Digitalisering

En blogg om utmaningar och möjligheter med digitaliseringen inom samhällsplanering och samhällsbyggnad.

Informationsarkitektur för den smarta stadens digitala tvilling 

7 juni 2019

Magnús Agnarsson, senior konsult inom IT för Samhällsutveckling på Sweco, skriver i detta inlägg om informationsarkitektur för en stads digitala tvilling.

När vi bygger digitala tvillingar över anläggningar eller skapar smarta städer behöver vi hålla rätt på en mängd information. Det är information av alla möjliga slag som skall in i dessa digitala avbilder av vår verkliga värld. Användarna av de digitala avbildningarna behöver hålla reda på vad det är för typ av saker som finns, vart de finns, hur du når informationen och så vidare. Det kallar vi här för informationsarkitektur.

Vi på Sweco är ofta inblandade hos våra kunder med att hjälpa till att skapa information. Men också att hjälpa till att strukturera redan tillgänglig information. Ofta ser vi att våra kunder är bra på att samla in information och att lagra den, men att den ofta är svår att nyttja senare. Kanske för att det saknas information som beskriver kvalitén, att förvaltningen inte uppdaterar grunddata eller att informationen är på ett äldre oanvändbart format. Våra kunder ser därför att de behöver införskaffa nya och fräscha data igen. Ofta är kunderna medvetna om att de har ett ineffektivt sätt att hantera förvaltningsdata, men de upplever svårigheter med att hitta bra verktyg för att hantera situationen.

Exempel på kunder där vi hjälper till med den här typen av frågor är Region Stockholm  Trafikförvaltningen som driver kollektivtrafiken i Stockholms Län.

Ofta är det bråttom i ett projekt att komma igång och då ”bara löser man” de här sakerna utan att tänka på hur det ska förvaltas över en längre tid. Alla som varit inblandade i ett bygge vet att så fort man satt spaden i marken så blir det dyrt att förändra. Det är samma sak med informationsmängderna. Är informationsstrukturen bristfällig är den dyr att förändra senare.

Information är en tillgång – de fyra T:na

Det har i årtionden pratats om att information och data är den största tillgången. Men för att data ska bli en tillgång behöver den vara tillgänglig, tillförlitlig och trygg. De fyra T:na:

Tillgångens värde=Tillgänglighet ∗ Tillförlitlighet ∗ Trygghet

  • Tillförlitligheten, att informationen är korrekt (jämförs bäst med Riktighet i informationssäkerhetsklassning)
  • Tillgängligheten, att den kan hittas och användas när det behövs
  • Tryggheten, att informationen är att lita på (jämförs bäst med Konfidentialitet i informationssäkerhetsklassning)

BIM data som ligger på ett USB minne i en medarbetares skrivbordslåda har ett begränsat värde. Eftersom ingen hittar det blir tillgången värd noll. Detta eftersom produkten blir noll när tillgängligheten är noll.  Samma sak gäller om data inte är tillförlitliga eller trygga, om de är nära noll blir värdet på informationstillgången noll.

Istället blir data en kostnad, eftersom det lagras i flera år och till och med årtionden, till en ofta inte så liten kostnad. Det ska minsann tas backup och arkiveras och lagras i multipla kopior, vilket får som följd att ingen till slut vet vilket som är orginalet.

Någon som känner igen det?

Det finns hjälp att få

Men det finns hjälp att få för att underlätta en informationshuvudvärk som ökar exponentiellt med dels komplexitet eller detaljeringsgrad på anläggningen och dels hur länge den ska förvaltas. Nämligen att utgå från standardisering av informationen. Standarder finns att tillgå för det mesta som behövs; för API:er, dataöverföringsformat, för metadata, för märkning av information och så vidare. För en effektiv och långsiktig förvaltning är detta väldigt viktigt.

Grovt kan man dela information i två delar; själva informationen och metadata, dvs information om informationen. Det avlästa värdet från en termometer betraktas då som själva informationen (ja ibland är den ju metadata…) medan information om vart termometern är, hur man når informationen, kalibrering och annat betraktas som metadata. Vad som är data och vad som är metadata kan skilja lite mellan olika applikationer men i grova drag är det så.

