Inför valet - Vad tycker partierna om elcertifikatsystemet?

Nu nalkas sommar och semester med förhoppningsvis en del sol, vind och vatten! Man kan därför fråga sig vad politikerna tycker om just stöd till förnybar energi? Swecos energimarknadsexperter undersöker var de politiska partierna står i frågan om elcertifikat.

I och med energiöverenskommelsen fanns en majoritet i riksdagen för att förlänga elcertifikatsystemet, något som var en förhandlingspunkterna i överenskommelsen. Förlängningen, som beslutades om 2017, innebär att elcertifikatssystemet förlängdes med 10 år och att systemet utökades med 18 TWh till 2030. Utökningen sker genom en linjär upptrappning av dessa 18 TWh med 2 TWh per år med start 2022.

Vad tycker partierna om elcertifikat?

Riksdagspartiernas inställning till elcertifikatsystemet

Här presenterar vi partierna och dess ståndpunkter i bokstavsordning:

Centerpartiet: Centerpartiet har länge drivit frågan om att utveckla elcertifikatsystemet. År 2015 gick man mot alliansen och röstade med regeringen för en förlängning av elcertifikatsystemet. Även i alliansens energiöverenskommelse 2006 var elcertifikaten en avgörande hjärtefråga för Centerpartiet och man fick gehör i alliansen. I den blocköverskridande energiöverenskommelsen 2016 var Centerpartiet en av de drivande krafterna till förmån för förlängning av elcertifikatsystemet.

Kristdemokraterna: Kristdemokraterna motsatte sig elcertifikatssystemet då riksdagen år 2003 beslutade om dess införande, till förmån för ett fastprissystem för inmatning av förnybar el. I valet 2014 drev Kristdemokraterna frågan om att systemet skulle avvecklas. Man menade då att tekniken för förnybar energi var mogen och utvecklad, och därmed skulle stå på egna ben utan subventioner. Kristdemokraterna är nu med i energiöverenskommelsen och stöder därmed förlängningen och utvecklingen av systemet.

Liberalerna: Liberalerna står utanför energiöverenskommelsen och stödjer inte heller förlängningen av elcertifikatsystemet. Liberalerna lyfter målet att Sverige ska nå ett 100 procent fossilfritt elsystem och menar på att eftersom all elproduktion i EU ingår i det gemensamma utsläppshandelssystemet finns det ingen klimatnytta med ett utbyggt och förlängt elcertifikatssystem. Liberalerna menar att ökade subventioner till förnybar el tvärt om leder till att priset på utsläppsrätter sjunker och att lönsamheten för kolkraft ökar. Liberalerna driver även frågan om att all elproduktion ska byggas på marknadsmässiga grunder och att elcertifikatssystemet står i motsats till detta och istället innebär att ny elproduktion får stöd trots att elmarknaden redan är så mättad att nya investeringar inte lönar sig.

Miljöpartiet: Miljöpartiet har länge varit ett av de drivande partierna för att Sverige skall ha ett mål om 100 procent förnybar elproduktion. I energiöverenskommelsen var Miljöpartiet en av de starkast drivande krafterna för en förlängning av elcertifikatsystemet. Vid sidan av elcertifikatsystemet driver man även frågor om kompletterande stödsystem till förnybar energi så som nettodebitering för vindkraftsel och slopade anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft.

Moderaterna: Moderaterna talar sällan högt om elcertifikatsystemet. I maj 2018 presenterade man en lång klimatpolitisk rapport ”Klimatpolitik för hoppfulla” där man i 54 sidor stakar ut partiets klimatpolitik, och inte någonstans nämns elcertifikatsystemet. I alliansens energiuppgörelse 2006 slöt man en kompromiss med Centerpartiet och accepterade frågan om elcertifikaten till förmån för en uppgörelse om kärnkraft. Moderaterna är nu med i energiöverenskommelsen och stöder därmed förlängningen och utvecklingen av systemet. Anekdot: Två riksdagsledamöter, Jörgen Andersson och Jan R Andersson, har lyft frågan om möjligt att inkludera fjärde generationens kärnkraft i elcertifikatsystemet.

Socialdemokraterna: Socialdemokraterna drev och samordnade energiöverenskommelsen och står bakom målet om 100 procent förnybar elproduktion. År 2003 var det den socialdemokratiska regeringen som ursprungligen införde elcertifikatsystemet.

Sverigedemokraterna: Sverigedemokraterna driver aktivt frågan om att elcertifikatsystemet bör fasa ut. Man menar att en fungerande elmarknad behöver vi sanera från konkurrenssnedvridande stöd. Elcertifikatssystemet menar man har skapat ett kraftigt överutbud av produktionskapacitet som elmarknaden inte har efterfrågat och att priserna som en följd av detta har pressats nedåt och att annan elproduktion således inte kan bli lönsam. Sverigedemokraterna argumenterar utifrån att elcertifikatssystemet snedvrider konkurrensen till förmån för energislag som inte nödvändigtvis kan tillhandhålla effekt när efterfrågan är som störst.

