportmarknaden. Dessutom får beslutet stor betydelse för aktörer som Volvo och Volkswagen, som har Kina som en av sina absolut viktigaste marknader – redan idag är det världens största bilmarknad.
- Satsning på hållbara städer. 81 städer i sex regioner har haft i uppdrag att vara ledande i att skapa lågutsläppssamhällen. Det har varit framgångsrikt och kommer troligen att byggas vidare på.
- En global forskningsfond med fokus på klimatförändringar, energikällor och hälsa ska etableras, och blir en viktig länk mellan klimatmålet, målet om ökad självförsörjning och målet att vara absolut ledande inom innovation.
- En nationell utsläppshandel. Som en del av sitt nationella åtagande för Parisavtalet utlovat en nationell utsläppshandel ungefär som EU:s ETS. Sedan flera år tillbaks finns regionala utsläppsmarknader, och under våren fick viktiga industrisegment i uppdrag att sammanställa sin klimatpåverkan som ett led i att nästa år kunna lansera den nationella marknaden.
Mars 2021 förväntas hela femårsplanen formellt antas, men redan innan dess lär fler delar bli kända. Denna text kommer kontinuerligt att uppdateras när mer blir känt – återkom återkommande!
