Tokyo, staden med ca 38 miljoner människor, har även ett enormt stort tunnelbanenät med 285 stationer och 8,7 miljoner resenärer dagligen. Lägg där till de ca 1000 (!!!) ytterligare järnvägsstationerna som ingår i stor-Tokyos kollektivtrafik som totalt tar ca 40 miljoner resenärer per dag så inser man snabbt att saker och ting behöver flyta på bra. Som resenär i Tokyos tunnelbana ställs man för de tre vanliga frågorna som vi som resenärer ställs för varje dag:
För alla oss som dagligen reser, om det så väl är per fot, cykel, buss, tåg eller bil så är ofta svaren på frågorna lätta för vi har gjort resan tidigare. Är vi dock på en ny plats, eller ska någonstans där vi tidigare inte har varit, är svaren desto svårare att utröna. Tokyo är en sådan plats.
Den spanska sociologen Manuel Castells menar på att vi i samhället har övergått till att ”.. generera, behandla och effektivt tillämpa kunskapsbaserad information”. Istället för att bristen på information är problemet så översköljs vi av information som måste sorteras, bearbetas och analyseras. Tokyos tunnelbana innehåller mängder med information som i första anblick får en att storkna. Titta bara på dess schematiska tunnelbanekarta nedan.
I en första anblick ser det ut som ett komplett virrvarr av linjer, färger och helt obegripliga namn. Men vid Tokyo Metro har någon tänkt till lite extra och hjälpt oss att sortera och bearbeta informationen.
Varje tunnelbanelinje har en färg och en tillhörande bokstav som alias. Dessutom har varje station ett nummer på denna linje som sitt alias. Tillsammans så bildar de en kombination av bokstav och nummer som är unika inom hela tunnelbanenätet. Färgen hjälper de som inte är färgblinda att ännu snabbare sortera rätt i informationen.
Istället för att hålla reda på stationsnamn som Ushigome-kagurazaka och Mitsukoshimae så memoreras snabbt E05 respektive G12 (eller Z09 eftersom det är en station som trafikeras av två linjer). Som besökare i Tokyo så hjälper dessa alias verkligen vid planering och resa med kollektivtrafik och underlättar för mig som människa att resa kollektivt istället för t.ex. taxi. I min version av den smarta staden hjälper staden mig att fatta beslut som är hållbara både miljömässigt, ekonomiskt och socialt vilket dessa alias hjälper mig att göra.
När jag var nyinflyttad i Stockholm var tunnelbanestationerna och deras namn lika svåra att hålla isär som låtskrivarduon Björn och Benny. Vid detta tillfälle hade jag behövt alias för vad som var Bredäng och vad som var Blåsut. Hade röd, grön och blå linje i Stockholms tunnelbana haft ett alias (R, G, B kanske?) och dess stationer ett nummer så hade det kanske varit lättare? Det hade underlättat om Västra Skogen haft aliaset B6 och Alvik aliaset G13 vid resandet.
Med all data och information som vi producerar är det allt mer viktigt att plocka ut det som är mest relevant och presentera det på ett sätt som passar mottagaren. I vår globaliserade värld där människor och språk blandas kommer detta bli allt mer viktigt.