Vänsterpartiet: Västerpartiet står inte bakom energiöverenskommelsen men stödjer däremot förlängning och ambitionshöjning av elcertifikatsystemet. I propositionen som lämnades med anledning av energiöverenskommelsen reserverade sig Västerpartiet dock till förmån för en ännu kraftigare ambitionshöjning. Man menar att det kommer att behöva göras mer för att öka utbyggnaden av den förnybara energin och för att nå regeringens ambition om att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi. Västerpartiet har också lyft och drivit frågan om att torv bör fasas ut från elcertifikatsystemet då det borde anses vara ett fossilt bränsle. Vänsterpartiet driver även frågan om att den elintensiva industrins roll i systemet bör ses över. Partiet anser att regeringen bör utreda hur den icke kvotpliktiga industrin bör ta ett större ansvar för elcertifikatssystemet framöver samt och att man bör utreda ett eventuellt avskaffande av nuvarande undantag från kvotplikten. Västerpartiet lyfter även frågan om att man bör införa åtgärder för att stimulera havsbaserad vindkraft inom ramen för elcertifikatssystemet.

Potentiella förändringar i elcertifikatsystemet

Regeringen har beslutade i december 2017 om att utreda möjligheter att öka transparens i elsystemet. Energimyndigheten har därför fått i uppdrag av att utreda en rad potentiella förändringar i elcertifikatsystemet. Ett av områdena är en stoppmekanism kopplat till 2030-målet. Enligt överenskommelsen med Norge ska en stoppmekanism införas i Sverige innan den 31 december 2020, vilken ska syfta till att definiera en gräns för när anläggningar måste vara driftsatta för att kunna godkännas för tilldelning av elcertifikat.

Energimyndigheten ska utreda om det bör ställas krav på att det ska ha gått en viss tidsperiod efter att tilldelningen av elcertifikat har upphört innan en ny tilldelningsperiod får påbörjas efter omfattande ombyggnation samt om elcertifikat har tilldelats när det rörliga elpriset varit noll eller negativt, och hur det i så fall påverkat marknaden. Utredningarna ska presenteras till regeringskansliet senast 20 december 2018. NVE (Norges vassdrags- og energidirektorat) har också fått liknade uppdrag.

Delar av uppdraget, som omfattar åtgärder för ökad transparens, presenterades 17 juni och har bland annat resulterat i att Energimyndigheten kompletterar sin marknadsbevakning för att ge tydligare bild av planerade projekt inom elcertifikatsystemet. Myndigheten föreslår också att faktisk elcertifikatberättigad produktion publiceras kontinuerligt på Energimyndighetens hemsida.

Stödsystem till förnybar elproduktion

Drivet av både EU:s statsstödsregler och en vilja att minska stödsystemkostnader för förnybar energi går utvecklingen mot mer marknadsbaserade stödsystem. På uppdrag av Nordisk Energiforskning har Sweco analyserat befintliga stödsystem i Norden och på kontinenten för att kunna rekommendera olika vägar framåt. Studien, kallad ”RES New Gameplan”, visar att både elcertifikatssystem och auktionsbaserade system är potentiella stödsystem till förnybar elproduktion efter 2020, då de båda två kan utformas relativt marknadsbaserat, kostnadseffektivt och teknikneutralt.

Av de befintliga nordiska stödsystemen är det svensk-norska elcertifikatsystemet överlag att betrakta som kostnadseffektivt, då det är teknikneutralt och effektivt på att få in stora mängder förnybart i systemet. Dock innebär det samtidigt viss risk för marknadens aktörer, speciellt de som agerar tidigt, eftersom det är öppet för nya investeringar över en så pass lång tidsperiod. Det långsiktiga målet bör vara att alla teknologier på sikt ska kunna stå på egna ben, utan stödsystem. Läs rapporten här.

För att undersöka olika vägar fram till ett förnybart energisystem år 2040 gav Skellefteå Kraft i uppdrag till Sweco att ta fram en rapport som beskriver två alternativa vägar. Läs Swecos rapport om kostnader och tekniska förutsättningar för att nå 100 procent förnybar el här.

Källor:

Energi

Inför valet – Vad tycker partierna om elcertifikatsystemet?

Vad tycker partierna om elcertifikat?

Författare

Relaterade artiklar

Vad tycker partierna om elcertifikat?

Författare

Relaterade artiklar

Huge hydrogen production plants

Fem aktuella (och ännu fler intressanta) rapporter från solcellsbranschen!