Men var är den där ….

I den ”gamla” världen var det ett fåtal experter som delade information om saker, t.ex. en termometer någonstans i en anläggning. Därför var det relativt enkelt att hålla reda på den. Informationsstandarder som ISO-81346 serien räckte gott och väl för att få en hyfsad struktur över informationsmängden. I den ”nya” världen där data är tillgängliga via API:er ser det helt annorlunda ut. Den som nyttjar informationen förväntar sig att få metadata, som talar om alla viktiga aspekter kring vad den betyder. Om vi återgår till termometern behöver metadatat kunna berätta dels exakt vart termometern befinner sig, t.ex. med koordinater, men det behöver också finnas information om vad den mäter. Mäter den rumstemperatur, returvärme eller utomhustemperatur? Det kanske behövs en ”skiss” över vad den mäter, som visar rummet den sitter i. Metadata kanske också behöver visa tillhörighet till ett visst system den ingår i.

Och så har du tusen termometrar som ska läsas och användas av massor med olika system. De ska märkas på plats, så att reparatören hittar. Användarna av informationen ska hitta data från rätt termometer och kunna lita på att informationen är korrekt.

Vilka standarder finns att tillgå för den smarta staden?

En standard är ofta förknippad med något grått och dassigt. Men för den smarta stadens digitala tvilling är standarder det nya svarta. Varför? Jo, för att en standard kan förlänga livslängden hos information oerhört mycket. Det gäller oavsett om vi pratar om innehållet i informationen eller formatet den är skriven på. Proprietära format kanske har mer funktionalitet i stunden, men om 10 år är de borta från världen och kan inte användas längre. Samtidigt kan vi räkna med att standardiserade format är användbara om 15–20 år. Hoppsan. Helt plötsligt tredubblade vi värdet på våra informationstillgångar.

Ett format som ger stora möjligheter är IFC. IFC är både ett dataöverföringsformat och ett innehålls-deklarerande format, baserat på XML. Genom att ta in alla data på ett sådant format blir det möjligt för hela organisationen att nyttja informationen eftersom den är enhetligt och tydligt beskriven. För att inte tala om vilken nytta detta format kan ge vid indatakontroller till förvaltningar.

För den smarta staden som ska göra alla sina data tillgängliga är OGC SensorThings en annan sådan standard. Den ger standardiserat sätt för alla och envar att komma åt sensordata, både format och innehåll. Denna standard är byggd på föregångarna OGC WMS och WFS, som man kan utan överdrift säga har revolutionerat GIS och kartvärlden de senaste 15 åren.

Arkitekturella principer för den smarta stadens digitala tvilling

Något som många IT- och verksamhetsarkitekter brinner för är arkitekturella principer. För den smarta staden finns några viktiga sådana, som utgör grunden för om den smarta stadens digitala tvilling blir en tillgång eller ej. Mer om arkitekturella principer finns tex här. För organisationer som jobbar med mycket BIM / GIS eller annan teknisk information är följande principer ofta viktiga:

  • Redigera data vid källan – det är projekteringen som är källan skapas och därefter behöver den underhållas.
  • Data är tillgång, Data är tillgängligt, Data är tillförlitligt, Data är konfidentiella – det är ju dessa denna artikel handlar om.
  • Data har en ansvarig ägare – det finns någon i organisationen som ansvarar för informationen. Detta är ofta en eftersatt punkt när det gäller BIM/GIS information, som ofta bara landar i ett arkiv nånstans i källarvåningen.

Vad ska man göra

Förstå informationens värde, se till att din organisation har tillgång till den information ni behöver för att vara effektiva. Ta ägarskap över din information och se till att följa de 4 T:nas princip om att information blir först en tillgång om den är tillförlitlig, tillgänglig och trygg. Och hör av er till oss om ni vill prata om dessa frågor!


.

Författare: Magnús Agnarsson, senior konsult inom IT för samhällsutveckling
Magnus.Agnarsson@sweco.se

Profilbild
Författare
Författaren ingår i Swecos team för geodata inom IT för samhällsutveckling

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.